Fakta: Ingrediensskolan

Triglyceridernas sammansättning avgör oljans och fettets karaktär

triglycerid-mattade-omattade-fleromattade-fettsyror-glycerin-glycerol-triglycerides-saturated-unsaturated-polyunsaturated-fatty-acids

Olja och fett består till största delen av triglycerider

Mellan 90- och 100% av innehållet i vegetabiliska oljor och fetter utgörs av triglycerider. Vår egen fettvävnad består till största delen av triglycerider. Så vad är en triglycerid? "Triglycerider (triacylglyceroler) är kemiska föreningar i form av estrar mellan tre fettsyramolekyler och en glycerolmolekyl" – för att citera Wikipedia. En triglycerid består alltså av tre fettsyremolekyler som sitter ihop med en glycerolmolekyl. Fettsyrorna kan vara av samma sort, eller olika. En triglycerid kan alltså innehålla en kombination av både omättade och mättade fettsyror. Omega 3, 6 och 9 är exempel på olika omättade fettsyror. Sammansättningen av fettsyror i triglyceriden avgör om fettet blir flytande eller fast. Ju mer mättade fettsyror triglyceriden består av, ju högre blir dess smältpunkt och desto fastare blir fettet. 

 

The main component of oils and fats are triglycerides

Triglycerides are the main componet (90-100%) of vegetable oils and fats as well as body fat. According to Wikipedia "A triglyceride (TG, triacylglycerol, TAG, or triacylglyceride) is an ester derived from glycerol and three fatty acids (tri- + glyceride)." A triglyceride is in other words made of one glycerol molecule combined with three fatty acid molecules. The fatty acid molecules can either be saturated, unsaturated or polyunsaturated (like omega 3). The type of fatty acid in the triglyceride determines if the fat is solid or liquid. A triglyceride composed by mostly saturated fatty acids gives a solid fat while a triglyceride composed by mainly unsaturated fatty acids gives a liquid oil.

 

Vegetabiliska oljor och fetter – så är de uppbyggda

vegetable-oil-content-triglycerides-di-monoglycerides-fatty-acids-phospholipids-sterols-sterol-esters-tocopherols-tocotrienols-unsaponifiables

Vegetabiliska oljor och fetter består i huvudsak av triglycerider och deras nedbrytningsprodukter. Men vissa andra ämnen ingår också, även om det rör sig om mycket små mängder.

Huvudkomponenter:

  • Triglycerider : Förekomst i växt: 90-100%. Funktion i växt: Energikälla
  • Di- och monoglycerider: Förekomst i växt: 0-5%. Funktion i växt: Nedbrytningsprodukt
  • Fettsyror (Fria fettsyror): Förekomst i växt: 0-1%. Funktion i växt: Nedbrytningsprodukt

Övriga komponenter:

  • Aldehyder, Ketoner, Kolväten: Förekomst i växt: ppb-, ppm-nivåer (miljondelar)Funktion i växt: Oxidationsprodukt
  • Fosfolipider: Förekomst i växt: 0-1%. Funktion i växt: Lipid i cellmembran
  • Steroler, sterolestrar: Förekomst i växt: 500 - 15 000 ppm %. Funktion i växt: Lipid i cellmembran
  • Tokoferoler, tokotrienoler: Förekomst i växt: 500 - 15 000 ppm %. Funktion i växt: Antioxidant
  • Övriga oförtvålbara ämnen: Förekomst i växt: 0-10%

 

Vad är en Lipid? – Fett, oljor & andra fettliknande substanser

Efter två dagars inspirerande och djuplodande utbildning i lipidernas värld på AAK Acadamy i oktober vill jag nu dela med mig lite av mina nyförvärvade kunskaper. Först ut: Vad är en Lipid?

aak-lipids-essential_skin_nutrients_from_vegetable-oils_lipidernas-anvandningsomrade-i-hudvard

Kärnor, frön och vissa frukter har ofta ett högt innehåll av lipider, något vi utvinner som vegetabiliska oljor och ett antal andra fettliknande ämnen. Bild AAK Academy.

Lipider från vegetabiliska oljor – Essentiella näringsämnen för huden

Många har säkert som jag, under sina utflykter i hudvårdsdjungeln stött på den luddiga termen Lipid och undrat vad det egentligen betyder. Begreppet är inte bara svårtolkat för en lekman, utan även är vagt för den mest kunniga expert, eftersom det egentligen saknas en exakt definition. Det finns flera olika sätt att förklara och dela in gruppen lipider och just nu verkar den mest vedertagna definitionen vara den här:

"Lipids are fatty acids and their derivatives, and substances related biosynthetically or functionally to these compounds" (S.S. Christie)

På Wikipedia får ovanstående formulering ännu en lite närmare förklaring: 
"Lipider är inom kemin ett samlingsnamn på en stor grupp ämnen bestående av fetter och fettliknande ämnen. Själva definitionen av en lipid är otydlig och vag men det omfattar vanligtvis ämnen från levande organismer som är lösliga i opolära lösningsmedel och olösliga i vatten. Det är således främst ämnets fysikaliska egenskaper och biologiska förekomst som avgör huruvida ämnet är en lipid eller inte."

Gruppen lipider innefattar:

  • Fettsyror och estrar
  • Glycerider – mono-, di- och triglycerider (varav triglycerider är den mest förekommande formen av lipider i vegetabiliska oljor)
  • Steroler – kolosterol, phytosterol etc
  • Vaxer och vaxestrar – lanolin, bivax etc
  • Tokoferoler – Vitamin E
  • Komplexa lipider – fosfolipider, glycolipider etc
 

lipids-essential_skin_nutrients_from_vegetable_aak-academy

Lipider återfinns såväl inne i cellkärnan såväl som i dess membram. Bild AAK Academy.
 

Lipids – Essential skin nutrients from vegetable oils

After two days of truely inspirational deep focus on lipids at AAK Academy in Karlshamn this October, I would like to share some of what I have learnt. First out: What is a Lipid?

I think I am making a pretty good guess when I believe that most of us at least a couple of times have stumbled upon the word "Lipid" during our excursions in the cosmetic jungle. And like me, I guess most of us have had a pretty vague clue of what this term exactly means. Now I can comfort you with the fact that the term "Lipid" is pretty vague even for an expert, this beacause there is no exakt definition of this term. How ever, at this date, one of the most commonly definitions referred to when it comes to Lipids is this one:

"Lipids are fatty acids and their derivatives, and substances related biosynthetically or functionally to these compounds" (S.S. Christie)

A some what more thourough explanation can be found at Wikipedia:

"Lipids are a group of naturally occurring molecules that include fatswaxessterols, fat-soluble vitamins (such as vitamins A, D, E, and K), monoglyceridesdiglyceridestriglyceridesphospholipids, and others. The main biological functions of lipids include storing energy, signaling, and acting as structural components of cell membranes.[4][5] Lipids have applications in the cosmetic and food industries as well as in nanotechnology.[6]

Lipids may be broadly defined as hydrophobic or amphiphilic small molecules; the amphiphilic nature of some lipids allows them to form structures such as vesicles, multilamellar/unilamellar liposomes, or membranes in an aqueous environment. Biological lipids originate entirely or in part from two distinct types of biochemical subunits or "building-blocks": ketoacyl and isoprene groups.[4] Using this approach, lipids may be divided into eight categories: fatty acidsglycerolipidsglycerophospholipidssphingolipidssaccharolipids, and polyketides (derived from condensation of ketoacyl subunits); and sterol lipids and prenol lipids (derived from condensation of isoprene subunits).[4]

Although the term lipid is sometimes used as a synonym for fats, fats are a subgroup of lipids called triglycerides. Lipids also encompass molecules such as fatty acids and their derivatives (including tri-di-monoglycerides, and phospholipids), as well as other sterol-containing metabolites such as cholesterol.[7] Although humans and other mammals use various biosynthetic pathways to both break down and synthesize lipids, some essential lipids cannot be made this way and must be obtained from the diet."

Lipids includs:

  • Fatty acids and their esters with simple alcohols 
  • Glycerides – mono-, di- and tri-acylglycerols
  • Sterols and sterol esters – incl. cholesterol, phytosterols etc.
  • Waxes and wax esters – incl. lanolin, bees wax etc.
  • Tocopherols – Vitamin E
  • Complex lipids – phospholipids and glycolipids
 

Källa:

AAK Academy
https://en.wikipedia.org/wiki/Lipid

AAK Academy – En utbildning i lipider / vegetabiliska oljor och fetter

aak-academy-lipids-essential-skin-nutrients-from-vegetable-oils-emolients-fats-triglycerides-fatty-acids-sustainable-processing-skin-moisturisation-emulsifiers-shea-butter-canola-oil

Två dagars utbildning i kemin bakom lipider och deras effekt på huden

För en tid sedan anmälde jag mig till AAK Academy, en utbildning i kemin bakom lipider (oljor och andra fettämnen) och deras funktion och effekt på huden. Det är egentligen en utbildning som enbart vänder sig till kosmetiskatillverkare, men jag lyckades tjata mig in. Något jag är mycket glad för idag, under två intensiva utbildningsdagar lärde jag mig massor! AAK är ett svenskt företag som har specialiserat sig på att förädla vegetabiliska oljor till stabila, funktionella och bioaktiva ingerdienser för så väl livsmedel som kosmetika. Internationellt har de hittat sin nisch bland annat genom att utveckla hållbara alternativ alternativ till vissa silikoner. De forskar ständigt på råvaran och har publicerat en del intressanta effektstudier. På AAK hittar man också många namnkunniga experter inom området lipider. En smart del i deras marknadsföring är naturligtvis att arrangera den här utbildningen. Dels för att sprida kunskap, men självklart också för att knyta närmare kontakter med skönhetsindustrin.

I en serie inlägg här på bloggen tänkte jag försöka dela med mig lite av min nyvunna kunskap i ämnet lipider – vegetabiliska oljor och fetter

Squalene, en naturlig antioxidant i hudens sebum (talg)

squalene-squalane-oilve-oil-shark-liver-oil-antioxidant-natural-moisturizing-factor

Squalene en av kroppens egna, effektiva antioxidanter

Squalene (eller squalen på svenska) är ett fettliknande ämne som förekommer naturligt i små mängder i hela kroppen. I huden återfinns squalene både i lipidbarriären men framför allt i vårt sebum. Där är det ett av de mest rikligt förekommande lipiderna, i koncentrationer mellan 10 till 15%. Som så mycket annat minskar kroppens nivåer av squalane med åldern.

Squalene är ett kolväte och en sk triterpen som i alla djur är nödvändig (en sk precursor) för bildandet av kroppens alla steroider (som t ex kolesterol, steroidhormoner och vitamin D). Det är samtidigt en effektiv antioxidant som skyddar cellmembranen från oxidativ stress från t ex UV-strålning. I kroppen sägs squalene sägs kunna bidra till en förbättrad kolesterolbalans då det sänker det "onda" kolesterolet och höjder det "goda". Vissa påstår även att squalene är viktigt för ett välfungerande immunförsvar med anticancerogena effekter. 

Squalene – den första antioxidanten?

Den grupp av biokemiska ämnen som squalene tillhör kallas också isoprenoider. Dessa sägs ha spelat en central roll i utvecklingen av liv på vår planet. Vid livets begynnelse för si så där 3,5 miljarder år sedan saknades det på jorden både syre och skyddande atmosfär. De första organismerna, enkla förhistoriska bakterier, utsattes med andra ord för extrema förutsättningar med höga temperaturer och dödlig UV-strålning. Man tror att det bland annat var för att de innehöll ämnen som isoprenoider, med sin kraftfulla antioxidantiva skyddande effekt, som de kunde överleva.  

squalene-squalane-oilve-oil-shark-liver-oil

Squalene, från hajar till oliver

Den rikligaste förekomsten av squalene i naturen hittar man i levern hos hajar och andra broskfiskar. Eftersom broskfiskar saknar simblåsa har de utvecklat ett annat sätt att hålla sig flytande. Det höga innehållet av olja i levern sänker deras densitet. Särskilt djuphavshajar har en hög andel squalene i sin lever, så mycket som mellan 60-85% och hos vissa av dessa arter utgör deras lever upp till 25% av den totala kroppsmassan. Ursprungligen och under lång tid var det genom hajleverolja man utvann squalene. Namnet squalene härstammar också från det från det latinska namnet för en typ av hajart, squalus. Hajleverolja är fortfarande ett populärt kosttillsott, men av etiska och miljömässiga skäl utvinner man numera ofta squalene från vegetabiliska källor, framförallt från oliver. Squalene finns även i andra växter, som tex i amarantfrön och i ris- och vetegroddar. Det finns antaganden om att det är den antioxidativa effekten i squalene som har gjort medelhavskosten med sitt höga innehåll av olivolja så hälsosam.

Effekter i huden

Squalene påstås ha en rad positiva effekter i huden, bland annat:

  • Nödvändig för bildandet av kroppens alla steroider, bland annat bildandet av vitamin D i huden
  • Kraftfull antioxidant, ett av hudens egna skydd mot oxidation från bland annat UV-strålning
  • NMF – Natural Moisturizing Factor, naturlig mjukgörare och bidrar till att behålla fukthalten i huden
  • Minskar symptomen av eksem
  • Stimulerar nybildandet av hudceller
  • Motverkar uppkomsten av rynkor
  • Immunstimulerande
  • Antibakteriell
  • Minskar rödhet i huden
  • Motverkar pigmentfläckar
  • Absorberas lätt av huden, utan att lämna en kladdig/oljig yta
  • Icke irriterande, fungerar mycket bra på känslig hud
  • Bidrar till förbättrad sårläkning
  • En naturlig "detoxifyer" som stödjer den naturliga reningsprocessen i cellerna

Squalane, en stabil form av Squalene

Squalene är instabilt och oxiderar lätt när det utsätts för ljus och luft. Därför används ofta i kosmetika ett stabilt derivat som kallas squalane (framställt av olivolja). Det påstås ha samma effekt i huden som det kroppsegna squalene. 

Förhöjda nivåer av squalen hos personer med acne.

I vissa studier har man funnit att personer med Acne har en högre andel squalene i sitt sebum jämfört med personer utan acne. Eftersom squalene i är instabilt när det utsätts för syre och bildar inflammationsbildande nedbrytningsprodukter när det oxiderar så finns det vissa forskare som hävdar att acne främst skulle kunna ha inflammatoriska orsaker snarare än bakteriella. Enligt det resonemanget skulle man då kunna mildra acne genom att använda produkter med ett högt innehåll av fettlösliga antioxidanter som vitamin E (tocopheroler). Värt att notera att hudens egna squalene förvisso är instabilt (oxiderar lätt), medan squalane som används i hudvårdsprodukter är ett stabilt derivat som inte oxiderar så lätt. Man borde alltså inte få acne av att använda produkter som innehåller squalane. 

Källa:
Marie Lodén, Ren, Mjuk och Vacker – Kemi och funktion hos kosmetika, tredje utgåvan, sid 36
http://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/8089#section=Information-Sources
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2835893/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2835908/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2835893/
https://en.wikibooks.org/wiki/Structural_Biochemistry/Lipids/Isoprenoids
http://cancerres.aacrjournals.org/content/16/6/500.full.pdf
https://en.wikipedia.org/wiki/Squalene
https://sv.wikipedia.org/wiki/Squalen
http://www.deepbluehealth.co.nz/shark-squalene-faqs
http://www.paulaschoice.com/cosmetic-ingredient-dictionary/definition/sq...
https://en.wikipedia.org/wiki/Shark_liver_oil
http://www.scienceforlife.eu/tekst%20what%20is%20squalenel.htm
http://www.drweil.com/drw/u/QAA401196/Do-You-Need-Shark-Liver-Oil.html
https://www.truthinaging.com/review/what-is-it-squalane
http://www.daisybeauty.com/web/beauty-by-k/blogg/-/blogs/oiless-oils
http://www.annmariegianni.com/difference-between-squalane-and-squalene/
http://www.acneeinstein.com/dont-know-how-to-get-over-acne-let-me-help/

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Göm inte solkrämen i påsk – nu är solen lika stark som på Sicilien!

varsol-solskydd

SPF 30 ger bara SPF 6 om du smörjer fel

Nu väntar en härlig påskvecka i fjälllen med förhoppningsvis massor av sol. Med andra ord, hög tid att packa väskan full av solkräm. Vårsolen är nämligen så mycket starkare än man kan tro. I Sverige är solen i april lika stark som på Sicilien så här års. Använd hög SPF-faktor, men ännu viktigare: smörj ordentligt! De flesta använder bara halva mängden solkräm jämfört med vad som är den standardiserade mängden som krämen är utprovad för och fått sitt SPF-tal fastställt efter. Halva mängden solkräm ger knasigt nog bara en fjärdedels skydd. Dvs en SPF 30 ger bara ca SPF 6 om du smörjer som de flesta gör, dvs för tunt. Det är svårt att smörja med rätt mängd (dvs  2mg/cm² hud) många tycker det blir alldeles för kletigt. Bästa rådet är därför att smörja två gånger efter varandra innan man går ut. Smörj först ett lager med så mycket kräm du kan, vänta en stund tills krämen sjunkigt in och smörj sedan en gång till. Då får du rätt mängd på huden. Smörj sedan helst igen efter några två timmar eftersom solkrämen tas upp av huden och försvinner från ytan. Ju mer man rör sig (och svettas) ju fortare går det.

Så smörjer du solkrämen för att få rätt skydd

  • Smörj riktligt med solkräm
  • Vänta tills krämen sjunkigt in, smörj en gång till
  • Efter några timmar, smörj igen! 
 

solskydd-lag-effekt-vid-normal-applicering-spf-30_0

 

Läs mer om solens effekt på huden och hur du bäst skyddar dig i mina tidigare inlägg: Solskolan

Jojoba – oljan som räddade kaskelottvalen

jojoba-simmondsia-chinensis-diy-skincare-faceoil-moby-dick

Jojobaolja, flytande vax som gör huden sammetslen

Jojobaolja (Simmondsia chinensis oilär trots sitt namn, kemiskt sett inte olja utan flytande vax. Detta eftersom fettsyrorna inte är förenade med glycerin (vilket majoriteten av vegetibliska oljor är, sk triglycerider) utan istället är förenade med fettalkoholer. På huden blir känslan av jojobaoljan lätt och sammetslen. Den är inte komedogen (täpper ej till porerna) och tåls av de allra flesta. Jojobaolja är i sin komposition mycket lik oljan från kaskelottvalen (sperm whale oil/spermacetiolja) som jagats sedan början av 1700-talet för sin unika olja. En jakt som officiellt upphörde först 1985, då valarna var snudd på utrotade. Spermacetiolja var en vanlig ingrediens bland annat i tvål och kosmetika, eftersom man ansåg oljan helt unik i sin hudvårdande komposition. Men på 70-talet upptäckte forskare att jojobaolja var snudd på identisk med spermacetiolja och kunde fungera som ett hållbart alternativ. En av de största odlarna av jojoba idag, Dessert Whale Jojoba Company i Arizona, grundades 1978 av miljöaktivister engagerade i kampen för att rädda valarna. I deras informationsfilm nedan kan man se hur jojobaoljan framställs.

Jojoba får öknen att grönska

Jojobaoljan utvinns ur jojobabuskens frukter. Växten kommer ursprungligen från Sonora- och Mojaveöknen i Arizona, Kalifornien och Mexiko. Och där odlas också den mesta jojoban. Eftersom plantagen bidrar till att minska ökenutbredningen så är oljan inte bara hudvänlig utan även ett hållbart, miljövänligt alternativ till t ex mineralolja. 

Fettsyresammansättning, Jojobaolja

Mättade fettsyror 3-5 %  
• Palmitinsyra upp till 3 %

Enkelomättade fettsyror 95-97 % 
• Omega 9: Gadoljesyra och dess fettalkohol 66-80 %
• Omega 9: Erukasyra och dess fettalkohol 10-20 %
• Omega 9: Oljesyra och dess fettalkohol 5-15 % 
• Omega 9: Palmitolsyra under 1 %

Fleromättade fettsyror inga  

Övrigt
 Glycerin/Glycerol: Endast spår. Jojobaoljans fettsyror är inte (som andra vegetabiliska oljor) några triglycerider. Dvs fettsyrorna är inte förenade med en glycerid utan istället förenade med fettalkoholer. Kemiskt sett är jojobaoljan alltså ingen olja utan ett flytande vax. 
• Fria fettsyror, d.v.s. fettsyror oförenade med alkoholer: 0,2-1 % (syratal upp till 2). 
• Oförtvålbara ämnen (mest vaxer; fria fettsyror, E-vitamin, steroler, skvalen...): 45-55 %.
• Andra vaxämnen: 6 %.
• Hartsämnen, tjärämnen, alkaloider: Inga. 

Vitaminer
• E-vitamin: 0,005 % alfa-, gamma-, deltatokoferoler d.v.s. 5 mg per 100 gram. 0,0005 % naturligt d-alfa-tokoferol d.v.s. 0,5 mg per dl.

Jojobaolja är en klar olja som blir till en gryning massa vid 5-7°. Som kallpressad är den ljusgul till gul ed en oljig doft. Genom en särskild reningsprossess (högt tryck och vattenånga) avskiljs och bortförs alla oljans doftämnen, den deodoriseras och bli luktfri. Ofta kallas då olja kallpressad raffinerad.

Mått och vikt
100 ml jojobaolja väger ca 96 gram. 100 gram = 104 ml.

Löslighet
Olöslig i vatten, glycerin och alkohol.
Löslig i fetter, oljor och eteriska oljor
Emulgerar inte med lecitin 

Källa: 

http://www.shenet.se/ravaror/jojobaolja.html
https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Docosdienoic_acid&action=edit...

Resveratrol – pigmentblekande, antiinflammatorisk och UV-reparerande antioxidant

resveratrol-skin-care-red-vine-antioxidant-antiinflammatory-skin-brightening-lightening-rott-vin-hudvard-pigmentblekande

Resveratrol i rödvin ger fransk paradox

Resveratrol är en antioxidant och växtpolyfenol som bland annat finns i skalet på röda vindruvor. Ett litet trevligt ämne som många tar som ursäkt för att då och då, med gott samvete, unna sig ett glas rödvin. Det förekommer nämligen teorier om att det just är resveratrolet i rödvin som är orsaken till den sk "franska paradoxen", dvs att fransmän kan häva i sig feta ostar och smör utan att få särskilt mycket hjärtproblem. Förvisso finns även helt andra teorier kring den här paradoxen, men oavsett vilket så har resveratrol visat sig ha en mängd olika positiva hälsoeffekter så som: neurologiska, antiinflammatoriska, cancerhämmande samt virus-, bakterie- och svamphämmande. Förutom att skydda mot cancer och hjärt-/kärlsjukdommar påstås resveratrol också vara gynsamt mot sjukdomar som altzheimers, diabetes och övervikt. Resveratrol är även ett populärt kosttillskott bland idrottsmän då det sägs kunna förhöja effekten vid hård fysiskt träning, ett kontroversiellt påstående som vissa forskare tvärtemot tillbakavisar. Resveratrol förekommer inte bara i vindruvor utan även i många olika växter, där det är en del av växtens naturliga försvar mot främst svamp och bakterieangrepp men troligtvis även mot andra stressrelaterade angrepp som t ex starkt UV-strålning.  

Kan skydda mot tetraploida cancerceller

Som antioxidant är resveratrol något speciell eftersom den kan skydda mot tetraploida celler. Tetraploida celler är celler som har fyra uppsättningar kromosomer istället för två. Muterade celler som vårt imunförsvar normalt tar död på, men tyvärr inte alltid lyckas med. I många olika former av cancertumörer kan man upptäcka stora anhopningar av tetraploida celler. Att hitta substanser som tar död på de tetraploida cellerna, men lämnar de friska orörda har därför länge varit ett mål för en hel del forskare. Resveratrol är ett sådant ämne. Likaså är salicylsyra som finns i värktabletter som t ex aspirin. Resveratrol har visat sig ha störst cancerhämmande effekt när det gäller tumörer den kan komma i direkt kontakt med, som vid mag-/tarmcancer och hudcancer.

Resveratrol i hudvård

Resveratrol är kanske mest känt som antioxidant för invärtes bruk. I mat (och rödvin) och som kosttillskott. Men det är även en antioxidant med effekt när den stryk direkt på huden. Där har den en förmåga att skydda mot fria radikaler, enligt vissa studier mer effektivt än såväl koenzym Q10 (17 gånger kraftfullare), vitamin C och E. Detta både genom att förhindra uppkomsten av fria radikaler (bland annat genom att binda metalljoner till sig), men även genom att förhindra skada från de radikaler som redan har bildats. Resveratrol motverkar även lipidoxidation (dvs att fettsyror oxidarar och härsknar). Resveratrol i hudvård har visat sig fungera som:

  • Antioxidant
  • Antiinflammatorisk
  • Pigmentblekande
  • Sårläkande
  • UV-reparerande (för solskadad hud)

Obs! Resveratrol bör inte användas i direkt solljus, då det i vissa studier har visats kunna förstärka den skadliga effekten av UVA-strålning 

Skyddar mot UVB, förstärker effekten av UVA

Trots att resveratrol är en kraftfull antixoidant med en rad positiva hälsoeffekter så finns även vissa oönskade bieffekter. Det kan tyckas paradoxalt, men samtidigt som resveratrol har en förmåga att skydda huden mot skadliga UVB-strålar så har den även visat sig kunna förstärka den skadliga effekten av UVA-strålning. Resveratrol bör alltså inte användas på huden i direkt solljus. Genom sin förmåga att blockera en immunförsvarsreaktion som triggas just av UVB-strålning (aktiveringen av något som kallas faktor NF-kappa-B) så kan resveratrolet motverka en kedjereaktion som om det vill sig illa kan leda till en cancertumör. Samtidigt så kan alltså resveratrol tillsammans med UVA-strålning bidra till ökad celldöd och skador på DNA i hudcellerna (kerationcyter).  

Resveratrol i mat

Förutom i skalet på vindruvor, där resveratrol förekommer i varierande mängd beroende på druvsort, så finns resveratrol i en mängd andra växter. Bland annat i: hallon, mullbär, jordnötter (särskilt jordnötsgroddar), choklad, blåbär och tranbär. Och i rötterna på den japanska "giant knotweed" (jätteslide på svenska), en växt som ofta används kommersiellt i framställningen av resveratrol. Genom jäsningsprocesen ökar mängden resveratrol i vin jämfört med vindruvor. Dock bara i rött vin, eftersom vitt vin jäser utan skal. 

Innehåll av Resveratrol i olika födoämnen:

  • Rött vin – mellan 0,2 -5.8 mg/l (har påträffats upp till 40 mg/l)
  • Blåbär – ungefär 10% av innehållet i rött vin. Upphettning (som vid syltframställning) minskar mängden med så mycket som hälften
  • Jordnötter – 2.3 to 4.5 μg/g
  • Groddade jordnötter – 1.7 to 25.7 μg/g
  • Choklad/kakao – 0.35 to 1.85 mg/kg 

resveratrol-red-wine-extract-supplements-skin-care-antioxidats-diy-anticancer

Resveratrol i DIY-hudvård

Man kan köpa resveratrol som pulver i "cosmetic grade" på flera håll. Bland annat på Skinactives.com och Bulkactives.com. Hur du lätt kan spetsa enkel baskräm med aktiva ämnen (som t ex resveratrol) har jag skrivit om i flera inlägg. T ex här

 

resveratrol-effekt-kroniska-sjukdomar-cancer-diabetes-hjart-karlsjukdomar

En uppställning jag hittade på nätet över resveratrolets påstådda häsloeffekter

Obs! Resveratrol bör, som andra bioflavonider undvikas av gravida. Detta eftersom ett foster inte ännu har utvecklat ett eget, fungerade reningsorgan/system. Kan även påverka effekten av p-piller (östrogenhämmare).

Källa: 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Resveratrol

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16787346

http://medicalxpress.com/news/2014-02-aspirin-resveratrol-cancer-tetrapl...

http://sv.wikipedia.org/wiki/Resveratrol

http://sv.wikipedia.org/wiki/NF-κB

http://www.paulaschoice.com/cosmetic-ingredient-dictionary/definition/an...

http://www.lef.org/magazine/2012/3/how-resveratrol-combats-leading-cause...

 

Co-enzym Q10 – effektiv antioxidant med antiage-effekt

coenzym-q10-ubikinon-ubiquinone-apotekets-antioxidant-antiage

Q10 (Ubikinon) – nödvändning för cellernas energiproduktion

Co-enzym Q10 (eller ubikinon) upptäcktes 1957 och är ett fett- och vitaminliknande ämne som i sin struktur påminner om vitamin E och K. Det förekommer i kroppens alla celler och har en central roll i cellernas andning och energiproduktion. Namnet ubikinon härstammar från det engelska ordet ubiquitous vilket betyder "överallt". Högst koncentration av Q10 hittar man i hjärtat, levern och njurarna, eftersom dessa organ har den högsta energiomsättningen i kroppen. Vi kan själva tillverka Q10 från maten vi äter, men nivån av Q10 minskar med åren. Q10 förekommer i rikligast mängd i kött och fisk (högst koncentration i kyckling-, nöt- och grishjärta), men även i vegetabiliska oljor. Q10 kan framställs både syntetiskt och naturligt. Då genom en fermenteringsprocess med t ex jästbakterier och sockerbetor eller sockerrör.

En av hudens egna antioxidanter, effektiv även i hudvård

Q10 finns i alla våra celler, men man har sett att nivån går ner i de områden som utsätt för oxidativ stress, som t ex vid rökning. I huden minskar Q10 när vi solar, något man tagit som tecken på att det kan skydda huden mot oxidativ skada och på så sätt ha en antiage-effekt även när det tillsätt i hudvård. Q10 är en kraftfull antioxidant som ingår i hudens egna försvar mot nedbrytande fria radikaler (många orsakade just av UV-strålning). I studier har Q10 dessutom visat sig kunna reducera rynkor genom att bidra till en hälsosam kollagenproduktion, särskilt vid solskadad hud. I hudvård kan Ubikinon även ha en antiinflammatorisk effekt. Q10 var lite hypat för ett antal år sedan när det introducerades i en mängd olika hudvårdsprodukter (minns ni Jabushe?) och även om det kanske inte längre är en lika het ingrediens så är den ändå en av de mer välstuderade med dokumenterad effekt. Q10 är fettlösligt och i sin ursprungliga form i princip helt olösligt i vatten. Det är ljuskänsligt och oxiderar lätt. Idag finns tillverkare som utvecklat Q10 i nanoform och gjort det vattenlösligt, något som de påstår kunna öka dess upptagningsförmåga.

Tredje mest sålda kosttillskottet i USA

Det är framförallt som kosttillskott som Q10 har fått sin största spirdning. I USA är Q10 det tredje mest såld kosttillskottet, efter omega 3 och multivitamintabletter. Det sägs att Q10 har en gynsamm effekt på olika hjärtproblem och många vill även tro att Q10 både kan höja enerignivån i kroppen och förlänga livet. Därför är Q10 ofta också populärt bland atleter. Det finns studier som visar på att Q10 kan ha effekt på migrän samt kunna sänka blodtrycket. Q10 studeras även i olika cancerbehandligar, som imunhöjande medel för patienter med hiv och som behandling vid parkinsons sjukdom.

Jag testar Apotekets Q10-kapslar som prisvärt antioxidant-serum?

Eftersom Co-enzym Q10 är ett ljuskänslig och rätt instabilt ämne (och därmed, inbillar jag mig, en smått trixig ingrediens att tillsätta i effektiva doser i hudvård?) så testar jag att använda innehållet från Apotekets Q10-kapslar som ett serum. Jag tar helt enkelt och sticker hål på en kapsel (som egentligen är avsedda att sväljas) och smörjer direkt på huden. Förutom "äkta japansk fermenterad Q10 av naturligt ursprung" så innehåller kapslarna sojaolja, vitamin E, kokosolja och bivax. Varje kapsel ger 30 mg Q10 och 3,4 mg vitamin E.

Källa:

 

Antioxidanter som förekommer naturligt i huden

fraknar-svartvit-antioxidanter-huden

Karbamid, Coenzym Q10, Vitamin C och E – några av hudens egna antioxidanter

Huden är uppbyggd med ett eget försvarssystem och innehåller i sig själv ett antal olika antioxidanter. Antioxidanter som skyddar huden mot nedbrytande oxidation från fria radikaler bland annat orsakade av UV-strålning. Alfa-tocopherol (vitamin E) är en av dem och huden i ansiktet innehåller t ex 20 gånger mer apha-tocopherol än huden på armen. Antioxidanterna förekommer i rikligare mängd i hudens yttersta lager (epidermis) jämfört med hudens mellersta lager (dermis). Nivån av alpha-tocopherol minskar i huden efter att den exponerats för UV-strålning och det är bland annat därför man antar att vitamin E verkligen är en skyddande antioxidant och effektiv som antiage när den tillförs huden utifrån i t ex en kräm. Vitamin E produceras av talgkörtlarna vilket gör att personer med fet hy sannolikt kan ha ett något bättre naturligt skydd mot solen. 

Antioxidanter som förekommer naturligt i huden (mäts i (nmol/g hud)

In English

The skin is equiped with an antioxidant defense to protect it self from oxidation caused by UV irradition among other things. The antioxidants and their concentration in dermis and epidermis are listed above. It is well established that the levels of these antioxidants decrease after UV-irradiation, wich is one reason for beliving in their efficacy even when it comes to skincare.


Källa:


Sidor

Subscribe to Fakta: Ingrediensskolan