Lotion

Varning för Lypsyl-effekten! Huden kan bli torrare av fet kräm

hand-kram-dagkram-nattkram

Har du någonsin hört talas om Lypsyl-effekten? Har man väl börjat smörja, måste man fortsätta. Själv provade jag att använda ren rapsolja på kroppen under några veckor i vintras. Huden har aldrig varit torrare. Vad beror det här på? 

Hudens egna sammansättning påverkas av fettet du smörjer med

Det är numera helt bevisat att fetter kan tränga in i huden. En del fetter tränger djupare ner i huden än andra. Där kan de absorberas och bli till råmaterial för hudens egna sammansättning av fetter (eller lipidsammansättning som proffsen säger). Bra kan man tycka, det är ju precis vad man vill, att bygga upp hudens egna skydd. Men fullt så enkelt är det tydligen inte. Det funkar nämligen inte med vilka fetter som helst och i vilken blandning som helst. Hudens lipidsammansättning måste vara i en särskild balans för att fungera optimalt och om man då blaskar på den ena oljan efter den andra finns risken att man stör balansen. Det märkliga är att man inte alltid märker om så sker. På ytan känns huden kanske mjuk och smidig av den feta film som krämen eller oljan lämnat efter sig, medan i själva verket så har hudens barriär försvagats och man drabbas av en högre TEWL (Trans Epidermal Water Loss). Huden förlorar alltså mer och mer vätska ju mer man smörjer och den onda cirkeln är ett faktum. OBS. Det här är inte alls samma sak som att huden skulle ”vänja” sig vid feta produkter och därför sluta producera talg, vilket är en myt.

Krämer som antingen stärker eller försvagar hudbarriären

En väl sammansatt blandning av kolesterol, ceramider och fettsyror sägs däremot kunna gynna huden så att barriären läks och återbildas. Men vilken exakt blandning som gäller är inte helt fastställt. Är man inte kemist och forskat i ämnet gäller det att ha tur när man shoppar. Som vanlig konsument är det svårt att veta vilka produkter som är bra och dåliga. Känt är däremot att vissa fuktbindande ämnen som finns naturligt i huden (som tex karbamid) gör att hudbarriären stärks. I studien ”Prevention or promotion of dryness and eczema by moisturizers” från 2008 visar det sig att hudbarriären försvagades av alla de feta krämer som ingick i testet (baserade på såväl vegetabiliska oljor som mineraloljor), medan ett skikt av ren silikon samt vissa typer av krämer med karbamid (dock inte alla) stärkte hudbarriären. Just nu pågår i England en omfattande studie av en väletablerad mjukgörande kräm mot torr hud som visat sig försvaga hudbarriären och därigenom gör huden torrare och mer mottaglig för irriterande ämnen.

Hur veta om man inte testar den färdiga produkten?

Exakt på vilket sätt olika typer av fetter påverkar huden fungerar och vad som faktiskt sker i huden är det ingen som säkert vet. Så man kan ju tycka att fenomenet borde undersökas mycket mer? Något som förvånar mig är att man som tillverkare faktiskt inte behöver testa effekterna av sin färdiga produkt. Kravet på redovisning gäller bara på ingrediensnivå. Hur de alla samverkar på huden tillsammans behöver man alltså varken testa eller redovisa, så länge varje ingrediens är säker att använda var och en för sig. Förvisso är det dyrt med tester och skulle sådan krävas skulle kanske många duktiga mindre tillverkare slås ut, men samtidigt skulle man som användre veta att produkterna verkligen gör den nytta de utgör sig för att göra.

Läs mer om hur krämer fungerar på huden här

Källa:
Marie Lodén, ”Prevention or promotion of dryness and eczema by moisturizers”, Expert Reviews Dermatology 3(6) sid 667-676 2008

Subscribe to Lotion