Fakta: Ingrediensskolan

Snigelslem som antiage? Boka en Snail facial i Tokyo för 1700Kr

snigel-slem-antiage-hudvard-behandlingar-escargot-facials-spa-japan

Hype eller världens mest naturliga antiage?

I Tokyo kan man på Ci:z.Labo Clinical Salon boka in sig på en snail facial för si så där 1700 spänn. Då får man livs levande sniglar som krälar runt på ansiktet för att sprida sitt påstått hudregenererar slem. En naturlig coctail som bland annat ska innehålla kollagen, glykolsyra och antibiotikaliknande ämnen. I asien har man använt snigelslem i skönhetsprodukter sedan 90-talet, men nu har även den europeiska marknaden vaknat. Kraftigt påhejjat av den frankrike snigelodlarbranschen. Louis-Marie Guedon, är en fransk snigeluppfödare som för första gången har lyckats industrialisera metoden med att utvinna slemmet. Tre ton slem har han redan hunnit sälja till en av skönhetsindustrins största aktörer (l'Oreal misstänker jag).

snail-helix-aspersa-saliva

Levande sniglar kan sprida parasiter

Men om sniglar är grejen, varför inte gå ut och själva samla några i trädgården eller skogsdungen i närheten? Så svårt kan det väl inte vara? (Knepigaste för en småbarnsmamma som mig är väl att få till tio minuter av stilla, vertikalt liggläge om det inte är nattetid?) Jag tilltalas av tanke på en så 100%-naturlig hudbehandling som att låta levande sniglar släpa sig fram över ansiktet. Men funkar det verkligen? Enligt Dr. Elizabeth Tanzi, som driver Washington Institute of Dermatologic Laser Surgery finns det inga vetenskapliga studier som bevisar att snigelslem verkligen fungerar som antiagemedel. Vidare menar Dr. Tanzi att kontakt med levande sniglar kan innebära en risk för att bli smittad av parasiter,  som t ex schistosomiasis, något som kan ge flera år långa sjukdomsbesvär och till och med skador på inre organ.

Helix Apsersa Saliva

Snigelslem som renat extrakt i krämer framstår i så fall som ett säkrare alternativ. Det dyker också up fler och fler produkter som innehåller Helix Aspersa Saliva på marknaden. I somras fick jag t ex, Jeanne M Helexir Contour des yeux, skickad till mig. Den innehöll 10% Helix Aspersa Saliva, men jag ville ändå vänta lite med ett test av produkten. Bland annat för att den även innehöll en hel del glycolsyra, något jag inte gärna använder på sommaren (särskilt inte runt ögonen). 

snigelslem-snail-slime-helix-aspersa-saliva-louis-marie-guedon-le-plus-gros-eleveur-d-escargots

Louis-Marie Guedon är först med att utvinna snigelslem i en mer industriell skala

 

 

Konsten att välja rätt emulgeringsmedel

cream-emulsifier-kram-emulgeringsmedel

Emulgeringsmedel, potentiellt irriterande för huden

Alla krämer innehåller någon form av emulgeringsmedel. Det är ett sk ytaktivt ämne som gör att icke blandbara ämnen (t ex olja och vatten) kan blandas ihop och bilda en emulsion, en kräm. Det är en stor grupp ämnen, inom EU finns över 2100 olika emulgeringsmedel listade som ingredienser i kosmetika. Emulgeringsmedel används också, precis som sina släktingar tensiderna i rengörande syfte och kan precis som dessa också ha en irriterande effekt på huden. Emulgeringsmedel används även flitigt inom livsmedelsindustrin. Lecitin är ett sådant ämne, naturligt förekommande i t ex äggula.

emulgeringsmedel-emulsifiers

Surfektanter – släkt med tensiderna

Emulgeringsmedel tillhör som tensiderna gruppen surfektanter. De består av två delar, en "vattenälskande" del och en "fettälskande" del. Genom att respektive del lägger sig antingen i vatten- eller fettdelen av blandningen förändras ytspänningen och ingredienserna gifts ihop i en emulsion. I en fet kräm lägger sig på så sätt vattnet i små små doppar inne i fettet och i en tunn kräm är det fettet som svävar inneslutet i vattnet.

Kan interagera med hudbarriären

Emulgeringsmedel betraktas vanligen som ett inaktivt ämne, alltså inte något som i sig själv påverkar huden. Men jag tänker att ett ämne som kan gifta ihop vatten och fett i en kräm rimligen även borde kunna påverka balansen mellan fett och vatten i huden? Något som faktiskt bekräftas i studien "Unexpected skin barrier influence from nonionic emulsifiers". Av nio undersökta vanliga emulgeringsmedel interagerade fem av dem med hudbarriärens lipidlager och påverkade därmed hudbarriärens funktion. Detta framkom efter en mätning av TEWL (Trans Epidermal Water Loss). Genom att mäta hudens vattenavvisning kan man testa om behandlad hud får en ökad eller minskad TEWL . Dvs om hudbarriären har blivit stärkt eller försvagad av ett visst ämen.

Kan både stärka och fösvaga hudbarriären

Men det mest intressanta med den här studie är att det visade sig att vissa emulgeringsmedel hade olika effekt på frisk och skadad hud. Fem av de undersökta ämnena försvagade hudbarriären på frisk hud, medan tre av dem samtidigt stärkte hudbarriären på skadad hud. Något som Mari Lodén, en av författarna förklarar med att ett emulgeringsmedel i vissa fall kan "reparera och fylla ut" en skadad hudbariär samtidigt som de på en frisk hud istället strippar hudbarriärens lipidlager från fett.

Två av de undersökta emulgerinsmedlen, Stearic acid och Glyceryl Stearate hade ingen påverkan alls på hudbarriären, samtidigt som de dessutom fick grönt ljus av EWG Skindeep.

emulsifiers-emulgeringsmedel-emulsifiers-peg-2-peg-9-steareth-2-steareth-10-steareth-21_

Utdrag ur studien "Unexpected skin barrier influence from nonionic emulsifiers"

Källa:

Ebba Barany, Magnus Lindberg,  Marie Lodén"Unexpected skin barrier influence from nonionic emulsifiers", november 1999


Björkbarks-extrakt hjälper huden att återbildas

bjork-bark-betulin-birch

Betulin – från indianer till forskningslabbet

Extrakt från björkbark har en lång historia som hudvårdande medel inom folkmedicin, bland annat för sina sårläkande egenskaper. T ex lär nordamerikanska indianer lag björkbarksextrakt i omslag på sår. Den sårläkande effekten har också bevisats kliniskt i olika studier. Nu senast har tyska forskare i detalj kunnat beskriva hur det verksamma ämnet betulin underlättar hudens återbildning och är inblandat i sårläknignens alla steg. 

"The aim of this study was to elucidate the underlying molecular mechanism of the clinically proven wound healing effect of a birch bark extract (TE), which consists mainly of different pentacyclic triterpenes. We used primary human keratinocytes as a model, because they are the main cell population of the epidermis and are essential for the rapid coverage of the wound with a neo-epidermis. We demonstrate that TE influenced the inflammatory phase as well as the new tissue formation phase of the wound healing process. Regarding pro-inflammatory effects only betulin, the main constituent of TE, was shown to be responsible, whereas an influence on cell migration, measured by rearrangement of the actin cytoskeleton, could additionally be observed for lupeol and erythrodiol. These processes may contribute to the improvement of the epidermal regeneration and acceleration of the repair of the epidermal barrier function by TE proven in the porcine ex-vivo model. Kinetics of wound healing have not been evaluated in the ex-vivo model yet, but would be an interesting task in the future."

Jag kan inte låta bli att undra om björkbarks-extrakt även kan fylla en viktig funktion i barriärstärkande hudvård vid torr hud när jag läser vidare:

"TE promotes formation of the skin barrier

A major goal of wound healing is the restoration of the skin barrier to protect the body from the invasion of pathogens. Therefore, we investigated whether 10 μg/ml TE and 8.69 μg/mL betulin, respectively, improve skin barrier function by using a dye penetration assay in our ex-vivo WHM (Fig. 1C). Application of TE and betulin 72 h after wounding for 24 h resulted in an improved skin barrier function. This was the same when TE was used directly after wounding for 4 days (data not shown)."

Som kosttillskott och skydd mot cancer?

Björkexktrakt dyker upp lite här och var i naturhudvård och naturläkemedel. Weleda skriver t ex om björk i sin "örtskola" och tipsar där om ett par av sina produkter. Man kan också köpa rent betulin-pulver som kosttillskott (med påstådd effekt mot cancer och hiv!?!) eller för att använda i DIY-hudvård. Söker man på betulin får man upp en mängd olika studier som visar på att ämnet har en tumör-hämmande effekt. Varning, betulin kan orsaka allergiska reaktioner på huden, för den som inte tål ämnet. 

Samla bark och gör din egen tvål

Jag hittade den här roliga sidan för dig som kanske skulle tycka det vore kul att göra en egen björkextraktstvål enligt gamla metoder. Eller så köper man helt enklet Mod Cabins egentillverkade tvålar. 

In English

Birch bark has a long lasting history as a traditional medicinal remedy to accelerate wound healing. The efficacy of birch bark preparations has also been proven clinically. In the recent arthicle "From a Traditional Medicinal Plant to a Rational Drug: Understanding the Clinically Proven Wound Healing Efficacy of Birch Bark Extract", in Plos One, januari 22 2014, German scientists describes the underlying molecular mechanisms of the wound healing properties of birch bark preparation in human ex-vivo wound healing models.

Källa:

Undvik oxiderat C-vitamin!

l-askorbinsyra-pulver-oxiderat-gulnat-vitamin-c

Vitamin C är instabilt och oxiderar lätt

L-askorbinsyra, alltså rent C-vitamin är en kraftfull antioxidant som kan skydda oss mot fria radikaler (bland annat från UV-strålning). I hudvård har det en rad bevisat effektiva anti age-effekter. Problemet är bara att L-askorbinsyra är väldigt instabild och snabbt oxiderar i kontakt med vatten, ljus och luft, tillsammans med vissa metaller som järn, nickel och koppar samt i produkter med högt pH. När en antioxidant, som ska skydda våra celler från oxidation, själv oxiderar förvandlas den till något som istället kan skapa ytterligare oxidativ stress och verka nedbrytande på kroppen. Därför så viktigt att undvika Vitamin C om det har oxiderat.

Gulnar när det bryts ner

L-askorbinsyra i sin rena form gulnar när det oxiderar och är därför lätt att upptäcka. Som tillsats i kosmetika kan den få hela beredningen att gulna eller till och med bli brun (se bilden nedan). Om vitaminet är i tillräckligt hög koncentration vill säga. Naturligtvis är det här ett problem för den som vill tillverka en C-vitaminrik hudvårdsprodukt. Brunade krämer känns inte så fräscha. Lösningen för många tillverkare är därför att tillsätta vitaminet i så liten mängd att oxiditionen inte märks. Eller så använder man istället någon form av C-vitamin-derivat, eftersom dessa sägs vara mer stabila. Det finns ett flertal derivat på marknaden, vars effekt i hudvårdsprodukter är mer eller mindre undersökt. Vissa studier pekar på att några av dessa är lika effektiva antioxidanter som L-askorbinsyra, andra ger mer tveksamma svar. Men även ett c-vitamin-derivat kan oxidera, se bilden på krämen nedan!

l-askorbinsyra-nutribiotic-oxiderat-vitamin-c

Så här mörkt brun blev en kräm jag själv spetsat med 10% av C-vitamin-derivatet Magnesium Ascorbyl Phosphate efter ett par månader i kylskåp

Gör själv ditt 100% rena C-Vitamin-Serum

Om man vill tillföra huden rent vitamin C, kan man annars göra sitt egna superduperenkla C-Vitamin-Serum. Man köper en burk L-askrobinsyra (t ex Nutribiotics Ascorbic acid, crystalline powder, 454 g för $14.51 på iherb, levererstid en dryg vecka) och blandar en knivsudd med vatten i handen och splaha dirket på ansiktet (efter rengöring och innan kräm). Obs. tänk på att L-askorbinsyra har ett lågt pH och därmed en peelande effekt. Vissa regerar tyvärr med en irritation på det, andra kan utan problem använda L-askorbinsyra som en kur, en eller ett par dagar i veckan. Tips är att föra över lite pulver i en särskild ogenomskinlig burk som man förvarar i badrummet. Så slipper man utsätta resten av produkten för ständig ljus- och syretillförsel.

 

 

Hyaluronsyra – effektiv anti age eller överskattad fuktbindare?

skin-barrier-skin-penetration-hyaluronic-acid-molecule-weight

Kroppseget ämne med stor vattenbindande förmåga

Hyaluronsyra (HA, Hyaluronic acid, Hyaluronan) är ett kroppseget ämne med stor vattenbindande förmåga. I hudkrämer tillsätts det som fuktgivare och i sk "fillers" injeceras hyaluronsyra för att fylla ut rynkor och ge fasthet åt huden. Hyaluronsyra används även i behandlingen av vissa ledbesvär (inte minst på hästar), där det fyller funktionen av ett naturligt smörjmedel.

Viktigt del av kroppens grundsubstans

Hyaluronsyra är en slags sockerart som kallas glykosaminglukan, eller rättare sagt "en typ av högmolekylärt kolhydrat, bestående av mycket långa kedjor av omväxlande N-acetylglukosamin och glukuronsyra" för att citera National Encyklopedin. I kroppen binder hyaluronsyra vatten och bildar en geléliknande substans. Det upptäcktes först i ögats glaskropp, men finns i alla vävnader i kroppen. Framför allt i lös bindväv, som t ex hud. 50% av kroppens totala mängd hyaluronsyra återfinns i huden. Det är främst i hudens djupare lager, läderhuden (dermis) som hyaluronsyran har sin plats. Läderhuden består av tre byggstenar: celler, fibrer och en sk extracellulär matrix, en grundsubstans runt cellerna och fibrerna. Hyaluronsyran utgör en av de huvudsakliga beståndsdelarna i den här grundsubstansen där den fyller många funktioner. Bland annat fungerar hyaluronsyra som fuktgivande smörjmedel och stötdämpande utfyllnad mellan de elastiksa fibrerna, kollagen och elastin. För cellernas nybildande och delning samt vid inflammation och hudens reparation och sårläkning spelar hyaluronsyra också en viktig roll. Senare års forskning har visat att det hyaluronsyra även kan förekomma inne i våra celler, men funktionen där är ännu inte känd. Hylauronsyra förekommer också rikligt, farmförallt i ledvätska, men även i lungor, njure, muskler och hjärnan.

Från tuppkam och bakterier

Hyaluronsyra har under längre tid varit en het ingrediens i hudvård. Tack vare sin unika förmåga att binda vatten kan den tillsättas i låga doser för att bilda en gel. Det räcker med en koncentration av 1% för att binda 99% vatten. Eftersom hyaluronsyra har ett naturligt ursprung dyker den också ofta upp i naturbaserad/ekologiska produkter. Det är en praktiskt taget helt ogiftig substans som inte ger upphov till några allergiska reaktioner. Hyaluronsyra kan framställas från tuppkammar (som innehåller ca 1-2% hyaluronsyra) eller från genmodifierade bakterier (t ex vissa former av stafylokocker) vilket numera är en vanligare tillverkningsmetod. Hyaluronsyra är kostsamt att framställa och därför en dyr ingrediens. 

För stor molekyl för att passera hudbarriären

Det är lätt att tro att hyaluronsyra har samma funktion i en kräm som inne i kroppen. Många tillverkare verkar också gärna dra växlar på hyaluronsyrans centrala roll som fyllnadsmaterial i huden när de tillsätter ämnet i anti-age produkter. Men hyaluronsyran är en alldeles för stor molekyl för att kunna penetrera hudbarriären. Ämnen är uppbyggda av atomer som i sin tur sitter ihop i olika stora molekyler. Molekyler mäts i något som heter Dalton. Man brukar säga att en intakt hudbarriär bara släpper igenom ämnen som har en lägre molekylvikt (dvs är mindre än) 500 Dalton. Större molekyler än så kan alltså inte passera hudbarriären. Hyaluronsyra har en molekylvikt mellan ca 50 000 - 8 000 000 (miljoner) Dalton, beroende på tillverkningsmetod. Tillsatt i en kräm blir hyaluronsyran därför liggande kvar utanpå huden där den bildar en film. Ungefär som ett lock stänger den inne fukten i huden och blir "fuktgivande" genom genom något som kallas ocklusion. På liknande sätt fungerar t ex mineraloljor. Det går numera att slå sönder hyaluronsyran så att den får en lägre molekylvikt, sk Low Molecular Weight Hyaluronic Acid. Kruxet är bara att det här inte längre är en hyaluronsyra, bland annat har den förlorat sin förmåga att binda vatten. Hyaluronsyrans vattenbindande förmåga hör ihop med dess molekylvikt. Ju större molekyl, ju mer vätska kan den hålla kvar. Hyaluronsyra kan också brytas ner naturligt av mikroorganismer, tex i en kräm utan konserveringsmedel. En sådan kräm skulle om så sker ändra karaktär och bland annat bli mer rinnande. Vissa menar att nedbrutna fragment av hyaluronsyra skulle kunna vara inflammationsbildande. 

Minskar med åren och bryts ner av UV-ljus

Hyaluronsyror är känsliga för och bryts lätt ner av fria radikaler, UV-ljus och oxiderande ämnen. Det är bland annat därför solskadad hud kan bli slapp och rynkig. Hyaluronsyra bryts ständigt ner i kroppen för att sedan återbildas. Detta i ett ganska högt tempo, vi omsätter flera gram hyaluronsyra om dagen. Det mesta, ca 85% bryts ner i lymfsystemet med hjälp av ett enzym som kallas hyaluronidase. Resten bryts ner i levern och njuren. Den totala mängden hyaluronsyra som kroppen producerar minskar som så mycket annat med åldern. Att injecera hyaluronsyra med hjälp av fillers kan vara ett sätt att tillfälligt återställa en förlorad mängd i huden, för den som söker en tydlig anti-age effekt. Effekten är som sagt tillfällig (behandlingen måste upprepas med ca 3-6 månaders mellanrum) eftersom även den injecerade hyaluronsyra bryts ner i samma takt i kroppen.

Hyaluronsyra, ärrbildning och fosterutveckling

Hyaluronsyra fyller en viktig funktion i fosterutvecklingen. Ett växande foster är så att säga rikt på hyaluronsyra, särskilt under det tidiga skedet.  Fram till vecka 20 är halten hyaluronsyra som högst i fostret, upp till 20 gånger så hög som i en vuxen kropp. Hyaluronsyra förekommer även rikligt i navelsträngen, fostervattnet och moderkakan. Vid sårläkning höjs nivån av hyaluronsyra i grundsubstansen runt ett sår. I en vuxen kropp återgår dock nivån av hyaluronsyra snabbt till det normala, innan såret är färdigtläkt, vilket är orsaken till ärrbildning. Vid operationer på foster, yngre än 20 veckor, har man däremot sett att sår kan läka utan att bilda ärr. Detta eftersom nivån av hyaluronsyra är förhöjd genom hela sårläkningen.

Hyaluronsyra och cancer

Uncer senare års cancerforskning har man hittat ett samband mellan hyaluronsyra och cancer. Precis som alla celler är beroende av hyaluronsyra för att kunna växa och dela sig så är en cancertumör det. Det verkar som att tumören använder hyaluronsyran lite som en väg när den skickar ut metastaser och sprider sig. I djurförsök har man testat att injecera det nedbrytande enzymet hyaluronidase för att därigenom minska mängden hyaluronsyra runt en tumör. Något som visat sig kunna bromsa tumörens tillväxt. Vissa forskare hävdar till och med att ett förhöjt blodsockervärde kan kopplas till cancer genom att höga nivåer av blodsocker både ger ökad mängd energi till en tumör såväl som ökad mängd hyaluronsyra i kroppen. Samtidigt finns forskare som hävdar att den här kopplingen mellan hyaluronsyra och cancer bygger på ett missförstånd. Att en ökad mängd hyaluronsyra i samband med en cancertumör snarare ska ses som ett tecken på att tumören är på väg att sprida sig och sätta metastaser än som en orsak till det samma. Oavsett vilket, finns det idag inget som pekar på att hyaluronsyra (varken i hudvård, tablettform eller som injektioner) skulle öka risken för cancer.

Källa:

 

 

 

Hydroperoxider – så kan eteriska oljor ge kontakteksem

/sites/default/files/images/hydroperoxider-limonen-linalool-eterisk-olja-lavendel-citrus

Så bryts vanliga doftämnen ner till hudirriterade ämnen

Ett av världens vanligaste doftämnen är limonen, som utvinns ur citrusfrukternas skal och linalool, som bland annat finns i lavendelolja. De används som doftsättare i en stor andel parfymer, kosmetika, hygienprodukter och rengöringsmedel. Limonen används även som miljövänligt lösnings- och avfettningsmedel inom industrin. De kan framställas syntetiskt men ingår framförallt som helt naturliga komponenter i vissa eteriska oljor. Limonen och linalool är två av de 26 allergiframkallande doftämnena som enligt lag måste anges i ingredienslistan på kosmetika och hygienprodukter eftersom de är kända för att kunna orsaka hudalleriger och kontakteksem. Det är inte doftämnena i sig som är allergena, utan den nedbrytningsprodukt som bildas när de oxiderar i kontakt med luften. Då bildas de kraftigt allergiframkallande hydroperoxiderna. Något som forskare nu har upptäckt sker snabbare än vad man tidigare trott. Många av de undersökta eteriska oljorna hade redan bildat hydroperoxider när de kom från leverantören.

Parfymallerier ökar kraftigt

Oxiderande doftämnena är snudd på omöjliga att undvika, eftersom de är så vanligt förekommande i många av våra vardagsprodukter. De finns i allt från diskmedel, schampo, deodorant, tvättmedel, tandkräm och ekologisk babylotion. Därför är också doftallergi en form av allergi som ökar kraftigt. Idag tror man att fem till sju procent av alla med allergiska kontakteksem har utvecklat en allergi mot just de oxiderande doftämnena.

Ny anlysmetod avslöjar hydroperoxider i konsumentprodukter

Fram tills helt nyligen har man inte kunnat mäta de flykiga och instabila hydroperoxiderna. De analysmetoder man har haft har inte varit tillräckligt känsliga. Parfymindustrin har i princip använt metoder från 1800-talet, vilket gjort att man har missat de här svårupptäckta ämnena. Men nu har man på institutionen för Kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet utvecklat en helt ny analysmetod som gör att det faktiskt går att undersöka hydroperoxider i olika konsumentprodukter.

– Med hjälp av masspektrometri slår man sönder ämnena så att de bilar små fragment och det är första gången som det finns en metod att hitta de här enskilda specifika hydroperoxiderna i små mängder och i komplexa blandningar, förklarar Johanna Rudbäck som är doktorand vid Göteborgs universitet. Johanna Rudbäck disputerat i höstas med avhandlingen ”Allergenic Oxidation Products from Fragrance Terpenes. Chemical Analysis and Determination of Sensitizing Potency”.

Eteriska oljor oxiderade redan hos leverantören

Ann-Therese Karlberg, professor i dermatokemi och hudallergi på Göteborgs universitet menar att det bara behövs små mängder av hydroperoxider för att trigga en allergi och ett eksemen hos en person som redan har utvecklat en överkänslighet. När man använde den nya analysmetoden för att studera eteriska oljor från lavendel och apelsinskal upptäckte man att de oxiderade fortare än man tidigare hade trott.

– Vi såg att det bildats hydroperoxider redan när vi fick oljorna från leverantören. Det förvånande oss, säger Johanna Rudbäck.

Naturligt eller syntetiskt – lika allergiframkallande

Man hör ofta kommentaren att naturligt framställda doftämnen inte skulle vara lika allergiframkallande som syntetiska. Att det skulle finnas naturliga antioxidanter i eteriska oljor som skyddar dem från att oxidera. Något som tyvärr alltså inte verkar stämma. Professor Ann-Therese Karlberg förklarar:

" ...Generellt sett gäller att de doftämnen som framställs på syntetisk väg även ingår i eteriska oljor. Detta gäller tex linalool från lavendelolja. Vi har kunnat konstatera att linalool oxideras på samma sätt och lika fort i den naturliga eteriska oljan som när det är framställt på syntetisk väg. Det finns ingenting i dag som visar att inte hydroperoxider kan ingå i parfymerade kemisk-tekniska produkter (konsumentprodukter)...”

Och även fast man inte har analyserat färdiga konsumentprodukter (som har doftsatts med eteriska oljor) utan bara de eteriska oljorna så menar Ann-Therese Karlberg  att de allergiframkallande hydroperoxiderna helt enkelt följer med in i slutprodukten.

”... När det gäller limonen använder man den eteriska oljan direkt som doftämne i de parfymerade produkterna eftersom den består till mer än 90% av limonen. Vi har funnit att sådan olja innehåller hydroperoxider när den kommer från leverantören.  Därför kommer även hydroperoxiderna att ingå i den färdiga produkten...” 

Eteriska oljor och parfymerade produkter får inte bli gamla

Om man är orolig för att utveckla en kontaktallergi bör man vara uppmärksam på innehållsförteckningarna och undvika dessa ämnen menar Ann-Therese Karlberg. Den som ändå vill köpa parfymerade produkter och eteriska oljor bör vara extra observant på datum och hållbarhet.

– Mitt råd är att man ska vara observant på innehållsförteckningarna av till exempel sina deodoranter och andra kosmetiska produkter. Sen ska man inte ha dem för länge utan man ska köpa nytt.

Hydroperoxidernas allergena mekanismer nu kartlagda

En annan forskare som studerat hydroperoxider är Staffan Johansson vid Institutionen för kemi vid Göteborgs universitet. Han har upptäckt och kartlagt de mekanismer som styr hur allergiframkallande de olika hydroperoxiderna är från den citrusdoftande limonen. För ett eksem ska kunna bildas krävs att ett ämne binder sig till proteiner i huden. När det gäller hydroperoxider tror man att det sker med sk radikaler. För hydroperoxiderna bryts nämligen i sin tur ner till de kraftigt reaktiva molekyler som kallas radikaler. Vissa av dem är sk syrecentrerade radikaler (dvs radikaler som binder sig till en syreatom) och de har visat sig ge en kraftigare reaktion i huden. Med andra ord så har de hydroperoxider som bildar en stor andel syrecentrerade radikaler visat sig vara extra starka kontaktallergener.

Åtgärdsprogram för ökad säkerhet

För att öka säkerheten kring parfymkomponenter har parfymindustrin startat ett åtgärdsprogram. Här kan de nya kunskapen om hydroperoxider komma att bli en viktig pusselbit. Det menar Vd Olof Holmer, på kemisk-tekniska leverantörsförbundet (KTF) som välkomnar de nya forskningsrönen. Det låter fantastiskt ifall parfymindustrin äntligen kunde hitta en lösning på problemet med de oxiderande doftämnena. Kanske kan man utveckla metoder som skyddar de här härligt väldoftande ämnena från att oxidera och blida skadliga hydroperoxider? Tills det sker så sparar jag parfymen till fest, undviker eteriska oljor och väljer oparfymerat så ofta jag kan! 

 

In english

Common fragrance compounds like limonene and linalool oxidize upon contact with air, forming hydroperoxides which are strong skin sensitizers. Until recently hydroperoxides have generally been difficult to determine. A group of scientists at the University of Gothenburg has now developed new analytical methods and chemical analyses for detection of hydroperoxides in complex mixtures. For the first time utilizing a mass spectrometry. Limone and linalool are components in essential oils like lemon and lavender. It has often been stated that natural occuring antioxidants in the oils are protecing them from oxidation. Unfortunately this is not the case. In the study ”Allergenic Oxidation Products from Fragrance Terpenes. Chemical Analysis and Determination of Sensitizing Potency”, by Johanna Rudbäck the presence of hydroperoxides where established in the essential oils alredy upon delivery from the suppliers.


Källa

 

Kallpressad ekologisk arganolja för 1200 kr litern eller 18 000?

arganolja-crearome-atlas-naturals

1 252 kr eller 17 933 kr per liter - är det någon skillnad i kvalitet?

Kallpressad ekologisk arganolja är dyrt. Men att det kan skilja så mycket som drygt 16 000 kr för en liter är otroligt. Kan det verkligen finnas en skillnad i kvalitet som är värd den prisökningen? Eller är allt bara en fråga om "branding". De två produkterna ovan innehåller samma sak: kallpressad ekologisk arganolja. Båda är eko-certifierade och framställda av ett kvinnokooperativ i Marocko. Den vänstra Arganolja kallpressad eko är tillverkad av Crearome och går att köpa i en 500 ml-flaska för 626 kr (alltså 1 252 kr/litern) medan den andra, Atlas Naturals Organic Argan Oil säljs hos Kakaobönan för 269 kr/15 ml (dvs 17 933 kr/litern). 

Jag mejlade Elisabeth Lendelund på Naturkosmetikkompaniet (som distribuerar Crearome) och Kristina Oudini på Atlas Naturals och frågade om det fanns några reella kvalitetsskillnader mellan produkterna. Här är deras svar:

Elisabeth Lendelund (Crearome Arganolja kallpressad eko):

"Arganträdet är ett av de äldsta träden i världen och växte för mer än 80 miljoner sedan i norra Afrika och i Europa, men idag finns de enbart i sydvästra Marocko. Träden är 3-4 m höga med torniga grenar. De kan bli över 200 år gamla och har djupa rötter vilket skyddar mot ökenspridning.  Veden ger människorna bränsle och byggmaterial, bladen och frukterna används som djurfoder. Arganfrukterna liknar stora oliver och har ett hårt skal. Innanför skalet finns själva frukten bestående av fruktkött och tre kärnor. Från kärnorna utvinns den värdefulla oljan som kallas för flytande guld i Marocko. Marockanerna har traditionellt använd arganoljan framförallt till mat men även för skönhet och hälsa. 
Den arbetskrävande och tidsödande utvinningen av arganolja har traditionellt utförts av berberkvinnor. Nu har kooperativ grundats för de kvinnliga jordbrukarna, vilket förbättrar deras sociala ställning och stödjer dem i att förbättra och skydda de utrotningshotade trädbestånden. Automatiserad produktion har införts på många ställen, vilket ger större utbyta av olja än manuell hantering. 1998 förklarades arganbestånden som biosfärområde av UNESCO. Träden skyddas genom lagstiftning och olika projekt såsom återbeskogning .
Vid odlingen används inga besprutningsmedel eller konstgödsel . Arganfrukterna plockas för hand och torkas i solen. Skalen krossas, fruktköttet avlägsnas och kärnorna plockas ur. Om oljan ska användas till mat rostas fröna. (Olja från orostade frön går att använda till mat, men får inte den goda nötaromen). Fröna mals och oljan pressas ut utan uppvärmning. Det behövs 100 kg frukter för att få fram 2 -3 liter olja, därför har den ett högt pris. Arganolja kallpressad eko har inga tillsatser av konserveringsmedel, aromer, antioxidanter eller blekningsmedel och har inte utsatts för raffinering, deodorisering, härdning, blekning eller annan processning. Internationella vetenskapliga studier har visat att arganoljan tillhör en av de mest värdefulla och högkvalitativa oljorna i världen. Arganolja är en halvfet olja som är bra att använda före och efter solning. Den är cellstimulerande och hudgenererande och gör huden mjuk och elastisk. Oljan passar därför att använda i regenererande produkter för skadad och mogen hud och i produkter runt det ömtåliga ögonområdet. Dessutom vid eksem, acne och hudallergier. Även bra för torrt och livlöst hår. Aktiva beståndsdelar i oljanKaroten, E-vitamin (tokoferol), triterpener samt fytosterolerna spinasterol och schottenol." Läs mer här.

Kristina Oudini (Atlas Naturals Organic Argan Oil):

"Atlas Naturals är ett projekt med mycket hjärta och själ. För oss är kvalité och kvinnornas fantastiska arbete i kooperativet det viktigaste. Våra oljor är certifierade "Organic Cosmetics" av franska Ecocert och detta innebär att hela kedjan från första fröet till den färdiga produkten kontrolleras; alltså inte endast själva råvaran som ofta är fallet. Detta innebär givetvis ett högre pris för kunden, men samtidigt en verklig garanti för att produkten är av högsta kvalité och verkligen 100% ekologisk
och ren. Samtidigt har vi satsat på ett annorlunda och lite lyxigt koncept för att verkligen dessa unika oljor ska valoriseras som de förtjänar. Arganoljan produceras endast i södra Marocko och jag lever här sedan snart 13 år och har en direkt kontakt med kvinnokooperativet och inblick i prduktionen som en slags garant för att våra höga krav på kvalitén alltid respekteras." Här läser ni mer om Atlas Naturals Organic Argan Oil.

Arganolja bästa hudoljan?

Man hör och läser ofta att arganolja skulle vara rena undermedlet för både huden och håret. Påståeenden om att oljan t ex skulle ha "hudregenererande" egenskaper upprepas ofta helt automatiskt. Men är det sant (och var kommer i så fall den informationen ifrån)? Är arganoljan verkligen värd sitt höga pris, är den så mycket bättre än andra vegetabiliska oljor med liknande fettsyresammansättning? Jag har egentligen inte gjort någon djupdykning i ämnet, mer än att jag hittat några länkar som alla verkar pekar åt samma håll: arganolja är en fin olja men det saknas kliniska studier som kan påvisa att just arganoljan skulle vara avgjort bättre än många andra vegetabiliska oljor.

 
Ja vad säger alla ni andra? Tror ni det finns någon skillnad oljorna emellan, förutom priset?
 

 

In English

 
The price of organic cold pressed argan oil can surely vary. EUR 130 or EUR 1 900 per litre, you decide! Is the difference in quality really as big as the difference in price? According to the two manufacurers, Crearome (Arganolja kallpressad eko) and Atlas Naturals (Atlas Naturals Organic Argan Oil) , the oils mentioned in this article are both out of highest quality and made by women in a Co-op in Marocko. So, is this all about branding? Another question all together is of course if argan oil at all is such a superiour oil (compared to for instance sunflower seed oil) when it comes hair and skin care? Anyone having an opinion on this subject? 
 
 

 

Olivolja skadar hudbarriären – Solrosolja stärker den!

oliveoil-skin-care-skinbarrier-integrety-sunfloweroil

Skönhetsindustrin drivs helt och hållet av sk "claims". Man är så van att matas med påstående att man inte ens reagerar. Claims som inte bara kommer från miljard-multisar, utan även från bloggare och hemmakokare som jag. Det är lätt att ryckas med och oreflekterat upprepa allehanda myter; "Vårdande kaktusfikonolja, collagenboostande alger, antiage bladibladikomplex..." Ja ni känner igen tugget? Olivolja är en sån ingrediens man självklart tänker är bra. Min mormor smorde t ex alltid in huden med olivolja och hon hade jättefin hy (sant!). Det finns t o m flera hudvårdsserier som har olivolja som nyckelingrediens (t ex Oliva som säljs på apoteket). Men tänk om olivolja visade sig vara direkt dålig för huden?

Olivolja skadar hudbarriären och kan orsaka irritation

I en studie från jan 2013 jämfördes ren olivolja med solrosolja för att se hur dessa två oljor påverkar hudbarriären. Testpersonerna utgjordes av 19 vuxna personer (som tidigare både hade haft eksem och inte). Under fyra veckor fick de två gånger om dagen smörja ena underarmen med olivolja och andra armen med solrosolja. Bland annat mättes sedan hudens PH-värde, hudbarriärens kondition (stratum corneum integrity), fukthalten i huden och eventuell irritation och rodnad. Det visade sig att olivolja faktiskt skadade hudbarriären och orsakade mild irritation hos ett signifikant antal personer (oavsett om de hade haft ekesem tidigare eller inte). 

Solrosolja ökar fukthalten och stärker hudbarriären

I samma undersökning visade det sig däremot att solrosolja tvärtom både stärkte hudbarriären och ökade hudens fukthalt. Det är klart att en studie inte gör någon sanning, men det är ändå både intressant och avslöjande. Men hur kan det här egentligen komma sig? Vad är det som gör att den ena oljan är bra för huden medan den andra inte är det? Det verkar inte vara riktigt klarlagt. Oljor har så klart olika fettsyresammansättning och innehåller dessutom en viss mängd oljesyra. En teori är att det är den här oljesyran som skadar huden.

Källa
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22995032

Därför undviker jag parfym och eteriska oljor i hudvård

geraniol

Bilderna är tagna från EWG Skindeep's Cosmetics Database som betygsätter ingredienser efter en 10-gradig skala. Noll anses harmlöst medan en tia ges till dokumenterat skadliga ingredienser

Många eteriska oljor innehåller allergena doftämnen

Geraniol, Cinnamal, Eugenol, Limonene, Linalool... Kanske känner du igen namnen från någon ingredienslista? Inte så konstigt i så fall, eftersom de ofta dyker upp i de flesta parfymerade hudvårdsprodukter. De ingår i många fall helt naturligt i olika eteriska oljor. Trots det så vill jag ändå undvika dem eftersom de är kraftigt allergiframkallande och i vissa fall även immuntoxiska. Dessutom kan de vara hudirriterande. Det finns 26 doftämnen, eller parfymämnen som är så pass allergena att de inom EU måste skrivas ut på ingredienslistan (här kan du se hela den listan). En del är syntetiskt framställda, men många är helt naturligt förekommande doftämnen. Hur de framställs anses inte spela någon roll för deras allergena verkan. Det är inte doftämnena i sig som är allergena, utan de hydroperoxider som bildas när doftämnena oxiderar tillsammans med luften. (Läs mer om det här.) Så även om jag kan älska att använda en fin parfym ibland (och då helt klart föredrar naturliga sådana eftersom konvtionella parfymer ofta innehåller hormonstörande ftalater) så undviker jag alltså parfym i mina hudvårdsprodukter.

cinnamal-eterisk-olja

eugenol-eterisk-olja-allergen

Mer läsning om eteriska oljor: Paula Begoun tycker så här.

limonene-eterisk-oljalinalool-eterisk-olja

 

Nano-fritt mineralpuder och makeup

rouge-powder-mineralpuder-nano

Nanopartiklar (eller nanoämnen som det egentligen heter) är partiklar som är så ofattbart små att det är snudd på obegripligt (läs kemikalieinspektionens definition av nano här). I hudvård och makeup tillsätts de för att ge en förbättrad kosmetik, t ex genom att optiskt trolla bort skuggor eller göra så att produkten sprider sig lättare och jämnare över huden. I krämform finns det i dagsläget inget entydigt stöd i forskning för att nanopartiklar skulle kunna penetrera hudbarriären. Om de inte hamnar i munnen vill säga (t ex om ett litet barn slickar i sig en salva). För om man sväljer nanoämnen eller andas in dem i pulverform så vet man att de kan komma vidare ut i blodomloppet. Eftersom nanoämnen är så nytt så saknas det forskning på vad som händer i kroppen på lång sikt. Man vet att vissa ämnen får andra egenskaper när de förekommer i nanoform. Det råder en del delade meningar om fall nanoämnen kan komma in i kroppen via sprayer. Konsumentorganisationen EWG Skindeep rekommenderar att man undviker sprayer som innehåller nano. I och med nya kosmetikaförordningen som trädde i kraft i somras så måste nanoämnen numera innehållsdeklareras. Det står då (nano) efter den aktuella ingrediensen. Läs mer om nanoämnen här.

Nano-fri makeup

I dag finns det mycket fin ekologisk makeup att välja på. Ingen av de stora och etablerade eko-certifieringarna tillåter nano i certifierade produkter. Jag undviker helst nanoämnen i kosmetika av ren försiktighetsprincip. Här kommer några varumärken som har nanofri makeup:

Sidor

Subscribe to Fakta: Ingrediensskolan