LÄDERHUDEN – DERMIS

 

dermis-laderhud

Läderhuden är det mellersta och tjockaste av hudens tre lager. 90% av huden består av läderhud. Det är det här hudlagret hos djur som används vid lädertillverkning, därav namnet. Läderhuden är en stark och elastisk bindväv som är 10-40 gånger tjockare än överhuden och särskilt tjock på fotsulor och rygg. Ett högt innehåll av kollagen- och elastinfibrer gör tillsammans huden mjuk, smidig och stöttålig tack vare sin starka och vävliknande struktur. Medan överhuden saknar blodkärl finns de i riklig mängd i läderhuden där de bland annat reglerar kroppens temperatur. I läderhuden finns även gott om lymfkärl, nerver, hårsäckar, talgkörtlar, och svettkörtlar. En del av de för immunförsvaret så viktiga Langerhanska cellerna sitter även i läderhuden. Det är läderhuden som ger överhuden sin näring.

 

collagen-elastin

Fibrer för spänst och tålighet

Läderhuden består till stor del av collagenfibrer som ger huden stadga och elastinfibrer som ger den elasticitet. Dessa fibrer, eller trådar bildas av celler kallade fibroblaster. Fibroblasterna bildar även den så kallade grundsubstansen som fyller ut utrymmet mellan fibrerna. 70-80% av läderhudens torrvikt består av kollagen som är ett av de starkaste proteiner som finns i naturen. Collagen finns inte bara i huden, utan även i alla ben, senor och blodkärlsväggar. Så mycket som 25-30% av allt protein i kroppen utgörs av collagen hos en ung och frisk person. Collagenfibrer finns i ungefär 20 olika former, varav sju i huden. En optimal sårläkning påbörjas t ex först med bildningen av tunna kollagenfibrer varefter allt tjockare kollagenfibrer bildas allt eftersom. Upphöjda förtjockade ärr (keloider) är resultatet av en sårläkning som i stället påbörjats med kraftigare former av collagenfibrer. Bara 2-5% av läderhudens torrvikt utgörs av elastin, men den fibertypen är ändå av avgörande vikt för hudens elasticitet. I ett mikroskop kan man tydligt se hur de korta elastintrådarna ligger tvärs över collagenfibrerna och på så sätt bidrar till en stark och smidig struktur. 

collagen-elastin

 

Collagen och elastin, känsliga för UV-ljus

Både collagen och elastin bryts lätt ner av de fria radikalerna som bildas av solens skadliga UV-ljus. Läderhuden kan inte själv bilda något skyddande pigmentet, däremot förhornas den och bli både tjockare och hårdare av den UV-strålning som når ner till detta hudlager. Det är därför ett alltför flitigt solande kan resultera i en läderartad, slapp och rynkig hud. Collagenproduktionen avtar även med åren. Man brukar säga att man från 30 års ålder och framåt tappar 10% per tioårsperiod.

collagen-elastin-uv-damage

Fuktbindande hyaluronsyra och procollagen

Den grundsubstans som fyller ut utrymmet mellan fibrerna i läderhuden består huvudsakligen av ämnen kallade ”glykosaminoglykaner”. Det är en slags sockerarter, eller polysackarider. En av de mest kända av dessa är hyaluronsyra. Glykosaminoglykaner har en väldigt stor vätskebindande förmåga och trots att de endast utgör ca 0,1% av läderhudens torrvikt så fungerar de som en slags skyddande mantel och skyddar huden mot tryck samt styr dess genomsläpplighet, fuktbalans och elasticitet. Genom grundsubstansen kan andra ämnen som hormoner och näringsämnen passera. Grundsubstansen består även av andra vätskebindande ämnen. I processen att bilda kollagen bildas först förstadiet procollagen som i sig också har en stor vätskebildande förmåga. Såväl produktionen av hyaluronsyra som prokollagen minskar med åren, vilket är en av förklaringarna till varför åldrad hy ofta lättare blir uttorkad. Hyaloronsyrans molekylstorlek är för stor för att kunna penetrera hudbarriären och nå ända ner till läderhuden genom en kräm. Däremot går det att injecera hyaluronsyra med sprutor för att fylla ut rynkor mm (sk fillers finns av flera olika märken där Restylane är ett av de mer välkända).

acne-pormask-talgkortel

Talgkörtlar , sebum och pormaskar.

I läderhuden sitter även större våra talgkörtlar. De finns i riklig mängd, i ansiktet ca 300- 900 per kvadratcentimeter och på ryggen ca 100. Så inte undra på att man ibland kan få en pormask eller två! Talgkörtlarnas aktivitet styrs av androgener (manligt könshormon) och är genetiskt betingad. En hög aktivitet ger fet hy medan låg aktivitet ger torr hy. Det sebum (talg) som bildas i talgkörtlarna är hudens naturliga skydd mot uttorkning och andra yttre skadliga faktorer. Sebum har t ex ett lågt ph och är en del av den syramantel som skyddar huden mot bakterier och mikroorganismer. Dessutom innehåller det E-vitamin, en antioxidant som skyddar oss mot skadlig oxidation. På sin vandring upp mot hudytan ökar sebumets fettceller ungefär 100 ggr i storlek och det tar 3-4 veckor för dem att nå hudytan beroende på hur fort talgkörteln (som fungerar som en depå) töms. Talg består av ungefär 25% vaxestrar, 57% triglycerider, 15% squalen och 3% cholesterolestrar. Balansen i sammansättningen samt hudens temperatur avgör hur lättflytande sebumet är. I talgkörtelns mynning, på väg upp mot hudytan kan fetterna oxidera och angripas av mikrooranismer. Acne? Själva mynningen kan vara lite missformad vilket försvårar sebumets passage. Döda hudceller (från såväl hudytan som själva talgkörtelns mynning), men även små förändringar av sebumets komposition kan göra så utförsgångarna täpps igen. Då bildas pormaskar, eller sk komedoner. Det svarta man ser är en blandning av kreatin och talg som har oxiderat. Känsliga personer kan ibland få pormaskar av vissa ämnen i kosmetika.

Läs mer om hudbarriären  
Läs mer om överhuden – epidermis
Läs mer om underhuden – hypodermis

 KÄLLA:
- Alan Stevens och James Lowe ”Human Histology”. Tredje utgåvan, sid 373-387
- Natalia Michalun och M.Varrinia Michalun ”Milady´s Skin Care and Cosmetic Ingredients Dictionary. Tredje utgåvan, sid 7-21.
- Marie Lodén ”Ren, mjuk och vacker. Kemi och funktion hos kosmetika”. Andra utgåvan, sid 20-32.
- Helana Nyblom, ”Vägen till friskare hud!”, Första utgåvan, sid 8-33
- Lennart Emtestam, ”Huden, rynkor veck prickar”, Första utgåvan, sid 8-21
- Wikipedia, http://en.wikipedia.org/wiki/Langerhans_cell,  http://sv.wikipedia.org/wiki/Dendritcell
- Svenska Dagbladet ”Att Skydda utan att skada”, tisdag 4 oktober, sid 7

- Shenet, http://www.shenet.se/referens/hud.html
- About.com dermatology, http://dermatology.about.com/od/anatomy/ss/sc_anatomy_8.htm
- Wikipedia, http://sv.wikipedia.org/wiki/Läderhud
- Wikipedia, http://sv.wikipedia.org/wiki/Kollagen
- Egil Haug, Olav Sand, Oystein V. Sjaastad ”Människans fysiologi”. Första utgåvan, sid 148-149.