Fakta: Ingrediensskolan

Vitamin D – nästa stora hudvårds-hype?

vitamin-d-serum-dr-dennis-gross

Skönhetsindustrin letar ständigt efter nya ingredienser att hypa. Vitamin D har på senare år fullständigt dominerat som hälso-undermedlet nummer ett, så därför inte särskilt konstigt att det även forskats på som hudvårdsingrediens. Vissa talar redan om vitamin D som nästa stora hudvårds-hype. Man kan lätt tycka att den här kopplingen är ganska logiskt, särskilt som det är i just huden som vi själva bildar vitamin D. Det används redan framgångsrikt i behandling av psorias och sedan en tid tillbaka finns det alltså även som antiage-serum, bland annat Dr Dennis Gross Active Vitamin D Serum-Oil.

Nödvändigt för en normal barriärfunktion

Vitamin D är egentligen inget vitamin i ordets sanna bemärkelse (definitonen av ett vitamin är att det är ett för kroppen livsnödvändigt ämne som måste tillföras utifrån) eftersom vi själv är kapabla att tillverka det. Det finns ett fem former av Vitmin D och de flesta hävdar att D3 (cholecalciferol) är mest effektivt för oss människor eftersom det är den formen vi själva bildar. Vitamin D3 bildas i huden från kolesterol (7-dehydrocholesterol) med hjälp av solljus på en våglängd mellan 270 och 290 nm, något som på våra breddgrader bara förekommer under senvår, sommar och tidig höst. Innan vitamin D3 blir aktivt som ett hormon måste det hydroxileras (omvandlas med hjälp av ett enzym) två gånger. Först till en form som kallas calciol, sen till calcidiol och slutligen till den aktiva formen calcitriol. Förr trodde man att den här omvandligen bara kunde ske i levern och njurarna, men relativt nyligen har man kommit underfund med att även keratinocyterna (hudens vanligaste celler) kan bilda de nödvändiga enzymerna – D 25-hydroxylase (CYP27A1) and 25-hydroxyvitamin D3 1-α-hydroxylase (CYP27B1). Calcitrol är inblandat i en stor mängd bioloiska processer i kroppen, viktigt för t ex immunförsvaret och en frisk benstomme. Men behövs t ex även för vår mentala hälsa och sägs dessutom kunna utgöra ett skydd mot cancer. I huden är calictrol inblandat i såväl bildandet av kerationcyter samt nödvändigt för en normal barriärfunktion och skydd mot inflammationer i huden.

450 eller 50 kr, vad är skillnaden?

Vitamin D2 (ergocalciferol) är en annan form av D-vitamin som tillverkas av växter. Det är den formen som Dr Dennis Gross kallar aktiv (fråga mig inte varför) och använder i sin Active Vitamin D Serum Oil. Vitamin D3 är som sagt den form vi själva tillverkar i huden, men det kan även syntetiseras i mjölk som bestrålas med UV-ljus (en kommersiell framställningsmetod). ACO's D-vitamin Olja innehåller vitmain D3, cholecalciferol och är förvisso inte avsedd för utvärtes bruk utan tillskotts-droppar. Droppar som de flesta med barn känner till, eftersom man får dem gratis på BVC tills barnen fyller två (barn under två kan inte bilda vitamin D i huden). Jag tyckte det kunde vara intressant att prova D-vitamin droppar på huden och förstod inte varför jag skulle betala ca 450 kronor när jag kunde köpa motsvarande på apoteket för en knapp femtilapp. Nu visade det sig att Dr Dennis Gross D-vitamin serum inte bara var ett rent oljeserum, utan även innehöll en del andra hudvårdande ingredienser som t ex mjölksyra, E-vitamin och en del andra antioxidanter (tyvärr även ett par eteriska oljor, se fullständig ingredienslista nedan) så det kanske inte är en rättvis jämförelse. Men ändå, vad är det man betalar för? Jag testade som sagt att ta ACOs droppar direkt på huden ett tag. Kanske höll jag inte på tillräckligt länge, för någon jätteskillnad märkte jag inte (gör man någonsin det?). Hursomhelst så slutade jag då jag upptäckte att jag faktiskt gjorde något illegalt...

Förbjudet inom EU

Det må vara tillåtet att sälja D-vitamin-serum i USA och Asien, men inom EU gör man sig icke besvär. Vitamin D är en förbjuden ingrediens i kosmetika inom EU. Varför kan man undra? Jo, vitamin D lagras i kroppen och bli giftigt (kan bland annat förstöra de inre organen) i för höga doser. Helt klart är att huden tar upp D-vitamin genom en olja eller kräm och vem vet vilka doser man får i sig då? Det blir helt enkelt väldigt svårt att dosera och kontrollera mängden när den tillförs utvärtes och därör bedöms alltså inte vitamin D som säker i hudvård inom EU.

Helande eller irriterande?

Om man jämför hur väl studerat vitamin D3 är som kosttillskott för invärtes bruk, så finns det betydligt färre studier på hur det fungerar i utvärtes behandling. Men det finns en del studier gjorda. Bland annat så används alltså vitamin D framgångsrikt och med stöd av forskning i behandlingen av psoriasis. Men det finns även rapporter om att det skulle kunna vara effektivt även mot acne (i studier gjorda på möss visade det sig att vitamin D3 utvärtes var en effektiv behandling mot komedoner, öppna och slutna pormaskar). Haken är bara att vitamin D samtidigt är en hudirriterare och faktiskt kan trigga eksemliknande inflammationer när det används utvärtes. I någon enstaka studie så har man lyckats komma runt problemet med irritationen genom att formulera den undersökta krämen på ett lite annorlunda sätt. 

Kan trigga rosacea

Det finns allt fler kopplingar mellan vitamin D3 och rocacea (en kronisk inflammatorisk hudsjukdom). Över 80% av alla med rocacea upplever att de blir sämre av att vara i solen. Kanske är det solen isig, men det kan också vara så att vitamin D3 är en del av förklaringen. Det har visat sig att rocacea-patienter i undersökningar har en högre halt vitamin D i blodet än kontrollgruppen. En hel del rocaceaforskning har fokuserat på cathelicidiner, en antimikrobiell peptid som finns naturligt i huden. Rocaceapatienter har ofta en förhöjd nivå av cathelicidiner i huden och  cathelicidiner öka i sin tur i mängd vid en förhöjd nivå av D3 i kroppen. Hm, vem sa att det här skulle vara lätt... Jag vet inte om man blir så mycket klokar av det här inlägget, Vitamin D3, bra eller dåligt att ta direkt på huden? Jag vet inte, men det var helt klart en spännande ingrediens att djupdyka i!

INCI – Dr Dennis Gross Active Vitamin D Serum-Oil

Squalane, Ergocalciferol (Vitamin D), Tocopheryl Acetate, Prunus Amygdalus Dulcis (Sweet Almond) Oil, Lavandula Angustifolia (Lavender) Oil, Geranium Maculatum Oil, Persea Gratissima (Avocado) Oil, Glycine Soja (Soybean) Seed Extract, Salix Alba (Willow) Bark Extract, Retinol, Arbutin, Ferulic Acid, Ubiquinone, Sodium Hyaluronate, Palmitoyl Oligopeptide, Emblica Officinalis Fruit Powder, Linoleic Acid, Salicylic Acid, Lactic Acid, Glycolic Acid, Biotin, Curcuma Longa (Turmeric) Root Extract, Mentha Piperita (Peppermint) Oil, Ethylhexyl Palmitate, Tribehenin, Acrylates/Carbamate Copolymer, Silica, Bentonite, Corn Starch Modified, Sorbitan Isostearate, Cyclodextrin, Phytic Acid

Källa:

Värstingkemikalier att undvika i barnprodukter

nike-badet

Tips för säkrare hudvårdsprodukter till barn

Varje dag exponeras små barn för i genomsnitt 27 kemikalier som inte är säkra för en kropp i utveckling. Detta enligt EWG Skindeeps förträffliga guide "Top tips for safer products". Ämnena finns i såväl luften, vattnet, maten som i hygienprodukter. Eftersom barn är så mycket mindre än oss vuxna så blir koncentrationen av farliga ämnen så mycket högre i deras små kroppar. Dessutom är deras organ inte färdigutvecklade och kan sämre hantera dessa främmande ämnen. Man vet inte vilka konsekvenser detta kan få på sikt. Som förälder finns ändå en hel del att göra. Du kan ta ansvarsfulla beslut och minimera den kemiska belastningen dina barn utsätts för. Här kommer EWG Skindeeps tips på vad du bör undvika och istället välja när det gäller några av de vanligare barnprodukterna :

Våtservetter

Jag är själv beroende av dem, men de är så klart bäst att undvika helt. Istället kan man som min svägerska ta med en fuktad liten minihandduk. Undvik: 2-bromo-2-nitropropane-1,3-diol (or Bronopol), DMDM hydantoin, parfym

Blöjsalva

Undvik: BHA, boric acid, sodium borate, parfym

Tandkräm

Undvik flourtandkräm till barn under två år. Viktigast att de kan spotta ut tandkrämen, flour ska inte sväljas! Det finns barntandkräm utan flour, tex Kingfisher och Urtekram. Begränsa mängden flour till äldre barn, använd endast liten mängd, stor som en lillfingernagel eller en ärta. OBS! Säskrilt viktigt att undvika tandkräm med bakteriedödande triclosan!

Barnpuder och annat puder

Undvik helt och hållet. Löst puder kommer lätt in i luftvägarna och lungorna. Små, små (och nu alltmer nano) partiklar kan irritera och skada små lungor som inte är färdigutvecklade.

Barnsmink och nagellack 

Undvik helt och hållet. 

Parfym/parfymerade produkter

Undvik helt och hållet. Parfymer kan innehålla hormonstörande ftlater. Många parfymämnen är potenta allergener. Gäller även naturliga doftämnen. Läs mer om vilka här.

Hår

Undvik: PEGs, ceteareths and polyethylene, Parabens: propyl, isopropyl, butyl, isobutyl DMDM hydantoin

Hår färg och permanent

Undvik helt och hållet! När börjar barn färga håret? Undvik hårfärger så länge som möjligt. Särskilt mörka färger som innehåller cancerframkallande ämnen. Samma gäller medel för rakpermanenter. 

Bakteriedödande

Undvik: Triclosan och Triclocarban i alla produkter. Använd istället alcogel med ethanol/ethyl alcohol

Sol/utomhus

Undvik: Solkrämer i spray- eller puderform, Oxybenzone (kemiskt UV-filter som misstänks vara hormonstörande), Retinyl palmitate. Använd istället: solkläder/hatt, skugga, mineralfilter. Vill du absolut använda ett kemiskt UV-filter så anses Avobenzone i en koncentration av 3% som ett säkrare alternativ. Undvik också att använda insektsmedel på barn. 

(Nedanstående punkter har jag lagt till själv:)

Tvål

Undvik: De mest hudirriterande SLS (Sodium Lauryl Sulfat) och SLES (Sodium Laureth Sulftat)

Parabener? 

Farliga eller inte? Debatten går hög och åsikterna isär. Rädslan gäller om de är hormonpåverkande eller inte. Så här skriver LäkemedelsverketExpertgruppen har kommit fram till att de vanligaste parabenerna, methylparaben och ethylparaben är säkra att använda i kosmetika och hygienprodukter. Däremot finns en osäkerhet kring propylparaben och butylparaben och därför pågår fortfarande utvärdering av nya studier av dessa parabener. Danmark har dock valt att av försiktighetsskäl införa ett förbud för propylparaben och butylparaben i produkter som är avsedda för barn under 3 år och detta förbud utreds skyndsamt inom EU. Idag är alla parabener tillåtna att använda (med restriktion för högsta gräns) inom EU.

Undvik (av försiktighetsskäl): propylparaben, butylparaben

Mineralolja?

Även när det gäller mineralolja går åsikterna isär. Inte klassad som någon direkt värstingkemikalie av EWG Skindeep. Där får den en rating på mellan 1-3. Molekylen anses för stor för att kunna penetrera hudbarriären, däremot tveksam i produkter som är luftburna (sprayer, puder). Inte förnyelsebar och därför inte miljövänlig.

Värstingar att undvika generellt i samtliga produkter

  • Benzalkonium chloride – Bekämpningsmedel, konserveringsmedel, tensid, starkt hudirriterande (särskilt för astmatiker och personer med eksem) Används i bland annat i antibakteriella rengöringsmedel och kan leda till att bakterier utvecklar resistens.
  • Butylated hydroxyanisole (BHA) – Misstänkt cancerogen. Används i USA (ej tillåtet inom EU) i såväl mat, matförpackningar som hygienprodukter.
  • Aminophenol, Diaminobenzene, Phenylenediamine – Används som hårfärgningsmedel, välkänt cancerogent.
  • DMDM hydantoin & bronopol(2-Bromo-2-nitropropane-1,3-diol): Konserveringsmedel som kan frigöra formaldehyde, en välkänd cancerogen (samt allergen) 
  • Formaldehyd: Konserveringsmedel, välkänt cancerogen, allergen, reproduktionstoxisk och giftigt för nervsystemet. Användningen som antibakteriellt medel har minskat, men återfinns fortfarande som medel i rakpermanenter. 
  • Hydrokinon – Hudblekande medel (tillåtet i USA men nom EU) som kan vara cancerogen. Kan kraftigt förstöra hudens pigement, sk ochronosis.
  • Methylisothiazolinone and methylchloroisothiazolinone – Konserveringsmedel som ofta används tillsammans i hygienprodukter. Kraftigt allergen och hudirriterande, kan orsaka kontakteksem. 
  • Oxybenzone – Kemiskt UV-filter. Hudirriterande och allergen, misstäns vara hormonstörande. 
  • Parabener (Propyl, Isopropyl, Butyl, and Isobutylparabens) – Se ovan.
  • Parfym – Många doftämnen är kraftigt allergena. Paryfm sammataget är listat som top 5 mest allergiframkallande "ämnena" i världen. Kan innehålla hormonstörande ftlater. 
  • PEG/Ceteareth/Polyethylene compounds – Kan vara förorendade med 1,4-dioxane (en välkänd cancerogen).
  • Petroleum distillates – Återfinns ofta i mascara. Allergen, kan orsaka kontakteksem.
  • Ftlater – Hormonstörande. Kan finnas i parfym och nagellack. Gravida kvinnor bör särskilt tänka på att undvika nagellack som innehåller dibutyl phathalate
  • Resorcinol – Vanligt ämne i hårfärg och blekning. Hudirriterande, giftigt för immunsystemet och allergent. Har i djurförsök visat sig vara hormonstörande. 
  • Retinyl palmitate and retinol (Vitamin A): En livsnödvändig vitamin som kan bli giftig i för hög dos. Lagras i kroppen och kan orsaka fosterskador hos gravida. Tillsammans med UV-strålning kan det bildas fria radikaler, skada DNA och påskynda bildandet av cancertumörer. Vanlig i antirynk-produkter.
  • Toluene: Lösningsmedel som både är giftigt och irriterande. Kan vara fosterskadande. 
  • Triclosan & Triclocarban: Antibakteriellt medel (kan finnas i tvålar, rengöringsmedel och tandkräm!), väldigt giftigt för vattenlevande organismer. Hormonstörande. 

 

 

Vad är "Chirally Correct Skincare"?

chirally-correct-skincar

Nu ger jag mig ut på hal is och skriver om något ganska svårt, så rätta mig GÄRNA om det blivit knas.

Höger - eller vänsterhänta molekyler kan göra hela skillanden

Just när man trodde man börjat få liiite kläm på skillnaden mellan naturbaserad och konventionell hudvård så upptäcker man ytterligare en dimension: Chirally correct skincare. Hudvård som endast innehåller "rättvända" molekyler. Det räcker inte att ha koll på vilka ingredienser som ingår i en produkt. I så väl naturen som labbet finns mängder av kirala ämnen som består av "höger-" eller "vänsterhänta" molekyler (eller en blandning av dessa två). De två formerna kallas för enantiomerer av samma ämne. Förenklat kan man säga att de är asymetriska spegelbilder av varandra. De innehåller samma grupper av atomer och beskrivs med samma kemiska formel. Flertalet av livets molekyler är kirala och våra kroppar är till stor del uppbyggda av sådana ämnen. För att förstå hur de fungerar används ofta våra händer som en tydlig jämförelse. Försök sätta en vänsterhandske på högerhanden. Funkar inte helt hundra. De är med andra ord inte identiska om du spegelvänder dem. Ordet kiral kommer just från det grekisk ordet för hand cheir. På molekylnivå är principen alltså densamma. Det luriga är att de "vänsterhänta" och "högerhänta" molekylerna kan få helt olika effekt. I vissa fall till och med bli skadliga. Något man tragiskt fått erfara inom läkemedelsindustrin.  

dna-molekyl

Bild från Alltomvetenskap.se: "DNA snurrar medurs - Den mest kända av människokroppens jättemolekyler, DNA, snurrar alltid åt höger. Det är inga problem att tänka sig en vänstersnurrande DNA- molekyl, men nu har naturen bestämt sig för att det ska vara en högervriden typ."

Naturen är kiral

Naturen är som sagt full av kirala ämnen. Många av dem går numera att framställa syntetiskt i ett labb. Men med en viktig skillnad. I labbet uppstår spontant båda enantiomererna av samma ämne i lika stor mängd. Men i cellerna på levande organismer återfinns oftast bara den ena formen. Likt nyckeln i ett lås måste en molekyl ha exakt rätt form för att passa i cellens maskineri. Det gäller aminosyror, peptider, enzymer och andra proteiner likväl som kolhydrater och nukleinsyror som RNA och DNA. Numera är det möjligt att sortera enantiomererna vid framställningen av kirala molekyler och på så sätt endast få fram den önskvärda formen. Något som är möjligt tack vare upptäckter av doktor William S. Knowles, professor Ryoji Noyori och professor K. Barry Sharpless som 2001 belönades med Nobelpriset i kemi för sina insatser. Processen är dyr och görs därför inte automatiskt.

neurosedynkombo_chirally-correct-skincare

Bättre effekt och mindre biverkningar med rättvända molekyler

Under de senaste tjugo åren har de flesta stora läkemedelsföretag gått in för att korrigera sina läkemedel så att de är kiralt "rättvända". Det sägs att ungefär 50% av de mest storsäljande läkemedel i världen numera är kiralt korrekta.  I slutet av 1800-talet upptäcktes de första kirala ämnena, men fortfarande på 1950-talet kände man inte till vilka effekter sådana ämnen kan få om de förekommer i "fel" form. Först många år efter Neurosedyn-tragedin (ett sömnmedel som skrevs ut till gravida) uppdagats förstod man att det bara var den ena enantiomeren av det verksamma ämnet talidomid som var verksamt mot sömnsvårigheten. Det var den kirala spegelbilden som gav de kraftiga fosterskadorna. 

Just i fallet med neurosedynkatastrofen hade tragedin ändå inte kunnat undvikas, även om man lyckats sortera  om man bara vetat hur man skiljer mellan två sådana spegelformer vid läkemedelstillverkningen. I det här fallet stämmer det dock inte. Det har visat sig att när talidomid av den oskadliga typen hamnar i kroppen så uppstår ändå snabbt en blandning av de två formerna. Det sker när ämnet behandlas i levern. Så även om Neurosedyn enbart bestått av den rätta sortens molekyler hade kroppen alltså själv vänt på en del molekyler.

 D-, L- eller DL- avslöjar åt vilket håll molekylen vrider sig

Du kanske någon gång har läst en INCI-lista och undrat vad bokstaven L- eller D- framför en ingrediens egentligen betyder (t ex L-ascorbic acid)? L- står för Laevulo och betyder att molekylen vrider sig åt vänster och D- står för Dextro och betyder en vridning åt höger. Eller snarare, det beskriver molekylens förmåga att bryta och vrida en polariserad ljusstråle åt höger eller vänster. När detta sker kallas molekylen för optiskt aktiv. DL- betyder att ämnet innehåller en bladning av såväl höger- som vänstervridna molekyler och kallas för en racemat. (Numera finns modernare metoder att mäta molekylernas vridning och därför har man inom kemin övergått till en modernare benämning S- och R-. S- står för vänster och R- för höger.) 

l-limonen-d-limonen

Din näsa kan avgöra skillnaden

Många arom- och smakämnen är kirala och receptorerna i vår näsa är känslig för dess asymetriska former. Vi upptäcker lätt att olika enantiomerer av samma aromämne ger helt olika dofter. Doften av kummin är ett välkänt exempel vars spegelvända tvillingmolekyl doftar menthol. Ett annat exempel är alfa-terpineol som antingen kan dofta tallbarr eller syrén/liljekonvalj beroende på åt vilket håll molekylen vrider sig. Sötningsmedlet aspartam är hundra gånger sötare en socker, men smakar beskt när enantiomeren är spegelvänd.

Naturlig hudvård är ofta, men inte alltid kiralt korrekt

Det mesta av de naturbaserade råvarorna är kiralt korrekta till sin natur. Eftersom de har tillkommit genom en biologisk process har de så att säga "filtrerats" genom levande celler. Och Livet är som sagt petig med att välja sida. Med andra ord är de flesta naturliga ämnen homokirala och består uteslutande av den ena enantiomeren. Men det finns undantag. En del av de aktiva ämnen som ger växter deras doft och smak (och även giftighet) som t ex alkaloider (bland annat: koffein, nikotin, morfin och capsaicin) eller terpener (bland annat: geraniollimonene och terpineol) innehåller båda enantiomerena sida vid sida. Ta t ex Limonen är ett naturligt doftämne som förekommer i mer än 300 kända växter. Det ingår i många eteriska oljor och därmed i en hel del ekologisk hudvård i allmänhet. Limonen förekommer naturligt i två spegelvända former, L-limonen och D-limonen, samt i viss fall som en blandning. Förutom att den ena doftar apelsin och den andra citron så sägs de också ha olika effekter. Rent allmänt brukar Limonen klassas som en allergen, men vissa hävdar att detta bara gäller för den ena enantiomeren. Jag vet inte om det stämmer, men t ex skriver Leslie Kenton i sin bok Skin Revolution att L-limonen kan: stimulera hårväxt, hämma tillväxten av cancertumörer och stimulera ett av kroppens egna antioxidativa enzym. Medan D-limonen dägemot sägs vara: en industriell avfettare, lösningsmedel, starkt allergen, hämma hårtillväxt, skapa fria radikaler och ge fosterskador!

Köp rätt proteinpulver och vitaminer!

Våra kroppar är till stor del uppbyggda av proteiner. Proteiner består i sin tur av långa kedjor av aminosyror, drygt 20 stycken. Alla utom en är kirala och i samtliga fall utgörs de av L-formen. Samma gäller karnitin, en "transportmolekyl" inblandad i kroppens fettförbränning. Som kosttillskott kan du köpa både L- och DL-karnitin, trots att det bara är L-formen som kommer till nytta i kroppen. DL-karnitin är billigare att tillverka men påstås på vissa håll t o m kunna vara skadligt. E-vitamin är ett annat ämne att ha koll på. Den naturliga formen av E-vitamin är D-alpha-tocopherol och den är också den enda formen vår kropp känner igen. Den racemiska blandformen DL- är därför inte alls lika verksam, trots detta en vanlig produkt på apotek- och hälsokosthyllorna. Vissa hävdar till och med att L-formen hämmar upptaget av E-vitaminets nyttiga D-form, medan andra påstår motsatsen att en racemisk blandning skulle få en större antioxidativ effekt (Puh! ingen sa att det här skulle vara lätt...) Kolhydrater och sockerarter är också kirala. Människokroppen kan bara ta upp "högerhänta" sockermolekyler (D-formen) och därför passerar "vänsterhänta" sockermolekyler rakt genom matsmältningssystemet utan att tas upp. På så sätt kan de fungera som kalorifria sötningsmedel.

Kiralt korrekt hudvård

På slutet av 90-talet började det dyka upp skChirally Correct Skincare, men någon större hit har det aldrig blivit. När det gäller oralt intag och framförallt läkemedel är vikten av kiral korrekthet odiskutabel och idag alltmer av en självklarhet, meddan det saknas motsvarande forskning och bevis vad gäller hudvård. Man har helt enkelt inte lyckats bevisa att rättvända molekyler får bättre effekt i huden. En faktor förutom bristen på mätbar data är att en del av de kirala molekylerna är så instabila att de kan ändra sin vridning av sig själva. Jag har inte själv testat något kiralt korrekt hudvårdsmärke, men som vanligt när det gäller komplexa saker så får man lita till sin magkänsla. Kan det här med kiralitet vara skälet till naturbaserat liksom känns bara känns bättre än syntetiskt? Här är några varumärken som påstår sig tillverka kiralt korrekt hudvård: Sircuit Cosmesuticals (läs omdöme här), Skin Solutions, Corrective Skincare samt Living Nature Professional range.

william-s.-knowles-ryoji-noyori-k.-barry-sharpless-nobelpris-kemi-2001

Dr William S. Knowles, professor Ryoji Noyori och professor K. Barry Sharpless – 2001 års Nobelpristagare i Kemi "för utvecklandet av katalytisk asymmetrisk syntes", dvs att katalytiskt framställa – syntetisera – företrädesvis den ena enantiomerern framför den andra av ett kiralt ämne.

chirality-mirror-nonsuperimposed 

Källa:

Karbamid (Urea) en av hudens naturliga fuktbindare

Urea-karbamid-NMF-hudens-naturliga-fuktbindare

Första organiska ämne som framställdes kemiskt

I hudens yttersta lager, stratum corneum finns ett antal olika fuktbindande ämnen – "Natural Moisturizing Factor" (NMF). Totalt kan de utgöra 10-20% av hudens torrvikt. Ett sådant ämne är karbamid (urea), en nedbrytningsprodukt från kroppens proteinomsättning. Kroppens överskott av urea utsöndras via urinen. 

Redan 1821 lyckades man utvinna urea från urin och 1828 blev urea det första organiska ämne som framställdes kemiskt. Den tyske kemisten Friedrich Wöhler slog med sin bedrift därmed hål på myten om att organiska (kolhaltiga) ämnen behövde en särskild "livskraft" för att kunna bildas. Urea används förutom i hudvård även inom livsmedelsindustrin (för att t ex ge bakverk en gyllenbryn yta), inom sjukvården (bakteriedödande och vätskedrivade), och framförallt inom jordbruket som gödningsmedel.

Hudens naturliga fuktbindare

  • Aminosyror – 40%
  • Pyrrolidonkarboxylsyra (PCA) – 12%
  • Laktat – 12%
  • Urea (karbamid) – 7%
  • Na, Ca, K, Mg, fosfat, klorid – 18,5%
  • NH3, urinsyra, glukosamin, kreatinin – 1,5%

Karbamid i hudvård

Urea kallas i hudvård oftast för karbamid (kanske låter det trevligare?) och kan fylla en rad funktioner:

  • Fuktbindande
  • Antiseptiskt (kan ingå i ett system av konserverande ämen)
  • Keratolytiskt (exfolierande, löser upp bindningen av döda hudceller vilket kan förbättra hudbarriärens funktion)
  • Deodoriserande

Man känner inte helt och fullt till effekten av karbamid på frisk hud. Vissa studier visar på att karbamid ökar hudens genomsläpplighet, mendan andra visar på en förbättrad barriärfunktion. Behandling med krämer som innehåller 5-10% karbamid pekar på en minskad TEWL (Trans Epidermal Waterloss – hudens vattenavgivning) och en ökad motståndskraft mot irriterande tensider.

Svider gott

För många är kanske HTH den produkt som man mest förknippar med karbamid (och mjölksyra). Men det var faktiskt Pharmacia som var först med att på 70-talet lansera (och ta patent på) Calmuril, ett läkemedel mot torr hud med hög halt av karbamid och mjölksyra. Redan på 40 gjordes studier med karbamid som effektiv fuktbindare i kräm. Kräm med en högre halt karbamid kan svida lite när den smörjs på torr hud.

Canadian hotlist

Urea är ett vattenlösligt ämne som i vatten långsamt bryts ner till amoniak. Tillsammans med mjölksyra kan en beredning bli mer stabil. Urea förekommer i koncentrationer upp till 40% (för att tex lösa upp naglar) men vanligtvis mellan 5-10%. I höga koncentrationer kan karbamid vara såväl instabilt som hudirriterande. Urea är uppsatt på Canadian Hotlist och är med andra ord ett reglerat ämne i hudvård i Kanada. Där är 10% den högsta tillåtna koncentrationen. Har man en mycket känslig hud bör man därmed kanske undvika produkter med karbamid.

Läs mer om historien om karbamid i hudvårdshistorien här. 

 KÄLLA:

- Natalia Michalun och M.Varrinia Michalun ”Milady´s Skin Care and Cosmetic Ingredients Dictionary. Tredje utgåvan, sid 298
- Marie Lodén ”Ren, mjuk och vacker. Kemi och funktion hos kosmetika”. Andra utgåvan, sid 97
- Ruth Winter, "A Consumer's Dictionary of Cosmetic Ingredients", Sjunde utgåvan, sid 538
- https://www.truthinaging.com/review/urea-squashes-dry-skin-conditions

 

Bästa sättet att förebygga pigmentfläckar? Niacinamide + Glukosamin (N-acetyl-D)

n-acetyl-glukosamine-niacinamide

Kraftfull kombo som sägs kunna förebygga och behandla hyperpigmentering

Sommar sol och.. pigmentfläckar? När man väl fått dem kan de vara väldigt sega att få bort. Inom skönhetsindustrin har kampen mot hudens åldrande under senare år allt mer bytt fokus från rynkor till jämnare hudton. En frisk och fläckfri hudton med lyster uppfattas av de flesta som mer ungdomlig jämfört med den solskadade lätt gultonade huden med många fläckar. Stora forskningsresurser läggs därför så klart på att hitta de mest effektiva aktiva ingredienserna som både kan bleka och förhindra uppkomsten av hyperpigmentering. Procter & Gamble har satsat sina kort på en kombination av flera ingredienser, framförallt Niacinamide och Glukosamin. Deras studier visar hur dessa två ämnen på olika sätt hämmar melaninsyntesen och hindrar hudens pigment från att bildas. Glukosamin blockerar aktiveringen av tyrosinase, ett enzym som är centralt för melaninbildandet och niacinamide hindrar de pigmentfyllda melanocyterna från att vandra upp till hudytan. Med andra ord ett sätt att förhindra uppkomsten av hyperpgimentering. Men kom ihåg, ingenting hjälper mot pigmentfläckar om man samtidigt inte använder hög solskyddsfaktor och skyddar sig mot solen!

P&G har tagit fram ett "Glykosamin-complex" (är det för övrigt inte tröttsamt med alla dessa "complex"?!) med de huvudsakliga komponenterna Niacinamide (2%) och Glycosamine, N-acetyl-D (4%). Så här beskriver de själva sina två aktiva ingredienser:

  • "Niacinamide: This potent B vitamin improves the skin's condition by strengthening the moisture barrier and helping promote homogenous collagen - both of which help to smooth the skin's texture and increase its reflectivity. It has been shown that niacinamide has an inhibitory effect on the transfer of melanin-containing melanosomes into keratinocytes having the potential to reduce pigmented spots.
  • N-acetyl glucosamine: N-acetyl glucosamine interrupts the dysfunctional cycle of melanin overproduction in pigment-producing cells by blocking the conversion of tyrosinase, a key enzyme in melanin biosynthesis, to its active form. In combination, N-acetyl glucosamine and niacinamide work synergistically to reduce the appearance of hyperpigmented brown spots and improve the overall evenness of skin tone."
Obs! Värdet av en sponsrad studie är så klart inte alls detsamma som en oberoende. Särskilt svårt att bedöma för någon som mig, som själv inte forskar. Inlägget här är däremot inte sponsrat av P&G, utan jag tycker det är intressant att skriva om deras studier eftersom det kan vara en ingång till att söka vidare och bra att veta varifrån fakta kommer från.

Glukosamin från svamp och skaldjur

Glukosamin är ett aminosocker och ett kroppseget ämne som är viktigt för bildandet av brosk och senor, men också för uppbyggnaden av hyaluronsyran i huden. Det är naturligt förekommande i en mängd växter och organismer (t ex svamp) och utvinns ofta utvinns ur skalet från skaldjur (inte farligt för skaldjursallergiker eftersom dessa reagerar på proteinet i skaldjursköttet). Glukosamin brukar ofta tas som kosttillskott för att lindra ledbesvär och sjukdomar som artros. I hudvård sägs glukosamin kunna
  • Förbättra hudtonen
  • Öka fukthalten
  • Stärka barriärfunktionen
  • behandla atopisk dermatit (eksem)
 
Niacinamide, eller vitamin B3 är en annan intressant ämne som jag skrivit mer om här
Både Niacinamid och Glukosamin kan du köpa på Bulkactives.com
 
Här kan du läsa om hur du spetsar en enkel fuktkräm med egna actives.
 
Källa:

 

Läkemedel eller kosmetika, vad är skillnaden?

lakemedel-eller-kosmetika

Marknadsföring kan vara hela skillnaden

Ibland kan det vara svårt att förstå vad som skiljer läkemedel från kosmetik. Faktum är att skillnaden inte ens behöver ligga i innehållet. Två produkter kan ha exakt samma innehåll, men marknadsföras på olika sätt så att den ena klassas som läkemedel och den andra inte. Produkter tänkta för behandla acne är ett bra exempel. Påstår man sig bota en sjukdom marknadsför man nämligen sin produkt som ett läkemedel och klassas därför också så enligt regelverket.

Omvänt kan sägas att produkter inte automatiskt klassas som läkemedel bara för att det innehåller vissa aktiva läkemedelsubstanser. Produkten måste nämligen också ha en "fysiologisk effekt". Så här lyder klassificeringen av läkemedel enligt läkemedelslagen:

Enligt läkemedelslagen avses med läkemedel "varje substans eller kombination av substanser

  1. som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor eller djur eller
  2. som kan användas på eller tillföras människor eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller för att ställa diagnos".

Kosmetika definieras däremot så här enligt läkemedelslagen:

"Ämnen eller beredningar som är avsedda att appliceras på människokroppnes yttre delar eller på tänder och slemhinnor i munhålan i uteslutande eller huvudsakligt syfte att rengöra eller parfymera dem, förändra deras utseende, korrigera kroppslukt, skydda dem eller bibehålla dem i gott skick".

Så vad betyder egentligen det här? Att kosmetika per definition inte får lov att påverka huden på något djupare plan? För då handlar det väl just om att man försöker modifiera fysiologiska funktioer? Ja vad säger ni, hur tolkar ni texten ovan?

Källa: 
Marie Lodén, "Ren, Mjuk och Vacker – Kemi och funktion hos kosmetika", andra utgåvan 2008, sid 13-15

Arbutin (Bearberry) bedöms som hälsofarligt av tyskt institut

bearberry-mjolon-arbutin

Arbutin kan ombildas till cancerogent Hydrokinon

Arbutin, ett ämne som bland annat förekommer i bladen på Mjölon (Bearberry) används i kosmetika för sina pigmentblekande egenskaper. Nyligen bedömdes Arbutin som möjligt hälsofarligt av ett tyskt statligt institut The Federal Institute for Risk Assessment (BfR). Bakgrunden till är att Arbutin kan ombildas till Hydrokinon i huden. Hydrokinon är en misstänkt cancerogen, förbjuden i kosmetika inom EU.

Eftersom Hydrokinon inte är tillåtet inom EU används ofta Arbutin som alternativ i pigementblekande serum och krämer. Även i naturkosmetiska produkter. T ex så står Arbutin listat som tredje ingrediens i Suki's Targeted Bio-Brightening Face Serum som jag testade mot Clinique's Even Better Clinical Dark Spot Corrector i höstas.

Källa:

 

Bild: Wikipedia Commons

Aspirin kan minska risken för hudcancer med upp till 30%

aspirin-bamyl-acetylsalicylsyra

Vanliga värktabletter med acetylsalicylsyra kan förhindra cancer

Att aspirin, alltså vanliga värktabletter som innehåller acetylsalicylsyra kan minska risken för en mängd olika former av cancer är inget nytt. Fler och fler studier pekar på ett samband. En nyligt publicerad och omfattande studie (under en 12-års period på 60 000 kaukasiska kvinnor som passerat klimakteriet) visar att aspirin kan minska risken för melanom, en av de farligaste typerna av hudcancer med upp till 30%. Störst förebyggande effekt hade de kvinnor fått som åt aspirin regelbundet (minst två gånger i veckan) och under längre tid (minst fem år). I studien, som bygger på data från "Women's Health Initiative" har man räknat bort effekten av vissa livsstilsfaktorer tex solvanor, rökning. Undersökningen leddes av Doktor jean Tang på Standford Unviversity Medical School och har publicerats i tidskriften Cancer.

"Ett par tabletter i veckan kan räcka"

Än så länge vet man för lite om acetylsaclicylsyrans cancerhämmande effekt för att kunna rekommendera Aspirin som ett förebyggande cancerläkemedel. Det handlar trots allt om ett läkemedel med biverkingar som blödande magsår, med andra ord inte helt risktfritt att äta i större mänger. Men enligt Doktor Randall Harris från Ohio State University kan det räcka att ta några tabletter i veckan. Han menar att det bara handlar om att "nollställa" de inflammatoriska processerna i kroppen. Dr Randall Harris har använt samma databas för att visa på ett samband mellan aspirin och bröstcancer.

Hämmar tillväxt av blodplättar

Men de exakta mekanismerna bakom acetylsalicylsyran och dess cancerhämmande effekt är som sagt inte känd. Eric Jacobs, epidemiolog på American Cancer Society hävdar att aspirin hämmar bildandet av blodplättar. Blodplättar avger substanser som triggar tumörtillväxt.

Källa:

Nanoblur – världs-hypen som nu har nått Sverige

nanoblur-10-years-younger-in-40-seconds

Nanoblur farligt eller inte?

Nanoblur från kanadensiska Indeed Labs verkar vara en kommersiell succé var den än lanseras. Först ut i Sverige är Eleven.se som förra veckan höll en "prelansering" av Nanoblur. Produkten är nu redan slutsåld och förhandsbokad ända fram till maj. I en tid när de flesta räds att ta ordet "nano" i sin mun, gör Indeed Labs precis tvärt om. De basunerar frankt ut sitt innehåll och löfte i produktnamnet. Ett skolboksexempel på hur man tar en egen, tydlig position genom att vända något negativt till en styrka. I alla fall för alla mindre nogräknade konsumenter. Jag kan inte låta bli att imponeras av Indeed Labs kaxighet och provocerande tilltal, även fast jag inte alls imponeras av själva innehållet. För trots att jag som sömnstörd småbarnsmorsa känner mig sjukt frestand att blurra bort 10 år på 40 sekunder så är jag fortfarande rädd för nanopartiklar.

Vad är Nanoblur

Nanoblur är en kräm som innehåller små, små, små, små, jättesmå ljusreflekterande nanopartiklar som rent optiskt trollar bort ojämnheter, porer, skuggor och rynkor i ansiktet. Krämen innehåller även en hel del silikon (ett annat ämne jag helst undviker) som i sig har en plumpande och utfyllande effekt. Jag har själv inte provat Nanoblur, men när man surfar runt på olika bloggar märker man snabbt att det finns både dom som är helt frälsta och dom som inte alls lyckas få det att funka. Verkar vara en något svårapplicerad produkt som kräver sin särskilda teknik.

Ingredienser – Nanoblur

Water (Aqua), AdipiclAcid/Neopentyl Glycol Crosspolymer, Dimethicone, Glycerin, Cyclopentasiloxane, VP/VA Copolymer, Cyclohexasiloxane, Sodium Acrylate/Acryloyldimethyl TauratelCopolymer, Amodimethicone, Hydroxypropyl Methylcellulose, Isohexadecene, Polysilicone-11, Polysorbate 80, CitriciAcid, Caprylyl Glycol, Phenoxyethanol.

Nano, farligt eller inte? 

Debatten kring nanopartiklar i kosmetika har mest rört solkrämer (tidandioxid och zinkoxid) och hurvida dessa kan penetrera hudbarriären och vara skadliga. Vilket också är ett av skälen till att zinkoxid idag är förbjudet inom EU att använda som UV-filter. Men nanoparktiklar används även i en mängd andra kosmetiska produkter, bland annat puder och rouge. Med nanopartiklar kan man nämligen uppnå ett mycket jämt och fint kosmetiskt resultat. Jag tror vi bara sett början på nanoämnenas alla olika användningsområden. Från och med i sommar (11 juli 2013) kommer det inom EU vara ett krav på att nano ska deklareras i innehållsförteckningen, men fram till dess vet man alltså inte vilka produkter som innehåller nano och inte. 

Nanopartiklar brukar defineras som ämnen mindre än 100 nm (1 nm = en miljarddels meter). Vilket motsvarar ungefär en 80 000-del av ett hårstrå. Det är utom allt tvivel att nanoämnen kan få andra egenskaper än sina ursprungsämnen och vissa kan även bli giftiga. I pulverform kan de t ex tas upp av lungorna och då evetuellt utgöra en hälsorisk (ungefär som asbets) men sen är alltså frågan är om de även kan penetrera hudbarriären. Forskarvärlden är delad i två läger. Det finns dom som är skeptiska och menar att man ännu vet för lite, att nanoämnen kan vara nästa tickande miljöbomb och de som hävadar att de är ofarliga. 

Så här skriver läkemedelsverket om Nano:

"Vad är nanomaterial?

Nanomaterial (nanopartiklar) är ett samlingsnamn för mycket små partiklar. I allmänhet betraktar man partiklar som är mindre är 100 nm (1 nm = en miljarddels meter, ungefär en tusendels hårstrå) i någon ledd som nanomaterial. Alltså kan en förhållandevis lång, men mycket smal, tråd eller ett tillräckligt tunn skiva vara ett nanomaterial.

För de speciella reglerna om anmälan och märkning av nanomaterial i kosmetiska produkter används följande definition nanomaterial: ett olösligt eller biopersistent material som är avsiktligt tillverkat, med en eller fler yttre dimensioner, eller en inre struktur, med ett spann på mellan 1 och 100 nm

Eftersom kunskapen om nanomaterial och dess egenskaper ständigt utvecklas kan definitionen av nanopartiklar komma att förändras med tiden."

Läs mer om nano:

 

Källa:

 

 

Sidor

Subscribe to Fakta: Ingrediensskolan