Ämnen som kan penetrera hudbarriären

/sites/default/files/images/hudbarriarens-genomslapplighet-mittes-skonhetsblogg-om-ekologisk-hudvard

Molekylvikten avgör

Huden som barriär fungera bara delvis. Vissa ämnen, som är tillräckligt små passerar rakt in i vår kropp. Ta som ett exempel nikotinplåster. Det fungerar eftersom nikotinmolekylen är tillräckligt liten för att penetrera hudbarriären. Ett faktum som många hudvårdstillverkare använder sig av när de när de väljer verksamma ämnen. Samtidigt anser man inom naturkosmetiken att just denna genomsläpplighet är ett skäl att undvika ämnen som i olika studier visat sig kunnat vara giftiga. Förutom molekylstorleken finns flera andra faktorer som avgör vilka ämnen huden tar upp och hur djupt de når. För att kunna penetrera är det bland annat avgörande att ämnena inte binds till andra ämnen i produkten eller till hudens yttersta cell-lager. En del produkter är så lättflyktiga att de förångas innan de hinner gå in i huden. De ämnen som tränger igenom kan sedan antingen lagras i yttersta hudlagret (epidermis), gå djupare ner i fettvävnaden (och där bilda en reservoar som långsamt frigörs), tas upp i hudens egna ämnesomsättning eller som sagt tränga ännu djupare ner i underhuden (dermis) och tas upp i blodomloppet och hela kroppens ämnesomsättning. Huden är mer eller mindre genomsläpplig beroende på var på kroppen den sitter. I ansiktet och hårbotten absorberar huden t ex upp fem 5 till 10 gånger mer än på andra ställen. En torr och skadad hud fungerar sämre som barriär och kan därigenom lättare bli angripen av bakterier och ta upp allergena och irriterande ämnen och därigenom drabbas av eksem.

Varför hyaluronsyra i krämform inte fungerar

Samtidigt kan huden inte ta upp andra ämnen vars molekyler är för stora. Insulin tex. Fortfarande måste diabetiker ta sina sprutor, eftersom insulinet är ett hormon vars molekyl är för stor för att kunna användas i ett plåster. Molekylstorleken, eller molekylvikten som det heter, mäts i Dalton. Molekyler med en högre vikt än 1000 Dalton kan inte tränga igenom det övre hudlagret (stratum corneum), utan lägger sig på ytan. Så är t ex fallet med den populära ingrediensen hyaluronsyra. Ett ämne som finns naturligt i underhuden. Men hyaluronsyran i krämen når alltså aldrig så djupt ner, molekylen är för stor helt enkelt. Och tur är väl det. Annars skulle ju lika gärna hudens egna innehåll av hyaluronsyra kunna "läcka ut".

Nanopartiklar, allt mer utbrett

Just det här med molekylstorleken verkar ha gäckat skönhetsindustrin under en längre tid. Så därför inte konstigt att nanoteknik blir en allt vanligare lösning. Nanoteknik, eller ”atomslöjd” som det också kallas används inom en mängd olika områden. Man tar helt enkelt partikel som normalt är för stort och slöjdar det lite mindre. Samtidigt som nanotekniken i många fall gett en bättre kosmetik (t ex behöver man inte längre bli vit av en solkräm) så är användningen kontroversiell. Man vet t ex att en nanopartikel kan få helt andra egenskaper än sitt ursprungsämne. Ämnen som i normala fall är ogiftiga antas på så sätt kunna bli giftiga. Vissa forskare hävdar t o m att en del nanopartiklar kan ta sig in i våra innersta cellkärnor och skada vårt DNA, just eftersom de är så otroligt små. Men det finns även studier som bevisar motsatsen, att t ex nanopartiklarna i en solkräm inte kan penetrera djupare än till läderhuden Just nu forskas det intensivt världen över på nanopartiklarnas hälsoeffekter, trots det finns än så länge finns ingen lagstiftning som begränsar deras användning, även fast det är på gång. I juli nästa år träder en ny kosmetikaförordning i kraft inom EU. Då kommer tillverkare av kosmetikaprodukter tvingas deklarera eventuella nanoämnen i sina produkter. Vilket är bra, eftersom det idag inte alls går att se i vilka produkter de förekommer. Kritiska forskare hävdar att nanopartiklar är en tickande bomb och nästa stora miljögift.

Läs mer om hudbarriären

KÄLLA
- Marie Lodén ”Ren, mjuk och vacker. Kemi och funktion hos kosmetika”. Andra utgåvan
- Katarina Johansson ”Badskumt, gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg”.
- Paula Begoun ”The Original Beauty Bible”. Tredje utgåvan, sid 121 (Journal of Biomechanics, April 2008, sid 788-796. Journal of Cosmetic Dermatology, June 2007, sid 75-82.Skin Pharmacology and Skin Physiology, February 2006, sid 106-121)
- Natalia Michalun och M.Varrinia Michalun ”Milady´s Skin Care and Cosmetic Ingredients Dictionary. Tredje utgåvan, sid 27.

Bild:
Intelligent Nutrients

Lägg till kommentar