Fakta: Ingrediensskolan

Castile Soap, en spansk version av Aleppo-tvålen

castile-soap-dr-bronners-kirks

På sista tiden har jag allt oftare stött på begreppet "Castile Soap", så jag bestämde mig för att kolla upp vad det betyder.

Korsriddarna tog Aleppotvålen till Europa

Castile Soap är ursprungligen en tvål från spanska Kastilien, men används idag om tvål gjort på framförallt olivolja. Castile-tvål är egentligen en spansk variant av den syrianska Aleppo-tvålen (som jag har skrivit om här). Man tror att det var korsfararna som tog med sig Aleppotvålen till Europa på 1000-talet. De första europeiska tvålfabrikerna dök upp just i Kastilien på 1100-talet och drevs från början av muslimer. Tvåltillverkningen spreds sedan vidare genom Italien och på 1400-talet började tvål av den här typen att tillverkas i franska Marseille. Eftersom man i Europa hade dålig tillgång på lagerbladsolja (som ingår med olika mängd i Aleppo-tvålen) så ströks helt enkelt den ingrediensen och Castille- och Marseille-tvålar har traditionellt gjorts enbart på olivolja.

Vad är Castile Soap 2012?

Idag kan man köpa "Castile Soap" från hela världen som är gjord på alla möjliga olika vegetabiliska oljor, t ex: cocosolja, mandelolja, hampaolja. Vad menar man isåfall med att kalla tvålen för "Castile Soap"? Ingen aning. Är det möjligen för tråkigt att bara kalla tvålen för "tvål"?

Traditionell Castile-tvål gjord av enbart olivolja sägs vara relativt enkelt att göra själv. Här en engelsk sida med recept och här en svensk. Mer om olika tvåltyper kan du läsa på Shenet.

 

 

 

Vanilj – världens mest väldoftande antioxidant?

vanilj-vanilla-antioxidant-beautycomesclean-mitte-skonhetsblogg

Högre Orac-värde än Acai

Vanilj i lagom dos är en av mina favoritdofter i hudvård. Obs inte den där syntetiska tunga och sötsliskiga doften som dyker upp i en del parfymer, utan i sin naturliga form som när man kokar en riktig vaniljsås. Vanilj är till skillnad från många parfymämnen (som kan vara allergiframkallande) inte bara en väldoftande krydda, utan faktiskt en kraftfull antioxidant.

Vanilj, Vanilla Plantifolia, består kemsikt av flera olika komponenter, där vanillin (4-hydroxi-3-metoxibensaldehyd) ger den mest karakteristiska doften. Vanillin en antioxidant av typen polyfenol/fenolsyra som både skyddar mot oxidativ stress och har antiinflammatioriska och anticancerogena egenskaper. Det finns studier som visar att vanilj-extrakt av naturligt ursprung har högre antioxidativ effekt än den syntetiskt framställda formen. Vanilj anses säkert och något de allra flesta tål.

Många vet att Acai är en superfrukt med högt orac-värde (mått på antioxidativ effekt), men faktum är att vanlij har ett ännu högre orac-tal. I verkligheten kan man ju inte få i sig vanilj i samma mängder som tex acai eller blåbär, så jämförelsen haltar, men ändå...

orac-values-vanilla-beans-acai-fruit

Vanilj utvinns ur frökapseln från vaniljblomman, ett släkte orkidéer med ca 110 olika sorter. Blommorna öppnas bara under en dag och måste då pollineras för att kunna bli till frukt. Något som i det vilda görs av särskilda bin och ibland av kolibrier. I kommersiella odlingar är det vanligast med handpollinering.

Källa:

Bild: Wikipedia

 

Vitamin E – kungen av antioxidanter med bevisad effekt

vitamin-e-tokoferol-agg-tocopherol-egg

Vitamin E, skyddar fetter mot oxidation

Vitamin E en av de mest undersökta antioxidanterna och har bevisad effekt inom en rad olika områden. Effektiv både som kosttillskott och i hudvårdsprodukter. Det är en fettlöslig vitamin som även finns naturligt i huden (bland annat i sebumet/talgen). Vitamin E måste tillföras i kosten, kroppen kan inte tillverka det själv. Både UV-strålning och ozon sänker hudens nivå av vitamin E, ett tecken på att vitaminet har en antioxidativ effekt (alltså skyddar huden mot skadliga fria radikaler som bildas vid bland annat UV-strålning). Vitamin E skyddar framförallt fetter från att oxidera, sk lipidperoxidation, men det har även andra funktioner i kroppen. Blad annat är vitamin E inblandat i en del enzymatiska och neuroligiska processer. Vitamin E tillsätts ofta i feta hudvårdsprodukter för att skydda de vegetabiliska oljorna från att oxidera.

Några dokumenterade effekter av vitamin E:

  • Skyddar fettet i kroppen mot oxidation, sk lipidperoxidation (en av de främsta orsakerna till skador på cellmembranen)
  • Visst skydd mot skador orsakade av UV-strålning (såsom rynkor)
  • Minska graden av hudrodnad vid solbränna
  • Öka effekvitivteten av olika UV-filter
  • Öka effektiviteten av andra antioxidanter, t ex Vitamin C 
  • Minska TEWL (Trans Epidermal Water Loss) och stärka hudens barriärfunktion 
  • Skydda hudbarriärens fettbalans vid t ex rengöring
  • Kan tillsammans med Vitamin C (askorbylpalmitat) hämma bildningen av nitrosaminer i krämer

8 olika grundformer av Vitamin E – naturlig form mest effektiv

Vitamin E finns i åtta olika grundformer: fyra sk tokoferoler (alfa, beta, gamma, delta) som alla kemiskt sätt är alkoholer och fyra tocotrienols (alfa, beta, gamma, delta). Den vanligaste och mest biologiskt aktiva anses vara alfa-tokoferol. Sen finns även en esterform, tokoferol-acetat. Estern anses mer stabil och ombildas i huden till en fri alkohol. D eller DL framför namnet berättar om vitaminet har naturligt eller syntetiskt ursprung. Den naturliga formen anses ha störst antioxidativ effekt.

  • D-alfa-tokoferol (naturligt ursprung, alkohol)
  • D-alfa-tokoferolacetat (naturligt ursprung, ester)
  • DL-alfa-tokoferol (syntetiskt ursprung, alkohol)
  • DL-alfa-tokoferolacetat (syntetiskt ursprung, ester)

Höjer effekten av vitamin C 

Vissa antioxidanter stödjer varandra. En känd sådan kombination är vitamin C och vitamin E. Effekten av dom båda tillsammans (framförallt vad gäller att skydda huden mot UV-skador) blir högre än om de tillsätts var och en för sig. Läs mer här och här

Vitamin E och ärrbildning

Det är en vanlig uppfattning att vitamin E kan minska ärrbildning om det stryks på huden. Något som inte kunnat styrkas vetenskapligt. Det finns studier som visar att vitamin E på 90% av de testade inte hade någon effekt alls eller till och med förvärrade ärrbildningen. 33% utvecklade dessutom kontakteksem mot vitamin E. Läs mer här och här.

Tokotrinoler, nya heta?

Det finns alltså två huvudgrupper av vitamin E, tokoferoler och tokotrinoler. På senare tid har fokus flyttas allt mer till tokotrinolerna. Det finns tecken på att vissa av dem skulle ha en ännu större antioxidativ effekt än tokoferolerna. Vissa menar också att de olika varianterna av vitamin E gör olika nytta i kroppen varför en del tillverkare av t ex kosttillskott börjat sälja en blandning av olika former av vitamin E.

Risker med vitamin E

Vitamin E har stått lite i skamvrån under senare tid. Det har genomförts ett antal studier som kopplar gamma-tokoferol med en ökad risk för prostatacancer. Samt att syntetiskt vitamin E skulle höja risken kardiovaskulära sjukdomar och cancer. Läs mer här och här

Källor till vitamin E i kosten

Vitamin E förekommer i många vegetabiliska oljor och deras naturliga källor: nötter, fröer och feta frukter som t ex solrosfrön, mandlar, avokado och vetegroddar. Men även i gröna bladväxter, fullkornsprodukter och ägg.

Alfa-tokoferol används även som antioxidationsmedel i livsmedel och har då E-nummer E 307.

Kuriosa, historik

1922, vitamin E upptäcks. En nödvändig del för vår förtplantningsförmåga.
1924, får namnet vitamin E
1925, får namnet tokoferol (från grekiskan tos = barnafödsel, phero = frambringa och ol = alkohol
1936 isolerades vitaminet ur vetegroddolja
1938 framställdes det syntetiskt.
1956 upptäcktes att det finns åtta olika former. 

Läs mer här.
Läs emer om vitamin E här och här.

 

Lipidperoxidation - fleromättat fett kan lätt bli skadligt

lipidperoxidation-fleromattat-fett-oxiderar

Jag levde länge i tron att fleromättat fett bara var supernyttigt och ju mer man fick i sig ju bättre. Under ett antal år var jag nästan-vego med mycket raw food, självklart inringlad i de finaste vegetabiliska matoljor som hampafröolja, linfröolja, avocadoolja. Samtidigt smörjde jag huden med den ena mer exklusiva oljan efter den andra. Utan att veta att fleromättade fetter lätt härsknar och oxiderar och då förvandlas från något hälsosamt till skadligt. Att tillföra kroppen för mycket fleromättade fetter kan helt enkelt bidra till nedbrytande sk oxidativ stress. 

Lipidperoxidation, en destruktiv kedjereaktion

Fleromättade fetter består av minst två dubbelbindningar i fettsyrans kolkedja, vilket gör dom instabila. Oxidationsprocessen startar med att en fettsyra tappar en väteatom och ungefär som när en fri syreradikal bildas så sätter det igång en desturktiv kedjereaktion. I våra celler. I kroppen, på huden. En reaktion som till viss del kan neutraliseras av vissa antioxidanter som t ex E-vitamin. Därför så viktigt att när man använder fleromättade fetter i hudvård (som tex rena ansiktsoljor) bör man se till att det finns gott om tillsatta antioxidanter (vilka mängder behövs, vem vet egentligen?) och förvara dom i skydd för ljus och värme.  

Bäst före betyder bäst före!

Viktigt när man köper fleromättat fett, för att äta eller i hudvård är att välja så färska varor som möjligt. Hur länge har de stått på hyllan, hur har de förvarats? Mörka ljusskyddade förpackningar? Omega 3/fiskoljor etc ska hels köpas i flyande form, eftersom de i kapselform kan dölja att de har härsknat. Sen bör man verkligen SLÄNGA alla de oljor och krämer som passerat sitt bäst före datum. Ekologisk hudvård har ofta kortare hållbarhetstider. Öppnade förpackningar kan hålla mellan ett par månader till ett år. Kan kännas surt att slänga den där dyra lyx-oljan som inte ens är halvtom, men den kan ju faktiskt göra mer skada än nytta på huden om den har härsknat. Vilket man nödvändigtvis inte ens märker att den har gjort pga tillsatta doftande eteriska oljor etc.

Den allmänna rekommendationen i Sverige är fortfarande att man ska äta så mycket fleromättat fett som möjligt och undvika mättade fetter. En sanning som fler och fler nu ifrågasätter, just med tanke på fleromättatfet lätt kan oxidera och då istället bli inflammationsbildande. Här kan du läsa mer om olika typer av fetter:

http://www.marksdailyapple.com/polyunsaturated-fat/#axzz2CB8w29TK
http://www.halsosidorna.se/Fett.htm
Skadliga fetter/Sanna Ehdin
Wikipedia/Antioxidanter 
Wikipedia/Fleromättat fett

 

Chanel no 5 i ny formula...? Nytt regelverk kan bli slutet för klassiska parfymer

chanel-no-5-nytt-regelverk-parfymamne

SCCS vill begränsa 12 naturliga parfymämnen

Europeiska unionens Scientific Committe on Consumer Safety (SCCS) utkom i somras med ett nytt utlåtande (opinion) om allergiframkallande parfymämnen i kosmetikaprodukter. Ett nytt regelverk föreslås med begränsingar av 12 naturliga parfymämnen där den maximalt tillåtna koncentrationen är satt till 0,01% av färdig produkt. Några av de aktuella parfymämnena är citral (finns i citrusoljor), coumarin (finns i tropiska tonkabönor) och eugenol (finns i rosolja). Dessutom viss SCCS direkt förbjuda två typer av trämoss-extrakt, en ingrediens som bland annat ingår i Chanel no 5 och Miss Dior och där bidrar med sin basnot av trä.

90% av alla premiumparfymer skulle behöva formuleras om

Parfymhus som Chanel, Dior och Guerlain är nu rädda att om det här regelverket träder i kraft skulle det innebära slutet för många klassiska parfymer. De hävdar att så många som 90% av alla lyxparfymer skulle behöva formuleras om. Därför pågår nu en intensiv lobbying mot att så sker.

Naturliga parfymämnen bland de mest allergiframkallande

Ett nytt regelverk skulle i så fall omfatta alla typer av kosmetikaprodukter, inte bara parfym. De 12 naturliga parfymämnena ingår i många eteriska oljor och hur ett nytt regelverk skulle påverka alla ekologiska hudvårdsprodukter som innehåller dessa vet jag faktiskt inte. Känner inte till exakt i vilka koncentrationer dessa allergiframkallande ämnen ingår. 1-3% av den europeiska befolkningen beräknas vara allergiska mot parfymämnen, vilket SCCS anser vara tillräckligt för nya begränsningar. Allergi mot parfymämnen är något som ökar. Nedan en tabell över de ämnen som SCCS vill begränsa. 

/sites/default/fileallergiframkallande-parfymamnen-sccs-special-concern

Nedanstående tabell från SCCS rapport visar hur vanligt förekommande de olika parfymämnena är:vanligt-forekommande-allergiframkallande-parfymamnen

Läs mer här
Läs mer om de 26 mest irriterande parfymämen här
Läs hela SCCS rapport här 

Katarina Johansson, Den onda badankan – Boken jag har väntat på!

katarina-johansson-den-onda-badankan

Fick genom Naturligt Snygg just reda på att Katarina Johansson (Badksumt) har kommit med en uppföljare: Den onda badankan (Ordfront), en bok om alla de gifter vi dagligen utsätter våra barn för. Äntligen! En sådan här bok har jag väntat på ända sen jag såg Stefan Jarls Underkastelsen med Eva Röse. Hejja Katarina! Läs Hanna Sjöströms tidigare intervju med Katarina Johansson här.

Här kan du provläsa Den onda badankan.

BHA-syra (Salicylsyra), bästa peelingen för oren hy

salicylsyra-bha-syra-beta-hydroxy-acid

BHA-syra, mindre irriterande än AHA

Salicylsyra är en BHA-syra (Beta Hydroxy Acids) som förekommer naturligt i esterform i olika växter, bland annat sälg och pilträd (willow). Den har starkare syraegenskaper än AHA-syrorna, men anses ändå vara mindre irriterande. Detta eftersom salicylsyran, som är beskläktad med acetylsalicylsyra – det verksamma ämnet i Aspirin och Magnecyl, samtidigt har antiinflammatoriska egenskaper. Salicylsyra kan ha såväl naturligt som syntetiskt ursprung.

Fettlöslig och porrengörande på djupet

Salicylsyra har keratolytiska egenskaper (löser upp bindningarna mellan hudens översta döda hudceller) och är samtidigt svagt antimikrobiell. Den får användas som konserveringsmedel i maximal dos av 0,1- 0,5% där den kan stärka effekten av andra konserveringsmedel. Till skillnad från AHA-syrorna, som är vattenlösliga, löser sig Salicylsyra dåligt i vatten men däremot bra i fett. Något som gör den lämplig som exfoliering för oren och fet hy. Salicylsyra kan nämligen exfoliera bort de döda hudceller som kan sätta sig inne i taglkörtelns utförsgång som en propp. Men förutom att behandla acne så används salicylsyra även i alla möjliga andra typer av produkter: pigmentblekande, antiage, rengöring, hårbalsam, badprodukter, makeup, medel mot mjäll, mjukgörande krämer, masker, deoderanter, vårtbortagning, för psoriasis, fotsalvor etc. I ett test jag nyligen gjorde av två olika pigmentblekande serum fanns t ex salicylsyra med i bägge.

Verksam i låga doser

Salicylsyra förekommer ofta i lösningar med hög halt alkohol. Den är känslig för ljus och fungerar inte med jod, järnsalter och oxiderande ämnen. För hemmabruk räcker en koncentration av mellan 1% och 2% för bra effekt. Produktens pH-värde bör ligga på 3.

Risker och biverkningar: gravida bör vara extra försiktiga

Om man exfoliera eller inte råder det delade meningar om. Oavsett vilken form av peeling man väljer så gör man huden mer ljuskänslig och enligt vissa även mottaglig för främmande och irriterande ämnen som allergener och bakterier. Därför viktigt att alltid använda UV-skydd med hög SPF under och en tid efter man peelar. Dessutom kanske man ska vara extra försiktig med vilka andra typer av produkter man använder (och kanske välja oparfymerat etc). Salicylsyra har även andra biverkningar. Syran som faktiskt är giftig (påverkar centrala nervsystemet) tas lätt upp av kroppen och det finns fall av förgiftning där alltför stora kroppsytor har behandlats. Inom EU är det förbjudet med salisylsyra i produkter för barn under tre år (förutom i schampon). Även gravida bör vara försiktiga. Åtminstone med att använda kraftfulla kemiska peelingar med salisylsyra. Tecken på salisylsyraförgiftning är bland annat: kräkningar, magsmärtor, ökad svettning, förvirring, hudrodnad. Den är som är allergisk mot acetylsalicylsyra (aspirin/magnesyl) bör också undvika produkter med salicylsyra.

• Ökad ljuskänslighet och därigenom ökad risk för UV-skador som hudcancer
• Irritation (vilket bland annat kan leda till ökad hyperpigmentering)
• Ökad talgproduktion vid överanvändning
• Ökad risk för hudallergier (genom sämre barriärskydd)

Läs mer om peeling
Läs mer om AHA-syror

Källa:
• Marie Lodén, "Ren, Mjuk och vacker - Kemi och funktion hos kosmetika", andra utgåvan, 2008, sid 96
• Ruth Winter, M.S., "A consumers's dictionary of comsmetic ingredients", sjunde utgåvan, 2009, sid 456
• Paula Begoun, "The Original Beauty Bible", tredje utgåvan, 2009, sid 127-136

• Natalia Michalun, M. Varinia Michalun, "Milady's Skin care and cosmetic ingredients dictionary, tredje utgåvan, 2010, sid 269
• http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.1524-4725.1999.08145.x/abst...

Ftalater, bara en av de farliga ämnen som Kemikalieinspektionen vill fasa ut

/sites/defi-love-men-aubrey-ftalater-i-t-shirt-pvc-tryck

Mjuka plasttryck (PVC-tryck) kan innehålla hormonstörande ftalater.

Handlingsplan för en Giftfri vardag

För snart två år sedan, 22 december 2010 gav förra miljöministern Andreas Carlgren Kemikalieinspektionen i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för en Giftfri vardag."Föräldrar måste kunna känna sig trygga att deras barn inte kommer i kontakt med hormonstörande ämnen eller andra ämnen som kan ge allvarliga skador senare i livet." Handlingsplanen tillkom som ett svar på riksdagens uppsatta miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Det handlar bland annat om ett antal farliga ämnen som ska fasas ut och tas ur användning.

Handlingsplanen har utarbetats "i nära samarbete med andra myndigheter, näringslivet, forskarsamhället, miljöorganisationer och konsumentorganisationer" (Vad gäller näringslivet så avses branscherna: Leksaker, Textil och Kosmetika & Hygienprodukter.)

Flera frågor står i fokus, bland annat ftalater och nanopartiklar. Produkter riktade mot barn och ungdomar har särskild prioritet och när det gäller hygienprodukter så är det de mest allergiframkallande konserveringsmedlen och doftämnena som ska bort.

Frågor i fokus:
• Antibakteriella medel
• Bisfenol A (BPA)
• Bly i varor
• Flamskyddsmedel
• Ftalater
• Kemikalier i textilier
• Kvicksilver
• Nanoteknik och nanomaterial
• Perfluorerade ämnen (PFOS, PFOA, med flera)
• Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)
• Varor för barn

Läs mer på:
http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/miljogifter/produktu...
http://www.regeringen.se/sb/d/14491/a/162705 
http://www.regeringen.se/sb/d/14037/a/160666 

Relaterade länkar:
Tjock av hårspray och parfym?

Ftalater i kosmetika kopplas till astma hos barn

/sites/deftalater-i-nagellack-phthalates-in-nail-polish

Dags att undvika att spraya parfym och måla naglarna i närheten av barn?

Nu har en grupp forskare vid University of Columbia hittat en koppling mellan ett par av de ftalater som används i kosmetika och plastprodukter till astma hos barn. De undersökta ftalaterna var DEP och BBzP. DEP används utbrett i hygienprodukter (framförallt i nagellack och parfym) medan BBzP tvärtom inte förekommer så ofta i den typen av produkter. I undersökningen som gjordes på 244 barn mellan fem och nio år kunde man se ett tydligt samband mellan ftalater i urinen och en förhöjd halt kväveoxid i utandningsluften, en tydlig indikation på lufvägsinflammation.

Ftalater tas upp av kroppen genom huden, luftvägarna och mag-tarmkanalen. Luftvägarna visade sig vara en extra stor inkörsport för de undersökta ftalaterna. 

Hur trovärdig är undersökningen?

Jag tycker det här med ftalater är rätt så märkligt. Om de är så farliga, varför får de fortfarande förekomma? För att få mer än ett perspektiv på ämnet bad jag Marie Lodén (docent i experimentell dermatologi vi Uppsala Universitet) om en kommentar på ovanstående studie. Detta är hennes svar:

"Om det stämmer att man kan få asma av DEP så är det ganska uppseendeväckande. Jag har lite svårt att tro att det kan vara så och undersökningen innehåller många faktorer som kan ge falska samband. Det är inte så vanligt med DEP i nagellack, vet inte ens om det används? Däremot var det vanligare med en större ftalat tidigare som nu är förbjuden inom EU. Det inte så ovanligt att denaturera alkohol med DEP, så man kan stöta på DEP i produkter med etanol (alcohol). Det är en godkänd denatureringsmetod. Många svenska företag använder andra denatureringsmedel, men det finns
säkerligen många produkter på marknaden som innehåller DEP från etanol."

Ftalatfria nagellack

Kanske är nojjan mot ftalater i kosmetika överdriven? Själv tycker jag det är onödigt att chansa. Varför utsätta sig (och framför allt sina små barn) för eventuellt skadliga ämnen, när de går att undvika? På senare tid har det ju kommit en hel del fina ftalatfria alternativ till vanliga nagellack. En del av dom hittar du här!

Ftlater kopplas även till övervikt, fetma och fertilitetsproblem

Att vissa ftalater är hormonstörande och kan påverka vår fortplantningsförmåga har varit känt länge. Nyligen har det även gjorts studier där ftalater kopplas till övervikt och fetma. Läs mer om ftalater här

Källa:

"Children Exposed to Two Chemicals in Plastics Have Elevated Risk of Asthma-Related Airway Inflammation", Columbia University Mailman school of Public Health, 5 sept 2012 

Allan C JustRobin M WhyattRachel L MillerAndrew G RundleQixuan ChenAntonia M CalafatAdnan DivjanMaria J RosaHanjie ZhangFrederica P Perera, Inge F Goldstein, Matthew S Perzanowski, "Children's Urinary Phthalate Metabolites and Fractional Exhaled Nitric Oxide in an Urban Cohort", American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, 9 aug 2012

Relaterade inlägg:
Tjock av hårspray och parfym? 
Danmark förbjuder hormonstörand ftalater, riskerar EU-domstol
Om du inte bara tänker på dig själv

Bild: Guido Mocafico

AHA-syror = effektivt föryngrande peeling på egen risk

aha-syra-alpha-hydroxy-acid-mjolksya-glykolsyra

Väldokumenterad effekt av exfoliering med fruktsyror

AHA-syrorna (Alpha Hydroxy Acids), framförallt glykol- och mjölksyra är den form av peeling som det har forskats mest på och som har de mest väldokumenterade effekterna. Syrorna kan ha såväl syntetiskt som naturligt ursprung, då utvunna från mjölk, frukt eller socker. De har använts i hudvård i mer än 25 år (eller sedan Cleopatras tid om man så vill – hon hade ju enligt sägnen för vana att skönhetsbada i mjölk) till en början som stark kemisk peeling på hudkliniker (i koncentrationer mellan 50 och 70%), men sedan början på 90-talet i produkter för hemmabruk och på salong.

På grund av sin låga molekylvikt (glykolsyran är syran med minst molekyler) kan de tränga djupt ner i huden. De är lättlösliga i vatten, etanol och glycerin. Förutom att AHA-syrorna är keratolytiska (dvs kan lossa det "lim" som håller ihop överhudens döda hudceller) så är de även hygroskopiska, dvs fungerar som fuktbindare. Möljksyrans salt (laktat) är en av överhudens naturliga fuktbindare.

Olika typer av AHA-syror

• Glykolsyra (Glyolid Acid) – återfinns i sockerrörsjuice
• Mjölksyra (Lactic Acid) – återfinns i syrad mjölk och tomat juice
• Äppelsyra (Malic Acid) – återfinns i äpplen
• Vinsyra (Tartaric Acid) – återfinns i vindruvor

Föryngrande och förskönande effekter

AHA-syror fungerar så att de helt enkelt skalar av ett antal lager av hudens översta lager hudceller och därigenom påskyndar bildningen av nya hudceller. Samtidigt ökar fukthalten i överhuden och sammantaget ger det en rad hudförskönande effekter. Effekten bestäms av: typ av syra, koncentration, produktens ph-värde samt i vilken beredning syran återfinns och hur produkten används (hur ofta och på vilket sätt den appliceras etc). Genom sin låga molekylvikt anses glykolsyran ha den kraftfullaste effekten.

• Ökad fukthalt i epidermis (överhuden)
• Ökad elasticitet i stratum corneum (översta hudlagret)
• Ökad tjocklek på den levande delen av epidermis
• Förbättrad hudstruktur och färg. En mjukare, klarare hy med mer lyster
• Minkskade ytliga rynkor
• Minskad symptom på solskadad hud (pigmentfläckar och en grov hudstruktur)
• Minskade pormaskar, ojämnheter och ärr
• Ökad absorbtion av övriga ämnen i en produkt (därför kanske smart att välja en solkräm med fysikaliskt UV-filter under tiden man peelar?)

Som så många verksamma ämnen har AHA-syrorna även välkända biverkningar och användningen är därför kontroversiell. 

På egen risk – risker och biverkningar

• Ökad ljuskänslighet och därigenom ökad risk för UV-skador som hudcancer
• Irritation (vilket bland annat kan leda till ökad hyperpigmentering)
• Ökad talgproduktion (vid överanvändning)
• Ökad risk för hudallergier (genom sämre barriärskydd)

Den främsta baksidan med att använda AHA-syror är att huden blir mer ljuskänslig, vilket ger en ökad risk för solskador som hudcancer. Det finns studier som visar att huden blir så mycket som 50% mer ljuskänslig under tiden man behandlar med AHA-syror. Känsligheten sitter i åtminstone en vecka (kanske så mycket som en månad?) efter avslutad behandling. Orsaken till det är att man faktiskt skalat bort ett par lager skyddande hudceller, något som ju gäller för all form av peeling. Kanske är det för att det har forskats mest på AHA-syrorna och att det är därför som dessa associeras till flest såväl positiva som negativa effekter? Andra biverkningar med AHA-syror är som med all peeling, irritation och fjällning samt ökad risk för hudallergier. Detta eftersom hudbarriären blir försvagad och släpper in mer irriterande ämnen. Överdriven exfoliering kan också stimulera talgproduktionen.  De långsiktiga effekterna med AHA-syror är inte kända.

OBS, använd alltid UV-filter med hög SPF under tiden (och minst en vecka efter) du anväder AHA-syror!! 

Amerikanska Food and Drug Administration (FDA) har visat ett särskilt intresse av AHA-syror eftersom de just är kapabla att penetrera hudbarriären och kan ha en så stor påverkan på vår hud (till skillnad från den mesta kosmetik). Efter en 14 år lång "review" utkom de 2005 med en rad frivilliga riktlinjer till skönhetsindustrin. I dessa fastslår de bland annat att AHA-syror är säkra att använda för hemmabruk i koncentrationer på max 10% och med ett PH som lägst på 3,5. För salongsbruk bör inte koncentrationerna överstiga 30% och PH-värdet inte understiga 3. Vidare bör tillverkare av AHA-syreprodukter sätta varningstexter på sina förpackingar. Dessa ska råda konsumenter att skydda sig mot solen och använda ett solkräm med minst spf 15, samt avråda från överanvändning och upplysa om vikten att avbryta behandling vid minsta tecken på irritation. "Även en lindrig irritation är tecken på att huden tagit skada".

AHA-syror finns med på den kanadensiska hälsomyndighetens "Hotlist". En lista över drygt 200 ämnen förbjudna eller med begränsning för användning inom kosmetika. 

Nyligen fick skönhetsindustrin svidande kritik av Dr Samuel Epstein (ordförande för the Cancer Prevention Coalition) för att vara hänsynslös i sin utbredda användning av AHA-syror. Detta eftersom han menar att dessa ökar risken för skadlig solbränna och hudcancer.

För torr, normal, mogen och solskadad hud

De som förespråkar AHA-syror anser att de passar bra till normal, mogen och solskadad hy. Men även till torr hy pga AHA-syrornas fuktbindande egenskaper. Torr hy kan ha en försämrad avstötning av översta hudlagrets döda hudceller eftersom huden behöver hålla en viss fukthalt för att avstötningen ska fungera. Därför får en torr hy ett fnasigt och fjälligt utseende. Det är helt enkelt större sjok av hudceller som sitter hårdare ihop än normalt. 

Produkter med AHA

Användningen av AHA-syror är utbredd. De finns framförallt i krämer och lotioner, men även i schampon, nagelbandsprodukter och (märkligt nog) solkrämer. Man hittar också AHA-syror i rengöringsprodukter, vilket också är konstigt eftersom syrorna behöver lite tid för att kunna verka. Dessutom finns alltid risken med rengöringsprodukter att de hamnar i ögonen och där skulle AHA-syrorna vara starkt irriterande.

Mer läsning och länkar

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8784274
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8642081
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21871557
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16545927
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19411163/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16469079/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9648571/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9640557/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9598014/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8651713/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8818186/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8634805/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9648571/
http://www.huffingtonpost.com/samuel-s-epstein/anti-aging-and-anti-wrink...
http://dermatology.about.com/cs/skincareproducts/a/aha.htm 
http://www.aftonbladet.se/halsa/article11152522.ab
http://www.aftonbladet.se/halsa/article10191407.ab 
http://www.ewg.org/skindeep/2006/07/01/alpha-hydroxy-acids-ahas-beta-hyd...
http://www.svt.se/2.108068/1.2451453/var_femte_lider_av_hudallergi 

Källa:
• Marie Lodén, "Ren, Mjuk och vacker - Kemi och funktion hos kosmetika", andra utgåvan, 2008, sid 91-92
• Ruth Winter, M.S., "A consumers's dictionary of comsmetic ingredients", sjunde utgåvan, 2009, sid 59-61
• Paula Begoun, "The Original Beauty Bible", tredje utgåvan, 2009, sid 127-136
• Natalia Michalun, M. Varinia Michalun, "Milady's Skin care and cosmetic ingredients dictionary, tredje utgåvan, 2010, sid 14, 40, 88-89, 
 
Bild: Äpple och A-fil. Inget annat.
 

Sidor

Subscribe to Fakta: Ingrediensskolan