Studier

Försökskanin hos Marie Lodén i studie av hudbarriären

hudbarriären-trans-epidermal-water-loss-tewl-studie-marie-loden-irritation

Min hud – tydligt reaktiv

Marie Lodén är docent i experimentell dermatiologi och är aktiv inom forskningen. Just nu genomför hon en studie för att testa ett antal olika oljors effekt på hudbarriären. Jag blev tillfrågad att vara med som försöksperson, vilket jag självklart tackade ja till! Studien är hemlig så jag känner tyvärr inte till vilka oljor (eller oljeblandningar) vi testade, men däremot kan jag säga att jag återigen fick ett kvitto på att min hud är väldigt reaktiv. En del av studien bestod i att utsätta huden för ett irriterande och kärlvidgande ämne (metylnikotinat) och därefter mäta den rodnad och reaktion som uppstod i huden. Jag fick en snabb och tydligt reaktion inom loppet av några minuter. Enligt Marie den snabbaste reaktion hon sett hos någon av sina försökspersoner. Som jämförelse hade Marie vid ett tillfälle väntat upp till 20 minuter på en knappt synbar reaktion. Vad är det som händer och vad skiljer min hud från andras? Jag har uppenbarligen en svag hudbarriär, förmodligen rent genetiskt. Min reaktion är ett tydligt tecken på att det metylnikotinatet lätt tog sig igenom hudbarriären och kunde påverka kärlen under. Alltså extra viktigt för mig att inte utsätta mig för skadliga, irriterande och allergena ämnen, eftersom min hud kanske inte är fullt så skyddande som den borde vara.

TEWL – Trans Epidermal Waterloss, ett sätt att mäta hudens kondition

Med olika superkänsliga instrument kan man bland annat mäta hudens vattenavstötning, eller TEWL (Trans Epidermal Waterloss) som man säger på fackspråk. Från en frisk hud avdunstar hela tiden en viss mängd vatten, men när hudbarriären (dvs det skydd som vårt yttersta hudlager utgör) skadas så ökar vattenavdunstningen. Man kan också se om olika typer av krämer, oljor och lotioner påverkar hudbarriären positivt eller negativt. Därmed vet man ifall t ex en olja faktiskt stärker eller bryter ner hudbarriären.

Oljors effekt på hudbarriären – så gick testet till

tewl-trans-epidermal-water-loss-studie-marie-loden

Marie börjar med att mäta den vattenavdunstning (TEWL – Trans Epidermal Waterloss) som min hud har helt naturligt. Den visade sig vara något högre än normalt. Precis som när man mäter blodtryck är det viktigt att sitta lugnt och stilla i stolen. Vattenavdunstningen kan öka om man har en förhöjd blodcirkulation (tex genom att man har stressat till själva undersökningen eller om man sitter elda upp sig över något och sitter och prata ivrigt). Huden mäts sedan upp i exakta små rutor där olika oljor ska smörjas in.

tewl-studie-marie-loden-tejp

Med 20 drag av tejp på ena halvan av underarmen drar Marie av en liten del av hudens yttersta lager. 

tewl-studie-marie-loden-tjep-oljor

Här syns tydligt den del av huden som har fastnat på tejpen efter 20 drag. Min underarm smörjs in med ett antal olika oljor/oljeblandningar. Det är noga med mängden, 2mg per kvadratcentimeter är den standardmängd som man brukar använda vid den här typen av tester.

marie-loden-studie-tewl-trans-epidermal-waterloss

Efter att de olika oljorna strukits på huden applicerar Marie ett par droppar metylnikotinat på varje ruta (där huden dragits av med tejp och alltså försvagats). Testet visar de olika oljornas eventuella effekt på hudbarriären genom att vi kan mäta var rektionen dyker upp först och blir starkast. I mitt fall fick vi applicera två gånger eftersom det hela gick så fort att vi missade själva händelseförloppet. Vi satt och babblade någon minut och vips hade jag fått full reaktion på alla rutor. Vid nästa applicering satt vi tysta som möss med blicken fixerad vid armen...

Avslutningsvis mätte Marie både TEWL och (med ett helt annat instrument, syns i översta bilden till höger) hur kraftig reaktionen blev i respektive ruta. Hon forsatte sedan vid flera tillfällen under en dryg halvtimme att mäta hur irritationen sakta klingade av. 

För den som vill fördjupa sig inom kosmetika håller Marie Lodén genom sitt institut Eviderm regelbundet ett antal olika utbildnignar. Den 9 december är det dags för nästa kurs, "Medicinteknik - från teori till praktik". Läs mer här.

 

Olivolja skadar hudbarriären – Solrosolja stärker den!

oliveoil-skin-care-skinbarrier-integrety-sunfloweroil

Skönhetsindustrin drivs helt och hållet av sk "claims". Man är så van att matas med påstående att man inte ens reagerar. Claims som inte bara kommer från miljard-multisar, utan även från bloggare och hemmakokare som jag. Det är lätt att ryckas med och oreflekterat upprepa allehanda myter; "Vårdande kaktusfikonolja, collagenboostande alger, antiage bladibladikomplex..." Ja ni känner igen tugget? Olivolja är en sån ingrediens man självklart tänker är bra. Min mormor smorde t ex alltid in huden med olivolja och hon hade jättefin hy (sant!). Det finns t o m flera hudvårdsserier som har olivolja som nyckelingrediens (t ex Oliva som säljs på apoteket). Men tänk om olivolja visade sig vara direkt dålig för huden?

Olivolja skadar hudbarriären och kan orsaka irritation

I en studie från jan 2013 jämfördes ren olivolja med solrosolja för att se hur dessa två oljor påverkar hudbarriären. Testpersonerna utgjordes av 19 vuxna personer (som tidigare både hade haft eksem och inte). Under fyra veckor fick de två gånger om dagen smörja ena underarmen med olivolja och andra armen med solrosolja. Bland annat mättes sedan hudens PH-värde, hudbarriärens kondition (stratum corneum integrity), fukthalten i huden och eventuell irritation och rodnad. Det visade sig att olivolja faktiskt skadade hudbarriären och orsakade mild irritation hos ett signifikant antal personer (oavsett om de hade haft ekesem tidigare eller inte). 

Solrosolja ökar fukthalten och stärker hudbarriären

I samma undersökning visade det sig däremot att solrosolja tvärtom både stärkte hudbarriären och ökade hudens fukthalt. Det är klart att en studie inte gör någon sanning, men det är ändå både intressant och avslöjande. Men hur kan det här egentligen komma sig? Vad är det som gör att den ena oljan är bra för huden medan den andra inte är det? Det verkar inte vara riktigt klarlagt. Oljor har så klart olika fettsyresammansättning och innehåller dessutom en viss mängd oljesyra. En teori är att det är den här oljesyran som skadar huden.

Källa
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22995032

Testet som visar min D-vitaminbrist.

vitamin-d-3-prov-karolinska-test

D-vitamin-test, en billig investering i din hälsa!

Ett bra inlägg om D-vitamin av Ingrid B Beautiful om hur svårt det kan vara att få göra ett D-vitamintest via sjukvården gav mig idén om att lägga ut mitt egna urdåliga D-vitamintest från i våras. Jag hade 71 nmol/L i blodet, under det svenska referensintervallet. Och vad betyder det? Här uppe i norden där vi har så lite sol under större delen av året har hela befolkningen generellt väldigt låga nivåer av D-vitamin i blodet. Ett referensintervall betyder de nivåer som större delen av befolkningen befinner sig inom. Jag låg alltså t.o.m. under det och hade med andra ord D-vitaminbrist. Ganska dåligt med tanke på hur viktigt det här sk prohormonet är för en rad funktioner i kroppen. Imunförsvaret bland annat. Och vinterdepressioner misstänks vara kopplade till D-vitaminbrist. I våras var jag gravid och gjorde testet eftersom D-vitamin är fettlösligt och kan lagras i kroppen. Ville ta tillskott om jag behövde eftersom D-vitamin även är viktigt för fostrets utveckling. D-vitamin bildas i huden när man är i solen. Under vinterhalvåret behöver många av oss här uppe i norr ta tillskott eftersom vi ofta ligger på för låga värden.

Som Ingrid B Beautiful vill jag uppmuntra alla att läsa mer om D-vitamin, t ex hos Kostdoktorn. Eller hos min sambo Micke som bloggar om kost och träning här eller här. Micke kan även hjälpa till med D-vitaminprover (som är väldigt svåra att få en läkare att remittera till) och en rad andra prover som normalt inte ingår i ett hälsotest. Ett D-vitaminprov kostar runt 500-600 kr.

Sagt om D-vitamin (Kostdoktorn):

"D-vitamin är unikt bland vitaminerna. Det är ett steroidhormon, som våra könshormoner testosteron och östrogen. D-vitaminet påverkar effekten av hundratals gener i de flesta av kroppens celler. Potentiellt kan det därför påverka hälsan på mängder av sätt.

En brist, vanligt hos svenskar i allmänhet, kan alltså teoretiskt ge nästan vilka sjukdomar som helst.

Allt mer forskning talar för att D-vitaminbrist har en roll i mängder av sjukdomar. Infektionssjukdomar, vinter- och vårdepressioner, cancer, hjärtsjukdom, benskörhet, autism, generell värk/fibromyalgi, övervikt… listan på sjukdomar där ett samband misstänks är lång."

D-vitamintabell (från Kostdoktorn)

d-vitamintabell-kostdoktorn-optimalt-varde

Ett ordentligt hälsotest innehåller en rad viktiga prover

I det hälsotest jag gjorde i våras ingick även en rad andra prover. Som syns av det blå stapeldiagrammet så hade jag förhöjda värden av koppar (vilket kanske kan förklara mina pigmentfläckar?). Främsta anledningen till förhöjda kopparvärden är vårt dricksvatten, eftersom det ofta går i kopparledningar. Nu har jag lärt mig att låta vattnet spola en stund innan jag dricker det. Förutom det kan ni även se att jag hade lågt av järn, magnesium och zink. Järnbrist blir man trött av. Magnesium tas med fördel på kvällen, då sover man gott (viktigt för muskelavslappning). Zink väldigt bra framförallt för slemhinnor. Brist på zink så blir man lättare förkyld. 

vitamin-d-3-prov-karolinska

Varning för Lypsyl-effekten! Huden kan bli torrare av fet kräm

hand-kram-dagkram-nattkram

Har du någonsin hört talas om Lypsyl-effekten? Har man väl börjat smörja, måste man fortsätta. Själv provade jag att använda ren rapsolja på kroppen under några veckor i vintras. Huden har aldrig varit torrare. Vad beror det här på? 

Hudens egna sammansättning påverkas av fettet du smörjer med

Det är numera helt bevisat att fetter kan tränga in i huden. En del fetter tränger djupare ner i huden än andra. Där kan de absorberas och bli till råmaterial för hudens egna sammansättning av fetter (eller lipidsammansättning som proffsen säger). Bra kan man tycka, det är ju precis vad man vill, att bygga upp hudens egna skydd. Men fullt så enkelt är det tydligen inte. Det funkar nämligen inte med vilka fetter som helst och i vilken blandning som helst. Hudens lipidsammansättning måste vara i en särskild balans för att fungera optimalt och om man då blaskar på den ena oljan efter den andra finns risken att man stör balansen. Det märkliga är att man inte alltid märker om så sker. På ytan känns huden kanske mjuk och smidig av den feta film som krämen eller oljan lämnat efter sig, medan i själva verket så har hudens barriär försvagats och man drabbas av en högre TEWL (Trans Epidermal Water Loss). Huden förlorar alltså mer och mer vätska ju mer man smörjer och den onda cirkeln är ett faktum. OBS. Det här är inte alls samma sak som att huden skulle ”vänja” sig vid feta produkter och därför sluta producera talg, vilket är en myt.

Krämer som antingen stärker eller försvagar hudbarriären

En väl sammansatt blandning av kolesterol, ceramider och fettsyror sägs däremot kunna gynna huden så att barriären läks och återbildas. Men vilken exakt blandning som gäller är inte helt fastställt. Är man inte kemist och forskat i ämnet gäller det att ha tur när man shoppar. Som vanlig konsument är det svårt att veta vilka produkter som är bra och dåliga. Känt är däremot att vissa fuktbindande ämnen som finns naturligt i huden (som tex karbamid) gör att hudbarriären stärks. I studien ”Prevention or promotion of dryness and eczema by moisturizers” från 2008 visar det sig att hudbarriären försvagades av alla de feta krämer som ingick i testet (baserade på såväl vegetabiliska oljor som mineraloljor), medan ett skikt av ren silikon samt vissa typer av krämer med karbamid (dock inte alla) stärkte hudbarriären. Just nu pågår i England en omfattande studie av en väletablerad mjukgörande kräm mot torr hud som visat sig försvaga hudbarriären och därigenom gör huden torrare och mer mottaglig för irriterande ämnen.

Hur veta om man inte testar den färdiga produkten?

Exakt på vilket sätt olika typer av fetter påverkar huden fungerar och vad som faktiskt sker i huden är det ingen som säkert vet. Så man kan ju tycka att fenomenet borde undersökas mycket mer? Något som förvånar mig är att man som tillverkare faktiskt inte behöver testa effekterna av sin färdiga produkt. Kravet på redovisning gäller bara på ingrediensnivå. Hur de alla samverkar på huden tillsammans behöver man alltså varken testa eller redovisa, så länge varje ingrediens är säker att använda var och en för sig. Förvisso är det dyrt med tester och skulle sådan krävas skulle kanske många duktiga mindre tillverkare slås ut, men samtidigt skulle man som användre veta att produkterna verkligen gör den nytta de utgör sig för att göra.

Läs mer om hur krämer fungerar på huden här

Källa:
Marie Lodén, ”Prevention or promotion of dryness and eczema by moisturizers”, Expert Reviews Dermatology 3(6) sid 667-676 2008

Olivolja eller Mineralolja? Resultatet av studien!

mineralolja-olivolja-beautycomesclean

En vecka efter avslutat test, huden fortfarande kraftigt irriterad

Som en del av er kanske vet så har jag varit med i en väldigt spännande studie om krämers och råvarors effekt på huden, ledd av Marie Lodén på Eviderm Institute. Min hud har mäts och analyserats både före och efter att jag i två veckor smort mig med såväl ren olivolja som Lypsyl (i princip ren mineralolja) vilket sedan har jämförts med helt obehandlad hud. Därefter har sedan dessa områden under ett dygn utsatts för en tvållösning av SLS - Sodium Lauryl Sulfate (en vanligt förekommande tvåltensid) i ett sk patch-test. Varför? Med den här typen av test kan man helt enkelt se om hudbarriären är oförändrad, blivit försvagad eller förstärkt efter att ha smorts med de olika oljorna/krämerna. En intakt och stark hudbarriär står nämligen emot irriterande ämnen bättre. De reaktioner som uppstått har så mäts och analyserats. Och såklart jämförts med övriga testpersoners. Så här irriterad var min hud en vecka efter avslutat test:

mineralolja-olivolja-studie-hudbarriar-beautycomesclean

Resultatet, ett riktigt antiklimax!

Resultatet är ett riktigt antiklimax måste jag säga. "Inte tillräckligt stor skillnad för att vara signifikant." Med andra ord. reaktionen var ungefär densamma oavsett om man smort sig med olivolja, mineralolja eller ingenting. Hudbarriären blev varken bättre eller sämre av att smörjas dagligen i två veckor, jämfört med att inte smörjas alls. Marie nöjer sig så klart inte med det svaret, kanske blev testgruppen för liten eller försöktstiden för kort? Oavsett vilket har hon tankar om att köra om studien i höst, i större skala.

Men jag kan inte låta bli att fundera vidare. För det första blev ja rätt förvånad över hur lite som krävdes för att skapa den här reaktionen som lämnade spår efter sig i veckor. Ett dygn med lite tvållösning fastsatt i aliminiumkopp mot huden räckte. Inte undra på att jag titt som tätt får eksem på händerna av att tvätta mig med tvål! Men sen är jag faktiskt rätt förvånad över att det inte verkar hjälpa att smörja sig med någon av de här oljorna. Även fast jag själv tyckte det blev lite mindre irriterat just där jag smort med olivoljan (wishful thinking?) så var det ju ingen jätteskillnad. Det såg jag ju själv. Och det är väl just det som känns lite deppigt. Varför hålla på och smörja sig dag in och dag ut om det inte gör någon skillnad? Oavsett med vilken olja eller kräm man har använt. Tänk alla killar man känner som just aldrig smörjer sig och ändå har mjuk och fin hy. Marie Lodén däremot tycker egentligen att det hela är som det ska. Att det är fint så att hudens barriär inte så lätt låter sig påverkas av allt det vi kletar på. Ja så kan man så klart också se på det.

Vad säger du? Är du förvånad?

Läs första inlägget om studien här
Läs andra inlägget om studien här 

Mineralolja vs olivolja – studien fortsätter

patchtest-sls

Jag är alltså med i en studie om krämer och råvarors effekt på hudbarriären. Studien görs av Marie Lodén på Eviderm Institute. Vi testar mineralolja respektive olivolja jämfört med obehandlad hud. Marie har först mätt min hud innan testet drog i gång, sen har jag fått smörja in mig med de olika oljorna morgon och kväll. Efter två veckor var jag tillbaka till labbet för att sätta på själva lapparna i det här "lapptestet". Ett par aluminiumkoppar – fyllda med en lösning av det irriterande ämnet Sodium Lauryl Sulfate (SLS – en vanligt förekommande tvåltensid, kanske i tvålen hemma eller på kontoret?) – sattes på mina armar med en tejp. Ett dygn fick lapparna sitta. Och reaktionen?

lapptest-mineralolja-olivolja

Som självklart också mättes...

mineralolja-olivolja-matning

Ska bli väldigt spännande höra resultatet...
Och ja, det kliade.

Här kan du läsa första inlägget om testet
Och här kan du läsa om resultatet! 

Mineralolja eller olivolja - vad är bäst för huden?

mineralolja-vs-olivolja

Jag är försökskanin i en ny spännande studie. Docent Marie Lodén på Eviderm Institute frågade om jag ville vara med i en test av krämer och råvarors effekt på hudbarriären. Vi testar ren olivolja (extra virgine, matkvalitet) respektive Lypsyl (som nästan uteslutande består av mineralolja) och jämför med helt obehandlad hud. Studien är av typen ”prospektiv, single-blind, randomiserad och kontrollerad”.

Så här går testet till:

1. Marie gör en ”nollmätning” av min hud innan vi sätter igång. Testet utförs på insidan av underarmarna. Med ett par känsliga instrument mäts så: fukthalten i huden, vattenavdunstningen (TEWL – Trans Epidermal Water Loss) och hudfärg.

patchtest-mineralolja-olivolja

2. Jag smörjer halva insidan och undre delen av vänsterarmen med Lypsyl och andra halvan med olivolja två gånger om dagen i två veckor. Höger underarm får inte smörjas med någonting. (Obs, jag är den enda i testgruppen som både testar olivolja och Lypsyl. Alla andra i testet har delats i två grupper. En Lypsylgrupp och en olivgrupp. Detta för att utesluta ev sammanblandning av produkter. Eftersom jag är galet intresserad av det här testet och själv verkligen vill se skillnaden på mina egna armar, litar Marie på att jag kan hålla isär de två olika ”smörjområdena” och låter mig testa bägge produkterna.)

lapptest-mineralolja-olivolja

3. Efter två veckor görs en ny mätning.

4. Samtidigt får jag två små plåster med aluminiumkoppar fyllda med en vattenlösning av tensiden Sodium Lauryl Sulfat (en vanligt förekommande och billigt tvålämne – används ofta i den här typen av tester just för den är så bra på att framkalla en hudirritation) fastsatta på mina underarmar. Det här kallas ett lapp-test (eller patch-test på engelska), en konventionell form av testteknik.

5. Efter ytterligare två dagar mäts mina armar igen, för att avläsa om jag har fått någon reaktion i någon av de områden där jag smörjt respektive där jag inte smörjt. De eventuella reaktionerna jämförs sedan med varandra.

6. En sammanställning görs av alla individuella mätvärden, för att se om det finns några signifikanta och statistiskt hållbara skillnader.

Någon som redan nu vill betta på resultatet? Vilken olja tror du påverkar hudbarriären på bästa sätt?

Läs här om nästa steg i studien.

ps. Tack Pelle Bergström för de vackra olja-i-vattenbilderna. Du är grym att jobba med!

Subscribe to Studier