Efter 22 års forskning – så är hudbarriären uppbyggd!

Nyligen gjorde ett svenskt forskarteam på Karolinska Institutet, lett av docent Lars Norlén en bandbrytande upptäckt. Efter 22 års forskning kan de nu exakt beskriva hur hudbarriären är uppbyggd. På molekylnivå. Man har ganska länge vetat vad hudbarriären består av, men inte exakt hur den är organiserad. En fråga som man ställt sig inom dermatologin sedan början av 70-talet. Det tog 15 år för Lars Norlén och hans team att först utveckla en metod som gjorde det möjligt att studera hudens skyddsbarriär på den här molekylära nivån.

Vårt skydd mot omgivningen – en hundradels mm tjockt

En av hudens viktigaste funktioner är att fungera som en skyddande barriär mot skadlig påverkan utifrån. En stark hudbarriär skyddar mot såväl bakterier och mikroorganismer som mot irriterande ämnen och allergener. En dåligt fungerande barriär gör däremot att skadliga ämnen lättare kan ta sig in i huden och där skapa en inflammation. Så uppstår t ex ett eksem. Utan en fungerande hudbarriär skulle vi dessutom dö av uttorkning. Vattnet i vår kropp skulle helt enkelt dunsta bort. Det är därför det t ex kan vara direkt livshotande att få alltför utbredda brännskador. Det räcker med en något försvagad hudbarriär för att fuktbalansen i huden ska försämras, vilket alltså är en av huvudorsakerna till torr hud.

20 celler i ett livsviktigt lager av fett

Hudbarriären sitter i hornlagret som bara är en hudradels mm tjockt och utgörs av ett lager av ca 20 st förhornade hudceller (corneocyter) sammansatta i ett lager av fetter  (lipider). Man brukar likna barriären vid en tegelstensmur där corneocyterna är tegelstenarna och lipiderna är murbruket. Corneocyterna står för det fysikaliska skyddet (mot t ex nötning) men det är lipiderna som utgör själva barriären. Lipidernas sammansättning är viktig för barriärens funktion. Deras komposition har man alltså känt till ganska länge men det är nu först man även kan beskriva exkat hur de är organiserade. De består av en blandning av ceramider, kolesterol och fettsyror staplade i lager på lager i ett mönster som bilden ovan. Huden är självförsörjande vad gäller sitt lipidbehov så länge man tillför alla essentiella fettsyror med kosten. (Därför så viktigt att äta rätt om man vill ha en vacker och frisk hy.) Vid studier av vissa hudsjukdomar som yttrar sig med torr och fjällande hy har man kunnat se att de som drabbats har en förändrad lipidsammansättning i översta hudlagret. 

Antibiotika-plåster?

Att på molekylnivå känna till hur hudbarriären är uppbyggd är en förutsättning för att närmare kunna studera hur den fungerar, t ex vilka ämnen den släpper igenom och hur den här genomsläppligheten kan påverkas. Först nu är det alltså möjligt att bygga exakta datamodeller och därigenom simulera hur olika ämnen kan ta sig igenom barriären. Man skulle t ex kunna utveckla mediciner i plåster eller krämform. Något som enligt Lars Norlén faktiskt ger en mer exakt dosering, eftersom man då slipper ta vägen via matsmältningssystemet. Hur vi bryter ner mediciner (till största delen i levern) är nämligen högst individuellt och något som gör traditionell medicinering i tablettform ganska oprecis och svår. När ett ämne väl har penetrerat vår hudbarriär går det däremot mer direkt ut i blodomloppet. Värt att tänka på i det dagliga smörjandet med olika typer av skönhetsprodukter av oklart ursprung…

Här kan du se Lars Norlén intervjuas i Gomorron Sverige och läsa en artikel om ämnet i Dagens Medicin. Eller för den riktigt intresserade – ladda ner hela forskningsrapporten från Journal of Investigative Dermatology.

Lägg till kommentar