Barriärfunktion

Hth bästa fuktkrämen i dn testfakta

dn-testfakta-hth-bast-i-test-fuktkram

hth-hjalper-torr-hud-forpackningar-design-70-tal

HTH med Karbamid och mjölksyra, ett fuktbindande patent från 70-talet

I DN Testfakta från i lördags (15-01-24) rankades den klassiska hudkrämen HTH (Hjälper Torr Hud) den bästa krämen för torr hud. HTH innehåller en kombination av karbamid och mjölksyra. En kombination av fuktighetsbevarande ämnen som faktiskt Pharmacia patenterade redan på 70-talet i sin kräm Calmuril. Karbamid, eller urea som det också kallas är ett kroppseget ämne som bildas naturligt som en nedbrytningsprodukt i vår proteinomsättning, vi svettas och kissar ut överskottet. Vet inte om det stämmer, men som barn hörde jag en myt att eskimåer förr i tiden brukade kissa på sina händer mot torr hud. Karbamid är fuktbindande och ingår som en av hudens NMF (Natural Moisturizing Factors) i hudens ytterst hudlager. 

Hudens naturliga fuktbindare (NMF – Natural Moisturizing Factors)

  • Aminosyror – 40%
  • Pyrrolidonkarboxylsyra (PCA) – 12%
  • Laktat – 12%
  • Urea (karbamid) – 7%
  • Na, Ca, K, Mg, fosfat, klorid – 18,5%
  • NH3, urinsyra, glukosamin, kreatinin – 1,5%

HTH oparfymerat och fri från konserveringsmedel

En del tycker att HTH svider. Och har man riktigt känslig hud kanske man ska undvika krämer med karbamid. Själv har jag fått höra att svidet går över när hudbarriären fått läka sig. Torr hud är ju ett tecken på att hudbarriären är skadad och därmet läcker ut fukt från huden (sk TEWL – Trans Epidermal Waterloss). Genom att HTH innehåller en kombination av mjölksyra och karbamid får krämen ett lågt PH. Den blir så "sur" att bakterier inte trivs och därmed behöver man inte tillsätta några ytterligare konserveringsmedel. Bra eftersom konserveringsmedel näst efter parfym är det mest allergena ingredienser som vanligen förekommer i hudvår. Jag tycker DNs artikel är mycket bra då den även tar upp förekomsten av parfymämnen i hudvård. För mig är det märkligt att så många (snudd på de flesta) hudvårdstillverkare fortsätter att tillsätta parfym (såväl syntetisk som naturbaserade eteriska oljor) i sina produkter då man vet hur irriterande och nedbrytande detta är för huden (även för den med frisk hud). Jag gissar att man fått för sig att vi konsumenter inte vill köpa krämer utan trevlig doft och att man därför viker sig för detta. Fegt och oseriöst tycker jag. Krämer kan dofta gott även utan tillsatser av parfymämnen. Det handlar om att välja råvarar av hög kvalitet som har en fin doft i sig. Och att komponera dessa rätt.

Karbamid – Första organiska ämne som framställdes kemiskt

Karbamid är det första organiska ämne som människan lyckades framställa kemiskt. Redan 1821 lyckades man utvinna urea från urin och 1828 blev urea det första organiska ämne som framställdes kemiskt. Den tyske kemisten Friedrich Wöhler slog med sin bedrift därmed hål på myten om att organiska (kolhaltiga) ämnen behövde en särskild "livskraft" för att kunna bildas. Urea används förutom i hudvård även inom livsmedelsindustrin (för att t ex ge bakverk en gyllenbryn yta), inom sjukvården (bakteriedödande och vätskedrivade), och framförallt inom jordbruket som gödningsmedel.

Canadian hotlist

Urea är ett vattenlösligt ämne som i vatten långsamt bryts ner till amoniak. Tillsammans med mjölksyra kan en beredning bli mer stabil. Urea förekommer i koncentrationer upp till 40% (för att tex lösa upp naglar) men vanligtvis mellan 5-10%. I höga koncentrationer kan karbamid vara såväl instabilt som hudirriterande. Urea är uppsatt på Canadian Hotlist och är med andra ord ett reglerat ämne i hudvård i Kanada. Där är 10% den högsta tillåtna koncentrationen. Har man en mycket känslig hud bör man därmed kanske undvika produkter med karbamid.

Läs mer om historien om karbamid i hudvårdshistorien här. 

 

Försökskanin hos Marie Lodén i studie av hudbarriären

hudbarriären-trans-epidermal-water-loss-tewl-studie-marie-loden-irritation

Min hud – tydligt reaktiv

Marie Lodén är docent i experimentell dermatiologi och är aktiv inom forskningen. Just nu genomför hon en studie för att testa ett antal olika oljors effekt på hudbarriären. Jag blev tillfrågad att vara med som försöksperson, vilket jag självklart tackade ja till! Studien är hemlig så jag känner tyvärr inte till vilka oljor (eller oljeblandningar) vi testade, men däremot kan jag säga att jag återigen fick ett kvitto på att min hud är väldigt reaktiv. En del av studien bestod i att utsätta huden för ett irriterande och kärlvidgande ämne (metylnikotinat) och därefter mäta den rodnad och reaktion som uppstod i huden. Jag fick en snabb och tydligt reaktion inom loppet av några minuter. Enligt Marie den snabbaste reaktion hon sett hos någon av sina försökspersoner. Som jämförelse hade Marie vid ett tillfälle väntat upp till 20 minuter på en knappt synbar reaktion. Vad är det som händer och vad skiljer min hud från andras? Jag har uppenbarligen en svag hudbarriär, förmodligen rent genetiskt. Min reaktion är ett tydligt tecken på att det metylnikotinatet lätt tog sig igenom hudbarriären och kunde påverka kärlen under. Alltså extra viktigt för mig att inte utsätta mig för skadliga, irriterande och allergena ämnen, eftersom min hud kanske inte är fullt så skyddande som den borde vara.

TEWL – Trans Epidermal Waterloss, ett sätt att mäta hudens kondition

Med olika superkänsliga instrument kan man bland annat mäta hudens vattenavstötning, eller TEWL (Trans Epidermal Waterloss) som man säger på fackspråk. Från en frisk hud avdunstar hela tiden en viss mängd vatten, men när hudbarriären (dvs det skydd som vårt yttersta hudlager utgör) skadas så ökar vattenavdunstningen. Man kan också se om olika typer av krämer, oljor och lotioner påverkar hudbarriären positivt eller negativt. Därmed vet man ifall t ex en olja faktiskt stärker eller bryter ner hudbarriären.

Oljors effekt på hudbarriären – så gick testet till

tewl-trans-epidermal-water-loss-studie-marie-loden

Marie börjar med att mäta den vattenavdunstning (TEWL – Trans Epidermal Waterloss) som min hud har helt naturligt. Den visade sig vara något högre än normalt. Precis som när man mäter blodtryck är det viktigt att sitta lugnt och stilla i stolen. Vattenavdunstningen kan öka om man har en förhöjd blodcirkulation (tex genom att man har stressat till själva undersökningen eller om man sitter elda upp sig över något och sitter och prata ivrigt). Huden mäts sedan upp i exakta små rutor där olika oljor ska smörjas in.

tewl-studie-marie-loden-tejp

Med 20 drag av tejp på ena halvan av underarmen drar Marie av en liten del av hudens yttersta lager. 

tewl-studie-marie-loden-tjep-oljor

Här syns tydligt den del av huden som har fastnat på tejpen efter 20 drag. Min underarm smörjs in med ett antal olika oljor/oljeblandningar. Det är noga med mängden, 2mg per kvadratcentimeter är den standardmängd som man brukar använda vid den här typen av tester.

marie-loden-studie-tewl-trans-epidermal-waterloss

Efter att de olika oljorna strukits på huden applicerar Marie ett par droppar metylnikotinat på varje ruta (där huden dragits av med tejp och alltså försvagats). Testet visar de olika oljornas eventuella effekt på hudbarriären genom att vi kan mäta var rektionen dyker upp först och blir starkast. I mitt fall fick vi applicera två gånger eftersom det hela gick så fort att vi missade själva händelseförloppet. Vi satt och babblade någon minut och vips hade jag fått full reaktion på alla rutor. Vid nästa applicering satt vi tysta som möss med blicken fixerad vid armen...

Avslutningsvis mätte Marie både TEWL och (med ett helt annat instrument, syns i översta bilden till höger) hur kraftig reaktionen blev i respektive ruta. Hon forsatte sedan vid flera tillfällen under en dryg halvtimme att mäta hur irritationen sakta klingade av. 

För den som vill fördjupa sig inom kosmetika håller Marie Lodén genom sitt institut Eviderm regelbundet ett antal olika utbildnignar. Den 9 december är det dags för nästa kurs, "Medicinteknik - från teori till praktik". Läs mer här.

 

Torr hud – Orsak och behandling? Milstolpar inom hudvårdsforskningen

hth-hjalper-torr-hud-forpackningar-design-70-tal

Vad vet vi egentligen om orsakerna till torr hud och hur kan det bäst behandlas? Här är några av de främsta framstegen under de senaste 70 åren av hud- och hudvårdsforskning:

40-talet – Karbamid

Kräm som innehåller karbamid är mer effektiv än motsvarande krämbas utan. Dubbel-blind studie gjord på 250 sjukhusanställda. 

50-talet – Moisturizer

Ordet ”moisturizer” uppfinns. Att vattenhalt och fuktbindare ("natural moisturizing factor”, NMF) är avgörande för överhudens elasticitet bevisas av Irvin Blank.

60-talet - Behandling av psoriasis

Gunnar Swanbeck (Göteborg) visar att karbamid kan användas för att öka fukthalten i huden hos patienter med psoriasis och ichthyos.

70-talet - Karbamid och mjölksyra

Pharmacia lanserar Calmuril mot torr hud. Det första hudläkemedlet med karbamid och mjölksyra.

80-talet - Stratum Corneum = tegelmur

Överhudens (stratum corneum) uppbyggnad beskrivs som en murad vägg. Tegelstenarna=corneocyter och murbruket=lipider (fetter).

90-talet – Barriärfunktion

En dåligt fungerande hudbarriär beskrivs kunna ge en inflammation (eksem) och ge sämre skydd mot eksemframkallande ämnen.

2000-talet - Eksem pga mutation i filaggrin-genen

Astma kan orsakas av en dålig hudbarriär. Dålig barriärfunktion kan bero på en mutation i den gen som bildar ett av hudens proteiner "filaggrin" och Natural Moisturizing Factor; NMF.

 2010-talet - Hudbarriären kartlagd

Svenska forskare, under ledning av Lars Norlén, kan efter 20 års forskning bevisa hur hudbarriären är uppbyggd. Dvs hur lipiderna i huden är organiserade på molekylnivå. 

 

Subscribe to Barriärfunktion