juli 2014

Organic Surge Moisture boost shampo & conditioner – nja, knappast "Organic"

organic-surge-moisture-boost-shampoo-conditioner

Även produkter fullproppade med syntetiska ämnen får kallas "Organic"

Jag blir så trött på det här missbruket att begreppet "organic". Enligt amerikansk lag behöver inte produkter (så länge det inte rör sig om matvaror) som kallas "organic" vara ett dugg naturliga. Det är ett begrepp som det står användaren fritt att använda som denne behagar. Tyvärr något som väldigt få konsumenter känner till. Särskilt irriterande när det som i detta fall dessutom påstås att innehållet är "98% av naturligt ursprung". Naturligt ursprung ja, det kan allstå innebära att man tagit något som en gång varit naturligt (tex cocosolja) och sen mecklat ihop det i ett labb med andra kemikalier för att på så sätt framställa en helt ny substans.

Organic Surge Moisture Boost Shampoo – hade gillat det bättre om det inte hette "Organic"

Organic Surge Moisture Boost Shampoo och Organic Surge Moisture Boost Conditioner är både billiga och funkade faktiskt jättebra på mitt hår. Men särskilt "organic" är de alltså inte. Förvisso inga värstingar heller, de innehåller rätt snälla tensider och en del naturliga extrakt och oljor. Men även en hel del parfym och några kemiska småskummisar. Betraktat som ett konventionellt shampo så är det relativt harmlöst, men personligen blir jag både irriterad och fascinerad över att man förmår sig kalla en produkt innehåller så pass mycket syntetiska ämnen för just "Organic". Hur tänker man då? Vad mer kan man påstå utan att ha teckning för? "This gentle formula cares and protects to leave your hair feeling revitalised and healthy", så står det på baksidan. Ett litet ord där i mitten som egentligen gör att man inte lovar någonting: "feeling". Man lovar alltså att håret ska "kännas" fräscht och hälsosamt, inte att det verkligen blir det. Suck.  

Ingredients – Organic Surge moisture boost shamoo

Aqua/Water, Ammonium Lauryl Sulfate, *Aloe Barbadensis Extract, Glycerin, Polyquaternium-7, Lauryl Betaine, Coco-Glucoside, Glyceryl Oleate, Parfum, Hydrolyzed Wheat Protein, *Olea Europaea Leaf Extract, *Citrus Limon Peel Extract, *Vitis Vinifera Leaf Extract, *Thymus Vulgaris Leaf Extract, *Foeniculum Vulgare Seed Extract, Piper Nigrum Fruit Oil, Citrus Sinensis Peel Oil expressed, Polyglyceryl-4 Caprate, Hydroxypropyl Guar Hydroxypropyltrimonium Chloride, Disodium EDTA, Benzyl Alcohol, Dehydroacetic Acid, Potassium Sorbate, Ascorbic Acid, Citric Acid, Sodium Chloride, Limonene. *Ingredient from organic farming. Naturally occurring within essential oils.

Läs gärna mer på:

 

Superfood och gröna hälsodrinkar var man än är!

renee-voltaire-kelp-baobab-chlorella-superfood-pulver-drinks

Renée Voltaire utökar sitt sortiment med raw superfood i pulverform

Supermat i pulverform är enkelt att ta med på resan. Till grekland hade jag t ex med mig en egen blandning av ovanstående pulver från Renée Voltaires nya serie med raw superfood. För mig blir det näst bäst efter färsk vara, vilket man ju inte alltid har tillgång till. Nyttig och mineralrik Kelp (obs, smakar och luktar rätt urkigt), c-vitaminrik Baobab och så klorofyll och proteinrik Chlorella (sägs stärka kroppens egna reningsmekanismer). Det första jag dricker på morgonen är ett grönt glas med citronvatten och chiafrön. En dryg tesked blandat pulver i ett glas vatten med lite pressad färsk citronaft. Sen spetsar jag då som med en rågad tesked chiafrön. Så är man igång för dagen!

Sex flaskor solkräm till två veckors semester!

mangden-solkram-amount-of-suncream-skin

Bättre skydd om du smörjer rätt!

Just nu är jag på solsemester i Grekland och jag är förvånad över hur oförsiktiga många är med solen. Fortfarande, trots alla varningar kring sol och cancer och förtidigt åldrande. De flesta verkar närmast undvika skuggan och medvetet steka sig röda i solen. Så kanske skriver jag här för döva öron? Men om det finns någon mer än jag som är så där lite präktigt intresserad av solskydd så kommer här ett par tips på hur du bäst smörjer för att få utlovad SPF-effekt och bästa skydd:

  • Mängden är viktigare än SPF-talet. Många använder bara halva rekommenderade mängden vilket sänker SPF-talet exponentiellt till en fjärdedel. Dvs SPF 30 förvandlas till SPF 8.
  • Rätt mängd solkräm är 30 ml för hela kroppen, dvs ca två rejäla matskedar (=2mg/cm² hud). 
  • Smörj dig 20 minuter innan du går ut
  • Smörj in på nytt var 90e minut eller direkt efter ett bad
  • Låt solkrämen ligga på ytan, som en aktiv barriär. Smörj inte tills den går in i huden.
  • Om man smörjer rätt så ska man under två veckors solsemester förbruka 6 flaskor solkräm per person!
 

Six bottles of sunscreen for two weeks of vaccation

To apply the right amount of sunscreen is as important as the SPF-factor. Most people uses only half the recommended dosage. You should use a good two tablespoons of cream for your entire body. And reapply your sunscreen every 90 minutes (directly after a bath). Dont rub in your suncream, let it sit on the surface as an active barriere. Used this way, you should bring 6 bottles of sunscreen for a two weeks of a holliday in the sun.

Källa:
Ph. D. Shawn Talbott, Cortisol Control and the Beauty Connection, First edition 2007, sid 138 

Ät massa frukt – men undvik fruktsocker!

frukt-fruktsocker-gi

Frukt innehåller väldigt lite fruktsocker

Det är skillnad på socker och socker. Vanligt vitt socker består av en blandning av glukos och fruktos. Man hör ofta numera att fruktos är något man bör undvika och eftersom fruktos även kallas fruktsocker är det lätt att tro att man inte heller bör äta frukt. Men faktum är att frukt innehåller väldigt lite fruktsocker. Äter man ett halvt kilo frukt får man bara i sig några tiotal gram fruktsocker (lika mycket som i fem normalstora godisbitar). En mängd som kroppen helt klart är gjord för att klara. Frukt innhåller framförallt mängder av vitaminer och antioxidanter och dessutom mycket fibrer som är bra för magen och håller blodsockret på en jämn nivå. Minst fem knytnävsstora portioner frukt och grönsaker om dagen bör man äta för att hålla sig hälsosam.

Fruktos – ett billigt alternativ för industrin

Fruktos kommer till största delen från vanligt vitt socker, som både består av både glukos och fruktos. I Sverige framställer vi socker från sockerbetor, men socker kan man även få från t ex sockerrör. En anledning till att vanligt socker är dåligt är just fruktosen. Sedan livsmedelsindustrin lärde sig att separera ut fruktos ur det vita sockret är sötsakerna idag ofta sötade med ren fruktos eller fruktos-glukossirap. Fruktos är nämligen både sötare och billigare. Honung innehåller naturligt 40% fruktos. Högst mängd fruktos hittar man i processad majssirap. Majssirap är i sin naturliga form nästan fri från fruktos, men genom en tillsatts av enzymer så kommer innehållet av fruktos upp till nästan 90% (High Fructose Corn Syrup - HFCS). Agavesirap säljs ofta som ett hälsosamt alternativ till socker, något som många nu ifrågasätter eftersom agavesirap är mycket rik på fruktos (mellan 56 och 92% beroende på råvara och tillverkningsmetod).

Fruktos, lågt GI men kan ombildas till fett i levern

Det är minst sagt motstridiga fakta kring fruktos. Under den värsta GI-hypen så läste man ofta att fruktos var ett hälsosammare sötningsalternativ. Detta eftersom fruktos skulle ha ett lägre glykemiskt index (dvs ge en lägre förhöjning av blodsockernivån) än vanligt socker. Numera läser man istället allt som oftast hur överdrivet intag av fruktos kan leda till fetma och flera andra negativa effekter hälsoeffekter. Fruktos bryts nämligen ner på ett annat sätt i kroppen och påverkar därmed också vår naturliga energiomsättning. För stort intag av fruktos sägs nu kunna leda till ökad insulinresistens, bukfetma och i förlängningen även typ 2-diabetes.

Det naturliga sättet att få i sig såväl glukos som fruktos är genom stärkelserik mat. Tex potatis, ris och bröd (eller kanske...sockerbetor?). Först spjälkar kroppen ner stärkelsen till glukos och därefter, med hjälp av ett enzym till fruktos. Med blodet når glukosen till kroppens alla celler. I cellerna ombildas glukos (genom en process som kallas glukolysen) till livsviktig energi. Om vi inte behöver energin just då lagras glukosen istället som glykogen i kroppens muskelceller och i levern. Levern släpper sedan, vid behov ut glykogen i blodet. Fruktos regleras däremot inte alls på samma sätt i kroppen. Fruktos kan inte lagras i musklerna, det är bara leverceller som kan ta upp fruktos. Om kroppen för tillfället inte är i behov av energi ombildar istället levern fruktosen till fettsyror, sk triglycerider. Triglyceriderna går i sin tur ut med blodet och lagras i kroppens fettceller. Leverns produktion av fett ger alltså förhöjda blodfetter, något som både är kopplat till bukfetma och typ 2-diabetes.

Fruktsocker dåligt för huden

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om hur dåligt det är för huden att äta mycket sötsaker och socker. Eller snarare att ofta ha förhöjt blodsocker. Då bildas nämligen något som kallas AGEs – Age-related Glycation End-products. Genom en process som även kallas glycation, non-enzymatic glycosylation, eller cross-linking, binder sig en sockermolekyl till proteinmolekyl (eller fettmolekyl). Effekten är en försämrad funktion för den här proteinmolekylen. På det här sättet bidrar AGEs till nedbrytningen av hudens kollagen. Fruktsocker verkar enligt studier kunna ge en extra hög mängd AGEs i omlopp i blodet jämfört med glukos. Stort intag av fruktos kan även påverka kroppens metabolism av kortisol (stresshormon), samt leda till ökade inflammationsprocesser i kroppen. Bägge dessa två saker kan i sin tur ha en negativ effekt på hudens hälsa.

In English – Avoid fructose - but eat more fruit!

Fructose is often referred to as a more unhealthy form of sugar. Even though fructose also is named fruit sugar, fruits does not contain that much fructose. In fact half a kg of fruit will only give you some tens of grams of fructose. The same amount as in five small pieces of candy.

Common sugar contains both fructose and glucose, but they are both digested differently in our bodies. Fructose can be transformed to fat in the liver and in the long run lead to increased insuline resistance and increased body fat. Fructose can also lead to a higher amount of AGEs – Age-related Glycation End-products floating around in our blood system. AGEs contribute among other things to a higher rate of collagene break down. 

Källa:

Varva ner, koppla av och vila dig snygg i sommar!

kortisol-koppla-av-varva-ner-de-stress-chill-skin-hud

Avkoppling, rena föryngringskuren!

Passa på, slappa dig igenom semestern med gott samvete. Att vila och koppla av är rent fysiskt välgörande för hela kroppen, så även för huden. När du varvar ner eller sover sänks nämligen nivån av stresshormon, kortisol i kroppen. Kortisol kallas också "dödshormonet" eftersom det har en generellt nedbrytande effekt på kroppen. Kortvarig stress och tillfälliga kortisoltoppar är inte skadliga, men att ständigt gå runt och vara stressa med konstant förhöjda kortisolnivåer påverkar kroppen negativt på en rad olika sätt. Bland annat bidrar kortisol till en snabbare nedbrytning av kollagenfibrer, inte helt positivt då hudens vävnad till 90% består av kollagenfibrer. Att stressa för mycket är alltså ett sätt att påskynda hudens åldrandeprocess. Men även andra hudproblem, som t ex acne påverkas negativt av stress.  

Så försämras hudens hälsa av kortisol

Överexponering av kortisol kan påverka huden genom att:

  • Öka oljeproduktionen och därmed indirekt bidra till akne
  • Öka sötsuget och mängden AGEs (Age-related Glycation End-products) som i sin tur kan ge ökad mängd akne och rynkor
  • Påverka insulinkänsligheten och ge förhöjt blodsocker (dvs mer AGEs i omlopp)
  • Öka mängden eikosanoider (inflammationsbildande signalsubstanser) och relaterade cytokiner och därmed bidra till: sämre sårläkning, långsammare cellförnyelse och hudirritaion med klåda, svullnad och rödhet (vilket är anledningen till att både eksem och rosacea kan triggas av stress)
  • Öka mängden fria radikaler som i sig har en nedbrytande effekt på huden (kan bland annat ge skador på hudens DNA och försämrad barriärfunktion och minskad fukthalt i huden)

Motion, meditation, yoga, sömn eller kosttillskott...
välj din stresshantering!

Förhöjda kortisolnivåer kan man få av många olika typer av stresstillstånd. Känslomässig stress, sömnbrist, eller till och med den fysiska stress som uppstår  under en diet. Fysiskt "stress" från träning (så vida det inte rör sig om extremt påfrestande träning) leder intressant nog inte på samma sätt till förhöjt kortisol, utan kan tvärtom sänka kortisolnivån.

Förutom att motion är en effektiv stresshantering så finns många andra sätt att sänka sitt kortisol. Att utsätta sig för mindre stress är kanske det mest självklara. Eftersom det är högst individuellt vad som stressar måste den stressade fundera över orsakerna. Kanske reflektera över sin livsstil, sitt jobb och sina relationer? Vad ger dig energi och vad dränerar dig på detsamma? Yoga, meditation och Tai chi är erkända metoder för stresshantering. Men att "bara" sova ordentligt funkar också. Förutom att kortisolnivåerna sänks under djupsömn så ökar dessutom mängden tillväxthormon (centralt för all cellförnyelse) när vi sover.  Därför är också sömn ett av de mest effektiva skönhetstipsen, dessutom helt gratis

Det finns många örter som kan verka rogivande. Varlerina, passionsblomma och kamomill för att nämna några. Men man kan också dricka grönt te som avkoppling. Den aktiva ingrediensen theanine i te lugnar nämligen utan att söva eller göra dig dåsig. Ashwagandha, även kallad indisk ginseng traditionellt använd inom den ayurvediska medicinen, är en annan växt som kan motverka stresssymptom och ge ökad energi. Dessutom har både grönt te och ashwagandha en förmåga att trigga kroppens egna kraftfulla antioxidantförsvar, det sk Nrf2 vilket gör dem extra intressanta.

Källa: