SPF

Göm inte solkrämen i påsk – nu är solen lika stark som på Sicilien!

varsol-solskydd

SPF 30 ger bara SPF 6 om du smörjer fel

Nu väntar en härlig påskvecka i fjälllen med förhoppningsvis massor av sol. Med andra ord, hög tid att packa väskan full av solkräm. Vårsolen är nämligen så mycket starkare än man kan tro. I Sverige är solen i april lika stark som på Sicilien så här års. Använd hög SPF-faktor, men ännu viktigare: smörj ordentligt! De flesta använder bara halva mängden solkräm jämfört med vad som är den standardiserade mängden som krämen är utprovad för och fått sitt SPF-tal fastställt efter. Halva mängden solkräm ger knasigt nog bara en fjärdedels skydd. Dvs en SPF 30 ger bara ca SPF 6 om du smörjer som de flesta gör, dvs för tunt. Det är svårt att smörja med rätt mängd (dvs  2mg/cm² hud) många tycker det blir alldeles för kletigt. Bästa rådet är därför att smörja två gånger efter varandra innan man går ut. Smörj först ett lager med så mycket kräm du kan, vänta en stund tills krämen sjunkigt in och smörj sedan en gång till. Då får du rätt mängd på huden. Smörj sedan helst igen efter några två timmar eftersom solkrämen tas upp av huden och försvinner från ytan. Ju mer man rör sig (och svettas) ju fortare går det.

Så smörjer du solkrämen för att få rätt skydd

  • Smörj riktligt med solkräm
  • Vänta tills krämen sjunkigt in, smörj en gång till
  • Efter några timmar, smörj igen! 
 

solskydd-lag-effekt-vid-normal-applicering-spf-30_0

 

Läs mer om solens effekt på huden och hur du bäst skyddar dig i mina tidigare inlägg: Solskolan

Sex flaskor solkräm till två veckors semester!

mangden-solkram-amount-of-suncream-skin

Bättre skydd om du smörjer rätt!

Just nu är jag på solsemester i Grekland och jag är förvånad över hur oförsiktiga många är med solen. Fortfarande, trots alla varningar kring sol och cancer och förtidigt åldrande. De flesta verkar närmast undvika skuggan och medvetet steka sig röda i solen. Så kanske skriver jag här för döva öron? Men om det finns någon mer än jag som är så där lite präktigt intresserad av solskydd så kommer här ett par tips på hur du bäst smörjer för att få utlovad SPF-effekt och bästa skydd:

  • Mängden är viktigare än SPF-talet. Många använder bara halva rekommenderade mängden vilket sänker SPF-talet exponentiellt till en fjärdedel. Dvs SPF 30 förvandlas till SPF 8.
  • Rätt mängd solkräm är 30 ml för hela kroppen, dvs ca två rejäla matskedar (=2mg/cm² hud). 
  • Smörj dig 20 minuter innan du går ut
  • Smörj in på nytt var 90e minut eller direkt efter ett bad
  • Låt solkrämen ligga på ytan, som en aktiv barriär. Smörj inte tills den går in i huden.
  • Om man smörjer rätt så ska man under två veckors solsemester förbruka 6 flaskor solkräm per person!
 

Six bottles of sunscreen for two weeks of vaccation

To apply the right amount of sunscreen is as important as the SPF-factor. Most people uses only half the recommended dosage. You should use a good two tablespoons of cream for your entire body. And reapply your sunscreen every 90 minutes (directly after a bath). Dont rub in your suncream, let it sit on the surface as an active barriere. Used this way, you should bring 6 bottles of sunscreen for a two weeks of a holliday in the sun.

Källa:
Ph. D. Shawn Talbott, Cortisol Control and the Beauty Connection, First edition 2007, sid 138 

Testar just nu: Aubrey SUN spf 30 Green Tea och True Natural spf 50

/sites/defauaubrey-natural-sun-spf-30-true-natural-all-natural-sunscreen-spf-50

Har just fått hem två nya solkrämer från iHerb: Aubrey Natural Sun SPF 30 Grean Tea och True Natural All natural Sunscreen SPF 50. Ska bli väldigt spännande att prova. Någon som redan testat?

Sola säkert del 6: Låt dig inte luras av en hög SPF

camilla-akrans-sola-sakert-spf

Är man som jag maniskt rädd för solen så är det frestande att smeta på den högstaSPF man kan hitta. Men då är det värt att tänka på att skillnaden i effekt mellan t ex en SPF 15 och SPF 30 bara är 3 procentenheter. Risken är att man betalar ett onödigt högt pris för den lilla skillnaden. Och då menar jag inte bara i kronor. Här, en indikation på hur mycket UVB-strålning som släpps igenom:

SPF 2 – 50%
SPF 4 – 25%
SPF 10 – 10%
SPF 15 – 6%
SPF 30 – 3%
SPF 60 – 1,5%

SPF-talet brukar beskrivas som den tidsökning man kan vara i solen utan att bränna sig. Vilket innebär att du t ex med en SPF 2 skulle kunna vara dubbelt så länge i solen som utan. Men eftersom intensiteten av UVB-strålningen varierar över dagen, fungerar inte den jämförelsen i praktiken.

Faktorer som påverkar det ”verkliga” SPF-talet:

  • Hudton
  • Hur mycket och ofta man smörjer sig
  • Om man svettas mycket eller badar
  • Hur mycket solkräm som absorberas av huden
  • Var på jorden man är och när
  • I vilket land produkten är tillverkad/inköpt och hur den är testad

Så testas SPF-effekten

I olika länder använder man olika testmetoder för att bedöma SPF-effekten. Inom EU har man enats om den metod som den europeiska branschorganisationen Cosmetics Europe (Colipa) har publicerat. Testet måste utföras på människor - in vivo och innebär att en bestämd mängd (2mg/cm²) av produkten smörjs på ryggen på minst 10 personer. Ryggen delas sedan in i små ytor som belyses av en solljus-liknande lampa under olika lång tid. Ett dygn senare avläses sedan rodnaden på dessa ytor och man kan bedöma hur många gånger längre en behandlad yta kunde bestrålas jämfört med en obehandlad. Det är alltså ett sätt att mäta den kortvågiga UVB-strålningen och inte någon mätmetod för blockering av den långvågiga UVA-strålningen. Vissa kemiska (absorberande) UV-filter är instabila och kan förlora i effekt när de exponeras för UV-strålning. Vilket inte behöver innebära något problem så länge produkten har testats på ovanstående sätt. Men i länder utanför EU kan tillverkare använda sig av andra testmetoder. Har man t ex testat in vitro, ej på människor så kan bland annat instabila UV-filterkan ge ett missvisande och högre SPF-tal. För att få önskad SPF-effekt är det inte bara avgörande vilka UV-filter som valts, utan också hur produkten är formulerad. Själva vehikeln, krämbasen är t ex viktig för hur väl UV-filtret sprider sig på huden. Använder man fysikaliska (reflekterande) filter så spelar även partikelstorleken roll. Mindre och mer osynliga partiklar (mindre vita på hudytan) kan ge ett sämre skydd vid högre våglängder.

Olika regelverk i olika länder

Eftersom SPF-faktorn varken beskriver det egentliga skyddet eller hur länge det varar, så har man i olika länder försökt minska förvirringen genom begränsningar. Inom EU får t ex bara en produkt marknadsföras som solskydd om den minst har enSPF på 6. Man får heller inte påstå att en produkt ger "fullständigt skydd" eller kalla en den för ”sunblock”. I tillägg till SPF-talet och lika tydligt angivet ska produkten delas in någon av följande fyra kategorier: Lågt, medelhögt, högt och mycket högt skydd. Solprodukter måste även ha tydliga anvisningar för hur de ska appliceras och specifika varningstexter. I Astralien får en solprodukt ej klassas med högre SPF än 30+ (detta för att man där anser att det saknas bevis för att en högre SPF ger bättre skydd). Amerikanska Food and Drug Administration (FDA) förväntades utkomma med ett nytt regelverk för solprodukter denna sommar (första ändringen sedan 1978), men det är nu uppskjutet till december 2013. 

SPF, inget mått på UVA-skydd

Det finns ingen global standard för hur man mäter och klassar ett UVA-skydd. Olika länder har olika system och i vissa fall saknas helt krav på att produkten ska skydda mot UVA-strålning. Enligt EU-kommisionens regelverk måste alla produkter som marknadsförs som solskydd inom EU innehålla ett UVA-skydd som motsvarar en tredjedel av SPF-talet. Bra med någon form av krav kan tyckas, men när man tänker efter så innebär det ju att solkräm med SPF 30, som bär UVA-symbolen och kallas bredspektrum, fortfarande kan släppa igenom 60% av UVA strålarna.

Hög SPF = falsk känsla av trygghet

En solkräm med hög solskyddsfaktor kan ge en falsk känsla av trygghet eftersom den: 

  • Endast ger utlovat skydd vid rätt applicering  (de flesta använder betydligt mindre eftersom den utprovade dosen på 2mg/cm² enligt många ger en kladdig känsla).
  • Det finns inget 100% UV-filter, den känslige kan bränna sig trots hög SPF.
  • Är ofta dyrare, vilket gör att man lätt snålar och smörjer för lite
  • Krävs mer kemikalier – är man det minsta tveksam till absorberande (kemikaliska) UV-filter bör man tänka på att en högre SPF kräver ett betydligt högre innehållav dessa kemikalier.
  • SPF är ett mått på skydd mot UVB-strålning. När UVB-strålarna filtreras bort bränner du dig inte, men samtidigt försvinner hudens varningsignal för att du fått för mycket sol. Huden tar även skada av UVA-strålnig.

Solskolan - mer läsning om solen!


Bild: Camilla Åkrans/Lundlund, för New York Times

Källa:
- Marie Lodén, "Ren, mjuk och vacker-kemi och funktion hos kosmetika", andra utgåvan, sid 150-151, 174-176
- Paula Begoun, ”The original beauty bilble”, tredje upplagan, sid 87-99. 
http://en.wikipedia.org/wiki/Sunscreen
http://shop.cancercouncil.com.au/t-faq.aspx

Sola säkert del 4: Vilken spf är du?

spf-skintone

Riktigt mörkhyade tål bara dubblet så mycket UVA som ljushyade

Skillnaden mellan den ljusaste och mörkaste hudfärg består bara av en ytterst liten mängd melanin (pigment). När huden utsätts för UV-ljus producerar melanocyterna mer melanin, men tyvärr är det inte något särskilt effektivt solskydd. Enligt vissa undersökningar så motsvarar en djup solbränna bara en SPF på 2. Med andra ord, efter en hel semesters solande tål man bara att vara dubbelt så länge i solen som när man precis kom ut ur vinterdvalan.

Ingen är immun mot solen

Det gula och röda melaninet hos ljushyade utgör ett sämre solskydd än det bruna melanin som finns hos dom med mörk hud. Men skillnaden är ändå mindre än vad man kan tro. Riktigt mörkhyade personer har ett naturligt SPF som motsvarar ungefär 13 och kan filtrera bort dubbelt så mycket UVA-strålar som ljushyade. Så ingen är immun mot solens skadliga strålar. Faktum är att personer med mörk hy löper större risk att dö av hudcancer än ljushyade. Detta eftersom ljushyade ofta är bättre på att skydda sig mot solen och också mer uppmärksamma på hudförändringar. Många mörkhyade tror däremot att de tål mer sol än vad de gör och slarvar oftare med att skydda sig och att titta efter tidiga cancertecken. Så även om mörkhyade mer sällan drabbas av hudcancer så har den oftare en dödlig utgång, eftersom den då har upptäckts i ett senare skede. 


A dark-skinned can only stand twice as much UVA-radiation than a fair-skinned

What is your natural SPF-factor? Some people may think that they are immune to the sun, but a really dark-skinned person can only stand twice as much UVA-radiation than someone with the fairest skin. At the most the darke-skinned can have a natural SPF-factor of 13. And a whole summer of tanning can only double your natural SPF-factor. It is a well kown fact that dark skinned persons have a higher risk of dying from skin cancer, since they are more neglective towards the hazards of getting to much UV-radiation.

Solskolan - mer läsning om solen!

Källa:
The burning facts. United States Environmental Protection Agency website. Published September 2006. Accessed August 16, 2006.
Dark skin does not block cancer. BBC News. Published July 2006. Accessed August 16, 2006.
Facts about sunscreens. (2006). American Academy of Dermatology website. Accessed August 16, 2006.
Hall HI, Rogers JD. Sun protection behaviors among African Americans. Ethn Dis. 1999;9:126-131.
Harper A. Skin cancer rare–but more deadly–in people with darker skin. University of Cincinnati website. Accessed August 16, 2006.
How to be safe when you’re in the sun. The Nemours Foundation website. Updated August 2007. Accessed November 17, 2008.
Paula Begoun, ”The original beauty bilble”, tredje upplagan, sid 87-99


Sola säkert del 1: Sola eller inte?

Anja-rubik-camilla-akrans

Hur är det egentligen, ska man sola eller inte? Hur mycket är lagom och på vilket sätt ska man bäst skydda sig? Idag har solande och solskydd blivit ett alltmer kontroversiellt ämne. Främst av två skäl:

- Ny kunskap kring vårt grundläggande behov av D-vitamin – som på bästa sätt tillgodoses genom att huden exponeras för solljus.

- Tveksamheter kring de kemikalier som används i solskyddsprodukter – eftersom det finns studier som visat att de kan vara såväl hormonstörande, allergiframkallande som hudnedbrytande (genom att tillsammans med UV-ljuset bilda fria radikaler).

Men som med så mycket annat är det här varken enkelt eller självklart. Studierna är inte entydiga och det är rätt svårt att begripa vad och vem man ska lita på. Så knepigt att t ex många ekologiska hudvårdsmärken helt valt att utesluta solprodukter ur sitt sortiment. Men ett är i alla fall helt säkert: Att sola bryter ner huden och markant ökar risken för hudcancer.

I en serie inlägg här ska jag försöka reda ut begreppen och ta upp de olika aspekterna av sol och solskydd.

Solskolan - mer läsning om solen!

 

Bild: Camilla Åkrans för Numero.

 

Subscribe to SPF