Fuktbindare

Hth bästa fuktkrämen i dn testfakta

dn-testfakta-hth-bast-i-test-fuktkram

hth-hjalper-torr-hud-forpackningar-design-70-tal

HTH med Karbamid och mjölksyra, ett fuktbindande patent från 70-talet

I DN Testfakta från i lördags (15-01-24) rankades den klassiska hudkrämen HTH (Hjälper Torr Hud) den bästa krämen för torr hud. HTH innehåller en kombination av karbamid och mjölksyra. En kombination av fuktighetsbevarande ämnen som faktiskt Pharmacia patenterade redan på 70-talet i sin kräm Calmuril. Karbamid, eller urea som det också kallas är ett kroppseget ämne som bildas naturligt som en nedbrytningsprodukt i vår proteinomsättning, vi svettas och kissar ut överskottet. Vet inte om det stämmer, men som barn hörde jag en myt att eskimåer förr i tiden brukade kissa på sina händer mot torr hud. Karbamid är fuktbindande och ingår som en av hudens NMF (Natural Moisturizing Factors) i hudens ytterst hudlager. 

Hudens naturliga fuktbindare (NMF – Natural Moisturizing Factors)

  • Aminosyror – 40%
  • Pyrrolidonkarboxylsyra (PCA) – 12%
  • Laktat – 12%
  • Urea (karbamid) – 7%
  • Na, Ca, K, Mg, fosfat, klorid – 18,5%
  • NH3, urinsyra, glukosamin, kreatinin – 1,5%

HTH oparfymerat och fri från konserveringsmedel

En del tycker att HTH svider. Och har man riktigt känslig hud kanske man ska undvika krämer med karbamid. Själv har jag fått höra att svidet går över när hudbarriären fått läka sig. Torr hud är ju ett tecken på att hudbarriären är skadad och därmet läcker ut fukt från huden (sk TEWL – Trans Epidermal Waterloss). Genom att HTH innehåller en kombination av mjölksyra och karbamid får krämen ett lågt PH. Den blir så "sur" att bakterier inte trivs och därmed behöver man inte tillsätta några ytterligare konserveringsmedel. Bra eftersom konserveringsmedel näst efter parfym är det mest allergena ingredienser som vanligen förekommer i hudvår. Jag tycker DNs artikel är mycket bra då den även tar upp förekomsten av parfymämnen i hudvård. För mig är det märkligt att så många (snudd på de flesta) hudvårdstillverkare fortsätter att tillsätta parfym (såväl syntetisk som naturbaserade eteriska oljor) i sina produkter då man vet hur irriterande och nedbrytande detta är för huden (även för den med frisk hud). Jag gissar att man fått för sig att vi konsumenter inte vill köpa krämer utan trevlig doft och att man därför viker sig för detta. Fegt och oseriöst tycker jag. Krämer kan dofta gott även utan tillsatser av parfymämnen. Det handlar om att välja råvarar av hög kvalitet som har en fin doft i sig. Och att komponera dessa rätt.

Karbamid – Första organiska ämne som framställdes kemiskt

Karbamid är det första organiska ämne som människan lyckades framställa kemiskt. Redan 1821 lyckades man utvinna urea från urin och 1828 blev urea det första organiska ämne som framställdes kemiskt. Den tyske kemisten Friedrich Wöhler slog med sin bedrift därmed hål på myten om att organiska (kolhaltiga) ämnen behövde en särskild "livskraft" för att kunna bildas. Urea används förutom i hudvård även inom livsmedelsindustrin (för att t ex ge bakverk en gyllenbryn yta), inom sjukvården (bakteriedödande och vätskedrivade), och framförallt inom jordbruket som gödningsmedel.

Canadian hotlist

Urea är ett vattenlösligt ämne som i vatten långsamt bryts ner till amoniak. Tillsammans med mjölksyra kan en beredning bli mer stabil. Urea förekommer i koncentrationer upp till 40% (för att tex lösa upp naglar) men vanligtvis mellan 5-10%. I höga koncentrationer kan karbamid vara såväl instabilt som hudirriterande. Urea är uppsatt på Canadian Hotlist och är med andra ord ett reglerat ämne i hudvård i Kanada. Där är 10% den högsta tillåtna koncentrationen. Har man en mycket känslig hud bör man därmed kanske undvika produkter med karbamid.

Läs mer om historien om karbamid i hudvårdshistorien här. 

 

Skindressing - mer hudvårdande än olja, renare än kräm

olja-glycerin-glycerol-skindressing

Fuktbindande glycerin i en blandning av vegetabiliska oljor

Jag får ofta frågor om vad jag själv använder för hudvård. På senare tid har jag varit dålig på att recensera produkter eftersom jag varit mitt uppe i att testa egna blandningar. I jakten på den perfekta hudvården exprimenterar jag med så rena ingredienser som möjligt. Vad behöver egentligen huden jämfört med vad som behövs för att göra en kräm? För mig räcker det tyvärr inte med att enbart använda rena oljor och fetter, min hud behöver mer fukt än så. Samtidigt vill jag alltså undivka en del av de ämnen som ingår i en kräm, t ex konserveringsmedel och emulgeringsmedel (som i vissa fall kan skada hudbarriären likt en tensid). Därför blandar jag istället fuktbindande glycerin med olika oljor och får på så sätt en blandning som är fri från vatten och därför inte behöver konserveras. Jag kallar dessa blandningar för "Skindressings" eftersom de precis som en dressing måste skakas innan användning. Olja och glycerin är inte blandbart, utan lägger sig i två faser som blandas tillfälligt när man skakar. Huden kan ändå tillgodogöra sig glycerinet precis som när det ingår i en kräm.

Man kan naturligtvis välja vilka oljor man vill. Samt tillföra olika fettlösliga, hudvårdande ämnen, t ex vitamin E och oljelösligt vitamin C. Och om man vill ha doft så kan man så klart även tillsätta eteriska oljor, även fast det inte är något jag rekommenderar. (Läs mer om varför här). Nedan följer några olika recept.

Basic Body Skindressing

Den absolut enklaste formen av skindressing. Du behöver en 100 ml flaska. Oljan är av den fetare typen, så den här skindressingen bli lite glansig när man först smörjer). Blanda ingredienserna direkt i en flaska och skaka! 

80 g Solrosolja omega 9 kallpressad eko (en fet olja som i studier har visat sig kunna stärka hudbarriären
20 g Glycerin,  vegetabiliskt eko

Chocolate Jojoba Body Skindressing

En härligt chokladdoftande skindressing. Jojobaolja (som egentligen är ett slags vax och inte olja) ger en lätt och sammetslen känsla på huden. Chokladsmöret är fast i rumstemperatur, så den här skindressingen kan lägga sig i tre skikt. Något som kan se lite konstigt ut i flaskan, men funkar ändå utmärkt att smörja med när man har skakat. Det kan vara en god idé att tillsätta E-vitamin som både är hudvårdande och som skyddar oljorna från att oxidera.

Gör så här: Smält försiktigt kakaosmöret på låg värme i ett vattenbad. Låt svalna något, blanda i övriga ingredienser och häll upp på en mörk 100 ml glasflaska. Skaka!

35 g Solrosolja omega 9 kallpressad eko (en fet olja som i studier har visat sig kunna stärka hudbarriären
30 g Jojobaolja
10 g Kakaosmör, eko
5 g Vitamin E acetat (Tocopheryl acetate) Obs, viktigt att välja rätt form av E-vitamin, läs mer här.
20 g Glycerin,  
vegetabiliskt eko

Perilla & Tea Skindressing – med omega 3, 6, 9 + Vitamin C & E

En lite torrare ansiktsolja som är rik på olika fettsyror, omgea 3, 6 och 9. Här har jag valt fina oljor som är hyfsat neutrala i sin doft. Perillaolja är t ex otroligt rik på omega 3 (mellan 60-65%!) och tefröolja (olja som pressas från tebuskens frö) sägs vara rik på fenollika antioxidanter. Riskliolja innehåller Ferulinsyra, en antioxidant som förstärker effekten av både vitamin C och E. Man kan så klart ersätta oljorna med vilka man vill. Önskar man t ex blanda i riktigt exklusiva bäroljor (som granatäppelolja, blåbärsfröolja etc) så kan man bara byta ut någon av de övriga. Jojobaolja (som egentligen är ett slags vax och inte olja) ger en härlig sammetslen känsla på huden och jag inbillar mig samtidigt att vaxerna skyddar huden lite extra. 

Gör så här: Värm försiktigt jojobaoljan på låg värme i ett vattenbad. Rör i vitamin C och E och rör tills det löser sig någorlunda (gör ingenting om det inte löser sig helt, det smälter ut på huden när du smörjer). Blanda i övriga ingredienser och häll upp på en mörk 100 ml glasflaska. Skaka!

25 g Jojobaolja, kallpressad eko
20 g Glycerin, vegetabiliskt eko
10 g Perillaolja, kallpressad eko (perillaolja innehåller 61% omega 3!)
10 g Teförolja, eko
10 g Riskliolja
10 g Gurkörtsolja, kallpressad eko
10 g Vetegroddsolja, kallpressad
3 g Vitamin E acetat (Tocopheryl acetate). Obs, viktigt att välja rätt form av E-vitamin, läs mer här.
2 g Vitamin C oljelöslig (ascorbyl palmitate)

Alla råvaror (inklusive flaskor och redskap, som en våg) kan köpas i märket Crearome som finns på Naturkosmetikkompaniet!

Hyaluronsyra – effektiv anti age eller överskattad fuktbindare?

skin-barrier-skin-penetration-hyaluronic-acid-molecule-weight

Kroppseget ämne med stor vattenbindande förmåga

Hyaluronsyra (HA, Hyaluronic acid, Hyaluronan) är ett kroppseget ämne med stor vattenbindande förmåga. I hudkrämer tillsätts det som fuktgivare och i sk "fillers" injeceras hyaluronsyra för att fylla ut rynkor och ge fasthet åt huden. Hyaluronsyra används även i behandlingen av vissa ledbesvär (inte minst på hästar), där det fyller funktionen av ett naturligt smörjmedel.

Viktigt del av kroppens grundsubstans

Hyaluronsyra är en slags sockerart som kallas glykosaminglukan, eller rättare sagt "en typ av högmolekylärt kolhydrat, bestående av mycket långa kedjor av omväxlande N-acetylglukosamin och glukuronsyra" för att citera National Encyklopedin. I kroppen binder hyaluronsyra vatten och bildar en geléliknande substans. Det upptäcktes först i ögats glaskropp, men finns i alla vävnader i kroppen. Framför allt i lös bindväv, som t ex hud. 50% av kroppens totala mängd hyaluronsyra återfinns i huden. Det är främst i hudens djupare lager, läderhuden (dermis) som hyaluronsyran har sin plats. Läderhuden består av tre byggstenar: celler, fibrer och en sk extracellulär matrix, en grundsubstans runt cellerna och fibrerna. Hyaluronsyran utgör en av de huvudsakliga beståndsdelarna i den här grundsubstansen där den fyller många funktioner. Bland annat fungerar hyaluronsyra som fuktgivande smörjmedel och stötdämpande utfyllnad mellan de elastiksa fibrerna, kollagen och elastin. För cellernas nybildande och delning samt vid inflammation och hudens reparation och sårläkning spelar hyaluronsyra också en viktig roll. Senare års forskning har visat att det hyaluronsyra även kan förekomma inne i våra celler, men funktionen där är ännu inte känd. Hylauronsyra förekommer också rikligt, farmförallt i ledvätska, men även i lungor, njure, muskler och hjärnan.

Från tuppkam och bakterier

Hyaluronsyra har under längre tid varit en het ingrediens i hudvård. Tack vare sin unika förmåga att binda vatten kan den tillsättas i låga doser för att bilda en gel. Det räcker med en koncentration av 1% för att binda 99% vatten. Eftersom hyaluronsyra har ett naturligt ursprung dyker den också ofta upp i naturbaserad/ekologiska produkter. Det är en praktiskt taget helt ogiftig substans som inte ger upphov till några allergiska reaktioner. Hyaluronsyra kan framställas från tuppkammar (som innehåller ca 1-2% hyaluronsyra) eller från genmodifierade bakterier (t ex vissa former av stafylokocker) vilket numera är en vanligare tillverkningsmetod. Hyaluronsyra är kostsamt att framställa och därför en dyr ingrediens. 

För stor molekyl för att passera hudbarriären

Det är lätt att tro att hyaluronsyra har samma funktion i en kräm som inne i kroppen. Många tillverkare verkar också gärna dra växlar på hyaluronsyrans centrala roll som fyllnadsmaterial i huden när de tillsätter ämnet i anti-age produkter. Men hyaluronsyran är en alldeles för stor molekyl för att kunna penetrera hudbarriären. Ämnen är uppbyggda av atomer som i sin tur sitter ihop i olika stora molekyler. Molekyler mäts i något som heter Dalton. Man brukar säga att en intakt hudbarriär bara släpper igenom ämnen som har en lägre molekylvikt (dvs är mindre än) 500 Dalton. Större molekyler än så kan alltså inte passera hudbarriären. Hyaluronsyra har en molekylvikt mellan ca 50 000 - 8 000 000 (miljoner) Dalton, beroende på tillverkningsmetod. Tillsatt i en kräm blir hyaluronsyran därför liggande kvar utanpå huden där den bildar en film. Ungefär som ett lock stänger den inne fukten i huden och blir "fuktgivande" genom genom något som kallas ocklusion. På liknande sätt fungerar t ex mineraloljor. Det går numera att slå sönder hyaluronsyran så att den får en lägre molekylvikt, sk Low Molecular Weight Hyaluronic Acid. Kruxet är bara att det här inte längre är en hyaluronsyra, bland annat har den förlorat sin förmåga att binda vatten. Hyaluronsyrans vattenbindande förmåga hör ihop med dess molekylvikt. Ju större molekyl, ju mer vätska kan den hålla kvar. Hyaluronsyra kan också brytas ner naturligt av mikroorganismer, tex i en kräm utan konserveringsmedel. En sådan kräm skulle om så sker ändra karaktär och bland annat bli mer rinnande. Vissa menar att nedbrutna fragment av hyaluronsyra skulle kunna vara inflammationsbildande. 

Minskar med åren och bryts ner av UV-ljus

Hyaluronsyror är känsliga för och bryts lätt ner av fria radikaler, UV-ljus och oxiderande ämnen. Det är bland annat därför solskadad hud kan bli slapp och rynkig. Hyaluronsyra bryts ständigt ner i kroppen för att sedan återbildas. Detta i ett ganska högt tempo, vi omsätter flera gram hyaluronsyra om dagen. Det mesta, ca 85% bryts ner i lymfsystemet med hjälp av ett enzym som kallas hyaluronidase. Resten bryts ner i levern och njuren. Den totala mängden hyaluronsyra som kroppen producerar minskar som så mycket annat med åldern. Att injecera hyaluronsyra med hjälp av fillers kan vara ett sätt att tillfälligt återställa en förlorad mängd i huden, för den som söker en tydlig anti-age effekt. Effekten är som sagt tillfällig (behandlingen måste upprepas med ca 3-6 månaders mellanrum) eftersom även den injecerade hyaluronsyra bryts ner i samma takt i kroppen.

Hyaluronsyra, ärrbildning och fosterutveckling

Hyaluronsyra fyller en viktig funktion i fosterutvecklingen. Ett växande foster är så att säga rikt på hyaluronsyra, särskilt under det tidiga skedet.  Fram till vecka 20 är halten hyaluronsyra som högst i fostret, upp till 20 gånger så hög som i en vuxen kropp. Hyaluronsyra förekommer även rikligt i navelsträngen, fostervattnet och moderkakan. Vid sårläkning höjs nivån av hyaluronsyra i grundsubstansen runt ett sår. I en vuxen kropp återgår dock nivån av hyaluronsyra snabbt till det normala, innan såret är färdigtläkt, vilket är orsaken till ärrbildning. Vid operationer på foster, yngre än 20 veckor, har man däremot sett att sår kan läka utan att bilda ärr. Detta eftersom nivån av hyaluronsyra är förhöjd genom hela sårläkningen.

Hyaluronsyra och cancer

Uncer senare års cancerforskning har man hittat ett samband mellan hyaluronsyra och cancer. Precis som alla celler är beroende av hyaluronsyra för att kunna växa och dela sig så är en cancertumör det. Det verkar som att tumören använder hyaluronsyran lite som en väg när den skickar ut metastaser och sprider sig. I djurförsök har man testat att injecera det nedbrytande enzymet hyaluronidase för att därigenom minska mängden hyaluronsyra runt en tumör. Något som visat sig kunna bromsa tumörens tillväxt. Vissa forskare hävdar till och med att ett förhöjt blodsockervärde kan kopplas till cancer genom att höga nivåer av blodsocker både ger ökad mängd energi till en tumör såväl som ökad mängd hyaluronsyra i kroppen. Samtidigt finns forskare som hävdar att den här kopplingen mellan hyaluronsyra och cancer bygger på ett missförstånd. Att en ökad mängd hyaluronsyra i samband med en cancertumör snarare ska ses som ett tecken på att tumören är på väg att sprida sig och sätta metastaser än som en orsak till det samma. Oavsett vilket, finns det idag inget som pekar på att hyaluronsyra (varken i hudvård, tablettform eller som injektioner) skulle öka risken för cancer.

Källa:

 

 

 

Extra moisturizing bodyoil!

 glycerol-solrosolj-crearome

Extra fukt med enkel blandning av olja och glycerin!

Jag gillar att använda hemmagjorda kroppsoljor och bodybutters. Men nu när det blir kallare ute så vill jag ha något mer fuktgivande, fast helst utan att behöva kompromissa bort renheten med oljorna. Min lösning är att bara blanda lite glycerin i favoritoljan. Och skaka! Glycerin är vattenlösligt och blandar sig inte med olja, men om man skakar flaskan likt en dressing precis innan man ska smörja så funkar det ändå. Glycerinet tas upp av huden på samma sätt som i en kräm, fast man slipper det här med emulgerings- och konserveringsmedel.

För en olja med 10% glycerin, häll upp på en flaska:

Glöm inte: skaka, skaka, skaka innan användning!

Några av er kanske har märkt hur jag gärna propsar på glycerin? Bakgrunden till det är att en hudläkare rekommenderade en glycerinkräm (miniderm 20% glycerin) mot lite eksem i ansiktet som jag fick besvär av för ca två år sedan. Sedan dess har jag letat efter en ekologisk variant av den här krämen, men det är svårt att hitta någon som har ett så högt innehåll glycerin. Det är en bra fuktgivare som används länge i hudvård. Kan framställas vegetabilsikt och ekologiskt och tas upp väl av huden (glycerin förekommer faktiskt naturligt i huden, läs mer här). 

 

Karbamid (Urea) en av hudens naturliga fuktbindare

Urea-karbamid-NMF-hudens-naturliga-fuktbindare

Första organiska ämne som framställdes kemiskt

I hudens yttersta lager, stratum corneum finns ett antal olika fuktbindande ämnen – "Natural Moisturizing Factor" (NMF). Totalt kan de utgöra 10-20% av hudens torrvikt. Ett sådant ämne är karbamid (urea), en nedbrytningsprodukt från kroppens proteinomsättning. Kroppens överskott av urea utsöndras via urinen. 

Redan 1821 lyckades man utvinna urea från urin och 1828 blev urea det första organiska ämne som framställdes kemiskt. Den tyske kemisten Friedrich Wöhler slog med sin bedrift därmed hål på myten om att organiska (kolhaltiga) ämnen behövde en särskild "livskraft" för att kunna bildas. Urea används förutom i hudvård även inom livsmedelsindustrin (för att t ex ge bakverk en gyllenbryn yta), inom sjukvården (bakteriedödande och vätskedrivade), och framförallt inom jordbruket som gödningsmedel.

Hudens naturliga fuktbindare

  • Aminosyror – 40%
  • Pyrrolidonkarboxylsyra (PCA) – 12%
  • Laktat – 12%
  • Urea (karbamid) – 7%
  • Na, Ca, K, Mg, fosfat, klorid – 18,5%
  • NH3, urinsyra, glukosamin, kreatinin – 1,5%

Karbamid i hudvård

Urea kallas i hudvård oftast för karbamid (kanske låter det trevligare?) och kan fylla en rad funktioner:

  • Fuktbindande
  • Antiseptiskt (kan ingå i ett system av konserverande ämen)
  • Keratolytiskt (exfolierande, löser upp bindningen av döda hudceller vilket kan förbättra hudbarriärens funktion)
  • Deodoriserande

Man känner inte helt och fullt till effekten av karbamid på frisk hud. Vissa studier visar på att karbamid ökar hudens genomsläpplighet, mendan andra visar på en förbättrad barriärfunktion. Behandling med krämer som innehåller 5-10% karbamid pekar på en minskad TEWL (Trans Epidermal Waterloss – hudens vattenavgivning) och en ökad motståndskraft mot irriterande tensider.

Svider gott

För många är kanske HTH den produkt som man mest förknippar med karbamid (och mjölksyra). Men det var faktiskt Pharmacia som var först med att på 70-talet lansera (och ta patent på) Calmuril, ett läkemedel mot torr hud med hög halt av karbamid och mjölksyra. Redan på 40 gjordes studier med karbamid som effektiv fuktbindare i kräm. Kräm med en högre halt karbamid kan svida lite när den smörjs på torr hud.

Canadian hotlist

Urea är ett vattenlösligt ämne som i vatten långsamt bryts ner till amoniak. Tillsammans med mjölksyra kan en beredning bli mer stabil. Urea förekommer i koncentrationer upp till 40% (för att tex lösa upp naglar) men vanligtvis mellan 5-10%. I höga koncentrationer kan karbamid vara såväl instabilt som hudirriterande. Urea är uppsatt på Canadian Hotlist och är med andra ord ett reglerat ämne i hudvård i Kanada. Där är 10% den högsta tillåtna koncentrationen. Har man en mycket känslig hud bör man därmed kanske undvika produkter med karbamid.

Läs mer om historien om karbamid i hudvårdshistorien här. 

 KÄLLA:

- Natalia Michalun och M.Varrinia Michalun ”Milady´s Skin Care and Cosmetic Ingredients Dictionary. Tredje utgåvan, sid 298
- Marie Lodén ”Ren, mjuk och vacker. Kemi och funktion hos kosmetika”. Andra utgåvan, sid 97
- Ruth Winter, "A Consumer's Dictionary of Cosmetic Ingredients", Sjunde utgåvan, sid 538
- https://www.truthinaging.com/review/urea-squashes-dry-skin-conditions

 

"The 500 dalton rule" – avgör vilka ämnen som tas upp av huden

the-daltons-500-dalton-rule

Bara tillräckligt små molekyler kan passera

Huden ska skydda oss mot främmande ämnen i omgivningen. Men hudbarriären är inte något fullständigt skydd, vissa ämnen kan ändå passera ner i hudens djupare lager. Det är framför allt storleken på molekylerna som avgör. Molekylstorleken (eller molekylvikten) mäts i Dalton och man brukar säga att det bara är ämnen med en molekylvikt under 500 Dalton som kan passera hudbarriären. 

  • Alla kända allergener har en molekylvikt under 500 Dalton – Ämnen med högre molekylvikt är inte kända som hudirriterande just eftersom de inte kan passera hudbarriären.
  • En skadad hud kan ta upp ämnen med en högre molekylvikt
  • Effektiva läkemedel för utvärtes bruk har alla en molekylvikt som inte är stort mycket över 500 Dalton

Mycket hudvård ligger utanpå huden

Mycket av den hudvård som sägs ge huden fukt ligger i själva verket som ett lager utanpå huden. Molekylerna är för stora för att penetrera och istället stängs fukten inne i huden genom ocklusion. Men det finns även verkligt fuktbindande ämnen, som tex glycerin med så låg molekylvikt att det passerar in i huden och där fungerar som vattenersättare.

Källa:

I+m Naturkosmetik Freistil Moisturizer – bra parfymfri kräm för torr och känslig hy!

im-freistil-moisturizer-for-torr-kanslig-hy

Fri från: parfym, eteriska oljor och örtextrakt

I vinter har jag testat den parfymfria moisturisern i serien Freistil från i+m Naturkosmetik och är riktigt nöjd! En fin fuktkräm som ger vad huden behöver utan massa andra konstigheter. Går lätt in i huden med soja-, mandel- och jojobaolja, fuktbindande glycerin och hudvårdande Vitamin E som antioxidant. Inte bara parfymfri, utan även fri från eteriska oljor och örtextrakt. För den verkligen känslige. Den typen av naturbaserad/ekologisk produkt har visat sig vara rätt svår att hitta, eftersom just örter och eteriska oljor ingår i det mesta naturkosmetik. i+m Freistil Moisturizer är parfymfri, men doftar ändå behagligt av vanilj (som ju även är en antioxidant). Enda funderingen är väl hyaluronsyran. Varför tillsätter man den, när molekylen är för stor för att penetrera hudbarriären?

Återfuktande: Mycket bra!
Känsla och doft:  Behaglig, lätt av vanilj. Går bra in i huden.
Hudtyp: Torr och känslig
Hudvårdande egenskaper: Glycerin, Mandelolja, Jojobaolja, Vitamin E, Vaniljextrakt
Märkning:
 BDIH och "Vegan" 
Förpackning: Pump, ljustät.
Hållbarhet: 4 mån
Pris: 30 ml, 185 kr 
Inköpsställe: i+m Naturkosmetik (har sponsrat mig med en testprodukt)
Bäst: Fri från parfymämnen, eteriska oljor och örtextrakt (för den VERKLIGT känslige)
Sämst: Hyaluronsyra, varför? Kort hållbarhet
Betyg: 4 av 5
Köpa igen? Definitivt 
 

Ingredienser – I+m Freistil, Moisturizer

VATTEN, ALOE VERA*, JOJOBAOLJA*, SÖTMANDELOLJA*, SOJAOLJA*, FETTVAX, FÖRTJOCKNINGSMEDEL, VEG. GLYCERIN*, EMULGERANDE VAX, HYALURONSYRA, XANTHAN, KOKOSGLYCERIN, KONSERVERANDE FR. BASILIKA, KONSERVERANDE FR. MAJS, VEG. MJÖLKSYRA, FYTINSYRA, VANILJEXTRAKT*, E-VITAMIN (*) från ekologisk odling

INCI – I+m Freistil, Moisturizer

AQUA, ALOE BARBADENSIS LEAF EXTRACT*, SIMMONDSIA CHINENSIS SEED OIL*, PRUNUS AMYGDALUS DULCIS OIL*, GLYCINE SOYA OIL*, CETYL ALCOHOL, GLYCERYL STEARATE, GLYCERIN*, STEARYL ALCOHOL, SODIUM HYALURONATE, XANTHAN GUM, GLYCERYL CAPRYLATE, SODIUM LAEVULINATE, SODIUM ANISATE, LACTIC ACID, SODIUM PHYTATE, VANILLA PLANIFOLIA FRUIT EXTRACT*, TOCOPHEROL (*) från ekologisk odling

 

Torr hud – Orsak och behandling? Milstolpar inom hudvårdsforskningen

hth-hjalper-torr-hud-forpackningar-design-70-tal

Vad vet vi egentligen om orsakerna till torr hud och hur kan det bäst behandlas? Här är några av de främsta framstegen under de senaste 70 åren av hud- och hudvårdsforskning:

40-talet – Karbamid

Kräm som innehåller karbamid är mer effektiv än motsvarande krämbas utan. Dubbel-blind studie gjord på 250 sjukhusanställda. 

50-talet – Moisturizer

Ordet ”moisturizer” uppfinns. Att vattenhalt och fuktbindare ("natural moisturizing factor”, NMF) är avgörande för överhudens elasticitet bevisas av Irvin Blank.

60-talet - Behandling av psoriasis

Gunnar Swanbeck (Göteborg) visar att karbamid kan användas för att öka fukthalten i huden hos patienter med psoriasis och ichthyos.

70-talet - Karbamid och mjölksyra

Pharmacia lanserar Calmuril mot torr hud. Det första hudläkemedlet med karbamid och mjölksyra.

80-talet - Stratum Corneum = tegelmur

Överhudens (stratum corneum) uppbyggnad beskrivs som en murad vägg. Tegelstenarna=corneocyter och murbruket=lipider (fetter).

90-talet – Barriärfunktion

En dåligt fungerande hudbarriär beskrivs kunna ge en inflammation (eksem) och ge sämre skydd mot eksemframkallande ämnen.

2000-talet - Eksem pga mutation i filaggrin-genen

Astma kan orsakas av en dålig hudbarriär. Dålig barriärfunktion kan bero på en mutation i den gen som bildar ett av hudens proteiner "filaggrin" och Natural Moisturizing Factor; NMF.

 2010-talet - Hudbarriären kartlagd

Svenska forskare, under ledning av Lars Norlén, kan efter 20 års forskning bevisa hur hudbarriären är uppbyggd. Dvs hur lipiderna i huden är organiserade på molekylnivå. 

 

Varning för Lypsyl-effekten! Huden kan bli torrare av fet kräm

hand-kram-dagkram-nattkram

Har du någonsin hört talas om Lypsyl-effekten? Har man väl börjat smörja, måste man fortsätta. Själv provade jag att använda ren rapsolja på kroppen under några veckor i vintras. Huden har aldrig varit torrare. Vad beror det här på? 

Hudens egna sammansättning påverkas av fettet du smörjer med

Det är numera helt bevisat att fetter kan tränga in i huden. En del fetter tränger djupare ner i huden än andra. Där kan de absorberas och bli till råmaterial för hudens egna sammansättning av fetter (eller lipidsammansättning som proffsen säger). Bra kan man tycka, det är ju precis vad man vill, att bygga upp hudens egna skydd. Men fullt så enkelt är det tydligen inte. Det funkar nämligen inte med vilka fetter som helst och i vilken blandning som helst. Hudens lipidsammansättning måste vara i en särskild balans för att fungera optimalt och om man då blaskar på den ena oljan efter den andra finns risken att man stör balansen. Det märkliga är att man inte alltid märker om så sker. På ytan känns huden kanske mjuk och smidig av den feta film som krämen eller oljan lämnat efter sig, medan i själva verket så har hudens barriär försvagats och man drabbas av en högre TEWL (Trans Epidermal Water Loss). Huden förlorar alltså mer och mer vätska ju mer man smörjer och den onda cirkeln är ett faktum. OBS. Det här är inte alls samma sak som att huden skulle ”vänja” sig vid feta produkter och därför sluta producera talg, vilket är en myt.

Krämer som antingen stärker eller försvagar hudbarriären

En väl sammansatt blandning av kolesterol, ceramider och fettsyror sägs däremot kunna gynna huden så att barriären läks och återbildas. Men vilken exakt blandning som gäller är inte helt fastställt. Är man inte kemist och forskat i ämnet gäller det att ha tur när man shoppar. Som vanlig konsument är det svårt att veta vilka produkter som är bra och dåliga. Känt är däremot att vissa fuktbindande ämnen som finns naturligt i huden (som tex karbamid) gör att hudbarriären stärks. I studien ”Prevention or promotion of dryness and eczema by moisturizers” från 2008 visar det sig att hudbarriären försvagades av alla de feta krämer som ingick i testet (baserade på såväl vegetabiliska oljor som mineraloljor), medan ett skikt av ren silikon samt vissa typer av krämer med karbamid (dock inte alla) stärkte hudbarriären. Just nu pågår i England en omfattande studie av en väletablerad mjukgörande kräm mot torr hud som visat sig försvaga hudbarriären och därigenom gör huden torrare och mer mottaglig för irriterande ämnen.

Hur veta om man inte testar den färdiga produkten?

Exakt på vilket sätt olika typer av fetter påverkar huden fungerar och vad som faktiskt sker i huden är det ingen som säkert vet. Så man kan ju tycka att fenomenet borde undersökas mycket mer? Något som förvånar mig är att man som tillverkare faktiskt inte behöver testa effekterna av sin färdiga produkt. Kravet på redovisning gäller bara på ingrediensnivå. Hur de alla samverkar på huden tillsammans behöver man alltså varken testa eller redovisa, så länge varje ingrediens är säker att använda var och en för sig. Förvisso är det dyrt med tester och skulle sådan krävas skulle kanske många duktiga mindre tillverkare slås ut, men samtidigt skulle man som användre veta att produkterna verkligen gör den nytta de utgör sig för att göra.

Läs mer om hur krämer fungerar på huden här

Källa:
Marie Lodén, ”Prevention or promotion of dryness and eczema by moisturizers”, Expert Reviews Dermatology 3(6) sid 667-676 2008

AHA-syror = effektivt föryngrande peeling på egen risk

aha-syra-alpha-hydroxy-acid-mjolksya-glykolsyra

Väldokumenterad effekt av exfoliering med fruktsyror

AHA-syrorna (Alpha Hydroxy Acids), framförallt glykol- och mjölksyra är den form av peeling som det har forskats mest på och som har de mest väldokumenterade effekterna. Syrorna kan ha såväl syntetiskt som naturligt ursprung, då utvunna från mjölk, frukt eller socker. De har använts i hudvård i mer än 25 år (eller sedan Cleopatras tid om man så vill – hon hade ju enligt sägnen för vana att skönhetsbada i mjölk) till en början som stark kemisk peeling på hudkliniker (i koncentrationer mellan 50 och 70%), men sedan början på 90-talet i produkter för hemmabruk och på salong.

På grund av sin låga molekylvikt (glykolsyran är syran med minst molekyler) kan de tränga djupt ner i huden. De är lättlösliga i vatten, etanol och glycerin. Förutom att AHA-syrorna är keratolytiska (dvs kan lossa det "lim" som håller ihop överhudens döda hudceller) så är de även hygroskopiska, dvs fungerar som fuktbindare. Möljksyrans salt (laktat) är en av överhudens naturliga fuktbindare.

Olika typer av AHA-syror

• Glykolsyra (Glyolid Acid) – återfinns i sockerrörsjuice
• Mjölksyra (Lactic Acid) – återfinns i syrad mjölk och tomat juice
• Äppelsyra (Malic Acid) – återfinns i äpplen
• Vinsyra (Tartaric Acid) – återfinns i vindruvor

Föryngrande och förskönande effekter

AHA-syror fungerar så att de helt enkelt skalar av ett antal lager av hudens översta lager hudceller och därigenom påskyndar bildningen av nya hudceller. Samtidigt ökar fukthalten i överhuden och sammantaget ger det en rad hudförskönande effekter. Effekten bestäms av: typ av syra, koncentration, produktens ph-värde samt i vilken beredning syran återfinns och hur produkten används (hur ofta och på vilket sätt den appliceras etc). Genom sin låga molekylvikt anses glykolsyran ha den kraftfullaste effekten.

• Ökad fukthalt i epidermis (överhuden)
• Ökad elasticitet i stratum corneum (översta hudlagret)
• Ökad tjocklek på den levande delen av epidermis
• Förbättrad hudstruktur och färg. En mjukare, klarare hy med mer lyster
• Minkskade ytliga rynkor
• Minskad symptom på solskadad hud (pigmentfläckar och en grov hudstruktur)
• Minskade pormaskar, ojämnheter och ärr
• Ökad absorbtion av övriga ämnen i en produkt (därför kanske smart att välja en solkräm med fysikaliskt UV-filter under tiden man peelar?)

Som så många verksamma ämnen har AHA-syrorna även välkända biverkningar och användningen är därför kontroversiell. 

På egen risk – risker och biverkningar

• Ökad ljuskänslighet och därigenom ökad risk för UV-skador som hudcancer
• Irritation (vilket bland annat kan leda till ökad hyperpigmentering)
• Ökad talgproduktion (vid överanvändning)
• Ökad risk för hudallergier (genom sämre barriärskydd)

Den främsta baksidan med att använda AHA-syror är att huden blir mer ljuskänslig, vilket ger en ökad risk för solskador som hudcancer. Det finns studier som visar att huden blir så mycket som 50% mer ljuskänslig under tiden man behandlar med AHA-syror. Känsligheten sitter i åtminstone en vecka (kanske så mycket som en månad?) efter avslutad behandling. Orsaken till det är att man faktiskt skalat bort ett par lager skyddande hudceller, något som ju gäller för all form av peeling. Kanske är det för att det har forskats mest på AHA-syrorna och att det är därför som dessa associeras till flest såväl positiva som negativa effekter? Andra biverkningar med AHA-syror är som med all peeling, irritation och fjällning samt ökad risk för hudallergier. Detta eftersom hudbarriären blir försvagad och släpper in mer irriterande ämnen. Överdriven exfoliering kan också stimulera talgproduktionen.  De långsiktiga effekterna med AHA-syror är inte kända.

OBS, använd alltid UV-filter med hög SPF under tiden (och minst en vecka efter) du anväder AHA-syror!! 

Amerikanska Food and Drug Administration (FDA) har visat ett särskilt intresse av AHA-syror eftersom de just är kapabla att penetrera hudbarriären och kan ha en så stor påverkan på vår hud (till skillnad från den mesta kosmetik). Efter en 14 år lång "review" utkom de 2005 med en rad frivilliga riktlinjer till skönhetsindustrin. I dessa fastslår de bland annat att AHA-syror är säkra att använda för hemmabruk i koncentrationer på max 10% och med ett PH som lägst på 3,5. För salongsbruk bör inte koncentrationerna överstiga 30% och PH-värdet inte understiga 3. Vidare bör tillverkare av AHA-syreprodukter sätta varningstexter på sina förpackingar. Dessa ska råda konsumenter att skydda sig mot solen och använda ett solkräm med minst spf 15, samt avråda från överanvändning och upplysa om vikten att avbryta behandling vid minsta tecken på irritation. "Även en lindrig irritation är tecken på att huden tagit skada".

AHA-syror finns med på den kanadensiska hälsomyndighetens "Hotlist". En lista över drygt 200 ämnen förbjudna eller med begränsning för användning inom kosmetika. 

Nyligen fick skönhetsindustrin svidande kritik av Dr Samuel Epstein (ordförande för the Cancer Prevention Coalition) för att vara hänsynslös i sin utbredda användning av AHA-syror. Detta eftersom han menar att dessa ökar risken för skadlig solbränna och hudcancer.

För torr, normal, mogen och solskadad hud

De som förespråkar AHA-syror anser att de passar bra till normal, mogen och solskadad hy. Men även till torr hy pga AHA-syrornas fuktbindande egenskaper. Torr hy kan ha en försämrad avstötning av översta hudlagrets döda hudceller eftersom huden behöver hålla en viss fukthalt för att avstötningen ska fungera. Därför får en torr hy ett fnasigt och fjälligt utseende. Det är helt enkelt större sjok av hudceller som sitter hårdare ihop än normalt. 

Produkter med AHA

Användningen av AHA-syror är utbredd. De finns framförallt i krämer och lotioner, men även i schampon, nagelbandsprodukter och (märkligt nog) solkrämer. Man hittar också AHA-syror i rengöringsprodukter, vilket också är konstigt eftersom syrorna behöver lite tid för att kunna verka. Dessutom finns alltid risken med rengöringsprodukter att de hamnar i ögonen och där skulle AHA-syrorna vara starkt irriterande.

Mer läsning och länkar

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8784274
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8642081
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21871557
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16545927
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19411163/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16469079/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9648571/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9640557/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9598014/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8651713/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8818186/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8634805/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9648571/
http://www.huffingtonpost.com/samuel-s-epstein/anti-aging-and-anti-wrink...
http://dermatology.about.com/cs/skincareproducts/a/aha.htm 
http://www.aftonbladet.se/halsa/article11152522.ab
http://www.aftonbladet.se/halsa/article10191407.ab 
http://www.ewg.org/skindeep/2006/07/01/alpha-hydroxy-acids-ahas-beta-hyd...
http://www.svt.se/2.108068/1.2451453/var_femte_lider_av_hudallergi 

Källa:
• Marie Lodén, "Ren, Mjuk och vacker - Kemi och funktion hos kosmetika", andra utgåvan, 2008, sid 91-92
• Ruth Winter, M.S., "A consumers's dictionary of comsmetic ingredients", sjunde utgåvan, 2009, sid 59-61
• Paula Begoun, "The Original Beauty Bible", tredje utgåvan, 2009, sid 127-136
• Natalia Michalun, M. Varinia Michalun, "Milady's Skin care and cosmetic ingredients dictionary, tredje utgåvan, 2010, sid 14, 40, 88-89, 
 
Bild: Äpple och A-fil. Inget annat.
 

Sidor

Subscribe to Fuktbindare