Fakta: Solskolan

Så förvandlas en solkräm med SPF 30 till SPF 6 vid normal användning

uv-skydd-spf-solkram-ratt-mangd

Dubbla mängden solkräm krävs för utlovad effekt!

Nu är solen stark och det är därmed dags att använda ett krafigt solksydd. Tyvärr är det många som tror att de har ett gott skydd eftersom de har smort sig med en hög SPF. Men så har de i själva verket bara fått en fjärdedel av den utlovade effekten. De flesta använder nämligen bara halva mängden solkräm mot vad som är tänkt och utprovat för att ge solkrämens SPF-effekt. Det krävs 2 mg solkräm per kvadratcentimeter hud för att få rätt effekt. Vid tester och säkerhetsbedömningar av sol- och ansiktskrämer utgår man ifrån en standardiserad mängd om 1,54 gram kräm för ansiktet. Det är ungefär så mycket som jag har tagit på mitt finger på bilden ovan. De flesta av oss skulle aldrig ta så mycket kräm i ansiktet på samma gång. Det skulle bli galet kladdigt. Vilket alltså är anledningen till att de flesta bara använder halva mängden kräm mot vad som är rekommenderat. Halva mängden kräm ger märkligt nog inte halva effekten utan bara ca en fjärdedels SPF-effekt. Solskyddeffekten minskar nämligen enligt en exponentiell kurva.

Smörj två gånger för att få rätt SPF-tal och solskydd

Att tillverka solskyddsprodukter är förenat med strikta regler. Man utgår ifrån standardmässiga mängder och metoder för att säkerställa att SPF-tal och effekter blir jämförbara och korrekta. Jag kan inte låta bli att undra varför man, när man beslutade om dessa standardtal valde en mängd som ingen männsika använder i verkligheten. Vilket alltså gör att de flesta av oss tror att vi har ett fyrfaldigt högre solskydd än vad vi faktiskt har. Klart vilseledande. Så hur ska man göra för att få det höga solksydd som ens solkräm lovar? Enkelt egentligen. Man smörer bara två gånger. Smörj först. Låt det sjunka in en stund (typ 15 min en halvtimme) och så smörj en gång till. Och ta rejält med solkräm varje gång. Enligt lager på lager-principen får man på så sitt önskade SPF-tal.

Normal användning ger bara en fjärdedels skydd:

  • SPF 30 blir ca SPF 6
  • SPF 25 blir ca SPF 5
  • SPF 15 blir ca SPF 4 
  • SPF 10 blir ca SPF 3

Rekommendation

  • Smörj rikligt! 
  • Smörj en gång till (ca en halvtimme efter första insmörjningen) - då får du totalt sett ett bättre skydd och mer i linje med den rekommenderade mängden.
  • Upprepa insmorningen efter ett par timmar
 
solskydd-lag-effekt-vid-normal-applicering-spf-30_0
Lika viktigt som att använda rätt mängd är det att smörja sig igen efter ett antal timmar. SPF-effekten minskar nämligen också av att krämen absorberas i huden. Ju mer aktiv man är och ju längre tiden går ju mindre skydd har man kvar.

Solskolan - mer läsning om solen!

 Källa:

M. Lodén, H. Beitner, H. Gonzalez, D.W. Edström, U.A Kerström, J. Austad, I. Buraczewska-Norin, M. Matsson and H.C. Wulf, Sunscreen use: controversies, challenges and regulatory aspects, British Journal of Dermatolgy, 2011Halva mängden solkräm ger en fjärdedels skydd

Favort i repris: Vilket UV-filter skyddar bäst?

uva-uvb-uvc-spektrum-zinkoxid 

Källa: Marie Lodén – Ren, mjuk och vacker, tredje utgåvan, 2013, sid 198

Lika aktuellt i år!

Det här inlägget skrev jag förra våren och jag tycker det förtjänar att återpubliceras.

Kanske är det inte bara jag som tycker det hettar lite i kinderna idag, efter en lång dag ute i solen? Vårsolen är så mycket starkare än man tror. Inte många vet att solen i Sverige så här års på sina ställen är lika starka som på Sicilien. En annan jämförelse som ger perspektiv är att solen i april är lika stark som i augusti. Ändå är det inte många som har börjat med solkräm än, fastän det är just nu man behöver den som bäst. Vinterblek som man är. Och helst ska man förstås undvika att använda fjolårets kvarblivna slatt. De flesta kosmetiska produkter har en ganska begränsad livslängd, ofta under ett år. När krämer blir gamla kan de ha sämre effekt och till och med bidra till oxidativ stress som bryter ner huden.

uv-electromangetic-spectrum

Solkräm ska ge bredspektrum-skydd!

Solens strålar mäts i våglängd och anges i nanometer (nm). När man talar om UVA och UVB så menar man med andra ord ultraviolett (ej synlig) strålning i viss våglängd.

uva-uvb-zinkoxid

uva-uvb-absorption-spectra-critical-wavelength-of-uvb-and-uva-sunscreen

UV-filter kan ge olika "brett" skydd

Vilken solkräm och vilken typ av UV-filter ska man välja? En solkräm kan antingen bestå av sk reflekterande (fysikaliska/"mineral"), absorberande (kemiska) UV-filter, eller en blandning av dessa två. Fysikaliska filter (t ex zinkoxid eller titandioxid) lägger sig ovanpå huden och reflekterar där bort solstrålarna så att de inte kan tränga in i huden. Absorberande UV-filter går däremot in i huden och absorberar där den energi som UV-strålningen alstrar. Många undviker solkrämer med kemiska UV-filter eftersom det finns misstankar om att vissa av dessa kan vara hormonstörande. Mer sällan talar man om UV-filter utifrån effekt. Skyddar fysikaliska och kemiska UV-filter lika bra? Faktiskt inte visar det sig. I alla fall inte om man jämför enskilda UV-filter med varandra. De skyddar nämligen olika bra över UV-spektrats olika våglängder. Inom Eu måste en solkräm skydda både UVA och UVB, dvs ha ett bredspektrum-skydd på kritiskt våglängd upp till minst 370 nm. För att uppnå den effekten måste man därför ofta kombinera olika UV-filter med varandra. 

Zinkoxid mest effektiva UV-filtret!

Av alla UV-filter är det bara zinkoxid som ensamt klarar att skydda huden mot alla tre former av UV-strålning: UVA (UVA1 och UVA2), UVB och UVC. Det har en kritisk våglängd mellan 340 och 380 nm. Som jämförelse kan nämnas att titandioxid har en kritisk våglängd mellan 320 och 340 nm. Det är samtidigt viktigt att tänka på att ett UV-filter i sig inte är en garanti för en effektiv solkräm. Det handlar förutom koncentrationer om hur produkten i övrigt är formulerad (komponerad). Samt självklart hur du själv applicerar produkten. De flesta tar bara hälften så mycket som man bör ta för att få det utlovade skyddet. Man måste också smörja flera gånger under dagen. Zinkoxid är än så länge förbjudet inom EU att använda som solskydd, fast många tror det kommer att tillåtas redan under 2014. Det går självklart att köpa solkräm med zinkoxid på många utländska webshoppar som tex:  Naturisimo, eller Iherb.

Amerikansk studie pekar på brister i bredspektrumskyddet

Sedan 2012 måste solskydd som säljs i USA vara bredspektrumskydd med en kritiskt våglängd på minst 370. I december 2000, innan den regleringen kom, publicerades en studie i Journal of The American Academy of Dermatology som visade att bara 10% av 59 undersökta solskrämer nådde upp till det skyddet. Kanske kan vara värt att tänka på när man shoppar solkräm i andra delar av världen, som t ex Asien? Där finns ett helt annat och mycket svagare regelverk. 

studie-uv-filter-2000-fda

UV-filter, effekt och typ av skydd

uv-filter-kritisk-vaglangd-skincancerorg

uv-filter-tillatna-fda

Källa: "The Skin Cancer Foundation's guide to Sunscreens".

Tips på bra solkräm:

Aubrey Natural Sun SPF 30 Green Tea – Parfymfri och med antioxidanter, min solkrämsfavorit från förra året! Antioxidanter anses kunna ge ett extra skydd mot UV-strålningens skador i huden. Läs mer här.

Solskolan - mer läsning om solen!

 
Källa:

 

Nanopartiklar i solkräm kan skada alger och plankton

mallorca-diving-nano-suncream-nano-solkram

Stor del UV-filtret hamnar i havet

Ännu med en fantastiskt sommar färsk i minnet kan det kanske vara dags att skriva säsongens sista inlägg om solkrämer? På en av Mallorcas vackra stränder – Palmira med närmare 10 000 solbadare per säsong har en grupp forskare på uppdrag av "American Chemical Society" tagit regelbundna vattenprover. Detta för att mäta solbadarnas, eller snarare solkrämernas effekt på det marina djurlivet. Forskarnas rapport, publicerad i ACS Journal Environmental Science & Technology avslöjar att det framförallt är nanopartiklarfrån titandioxid och zinkoxid som kan vara potentiellt skadliga för havets minsta invånare, plankton och alger. När de här nanoämnena regaerar med UV-ljus så bildas det nya giftiga substanser som väteperoxider. Enligt de ansvariga forskarna, Antoino Tovar-Sanches och David Sanchéz Quiles är det när solbadarna först smörjer in sig med solkräm och sen går och doppar sig som problemet uppstår. Stora mängder UV-filter sköljs då av i havet. Med tanke på plankton och algers centrala plats i den marina näringskedjan så kan det här få allvarliga konsekvenser. Forskarna kunde konstatera att det framför allt var nanopartiklar av titandioxid som kraftigt höjde nivån av väteperoxider i vattnet närmast stranden.

Värt att notera: Titandioxid och zinkoxid (som ej är tillåtet inom Eu att använda som UV-filter) är två effektiva reflekterande mineralfilter i solkräm som numera förekommer allt oftare i nanoform. I eko-märkta solkrämer används däremot dessa filter i sin naturliga och ursprungliga form, vilket ger de en vit hinna på huden när man smort sig.

New research shows that UV-screens in nanoparticle form in sunblock can damage marine life

Certain ingredints in sunblock might be potentially hazardous to phytoplankton and algae when they wash off in the sea. Scientist working for the American Chemical Society has been studiyng the impact of sunblock worn by sunbathers has on the local environment in a typical tourist area. The study was carried out at the Beach of Plamira in Majorca and their findings has been pubished in the ACS Journal Environmental Science & Technology. According to lead researchers Antoino Tovar-Sanches och David Sanchéz Quiles the most hazardous ingredients are the commonly used UV-screens titanium dioxide and zinc oxide when created in nanoparticle form. These substances reacts with UV-light and creates new, toxic compounds such as hydrogen peroxide. The researchers concluded that it was titanium dioxide which, more than anything appeared to have highest inpact on the hydrogen peroxide levels in the costal waters bordering the beach.

Källa:

David Sánchez-Quiles, Antonio Tovar-Sánchez. Sunscreens as a Source of Hydrogen Peroxide Production in Coastal Waters. Environmental Science & Technology, 2014; 48 (16): 9037 DOI: 10.1021/es5020696

Sex flaskor solkräm till två veckors semester!

mangden-solkram-amount-of-suncream-skin

Bättre skydd om du smörjer rätt!

Just nu är jag på solsemester i Grekland och jag är förvånad över hur oförsiktiga många är med solen. Fortfarande, trots alla varningar kring sol och cancer och förtidigt åldrande. De flesta verkar närmast undvika skuggan och medvetet steka sig röda i solen. Så kanske skriver jag här för döva öron? Men om det finns någon mer än jag som är så där lite präktigt intresserad av solskydd så kommer här ett par tips på hur du bäst smörjer för att få utlovad SPF-effekt och bästa skydd:

  • Mängden är viktigare än SPF-talet. Många använder bara halva rekommenderade mängden vilket sänker SPF-talet exponentiellt till en fjärdedel. Dvs SPF 30 förvandlas till SPF 8.
  • Rätt mängd solkräm är 30 ml för hela kroppen, dvs ca två rejäla matskedar (=2mg/cm² hud). 
  • Smörj dig 20 minuter innan du går ut
  • Smörj in på nytt var 90e minut eller direkt efter ett bad
  • Låt solkrämen ligga på ytan, som en aktiv barriär. Smörj inte tills den går in i huden.
  • Om man smörjer rätt så ska man under två veckors solsemester förbruka 6 flaskor solkräm per person!
 

Six bottles of sunscreen for two weeks of vaccation

To apply the right amount of sunscreen is as important as the SPF-factor. Most people uses only half the recommended dosage. You should use a good two tablespoons of cream for your entire body. And reapply your sunscreen every 90 minutes (directly after a bath). Dont rub in your suncream, let it sit on the surface as an active barriere. Used this way, you should bring 6 bottles of sunscreen for a two weeks of a holliday in the sun.

Källa:
Ph. D. Shawn Talbott, Cortisol Control and the Beauty Connection, First edition 2007, sid 138 

Favorit i repris: Vilken SPF är du?

spf-skintone

Riktigt mörkhyade tål bara dubblet så mycket UVA som ljushyade

Skillnaden mellan den ljusaste och mörkaste hudfärg består bara av en ytterst liten mängd melanin (pigment). När huden utsätts för UV-ljus producerar melanocyterna mer melanin, men tyvärr är det inte något särskilt effektivt solskydd. Enligt vissa undersökningar så motsvarar en djup solbränna bara en SPF på 2. Med andra ord, efter en hel semesters solande tål man bara att vara dubbelt så länge i solen som när man precis kom ut ur vinterdvalan.

Ingen är immun mot solen

Det gula och röda melaninet hos ljushyade utgör ett sämre solskydd än det bruna melanin som finns hos dom med mörk hud. Men skillnaden är ändå mindre än vad man kan tro. Riktigt mörkhyade personer har ett naturligt SPF som motsvarar ungefär 13 och kan filtrera bort dubbelt så mycket UVA-strålar som ljushyade. Så ingen är immun mot solens skadliga strålar. Faktum är att personer med mörk hy löper större risk att dö av hudcancer än ljushyade. Detta eftersom ljushyade ofta är bättre på att skydda sig mot solen och också mer uppmärksamma på hudförändringar. Många mörkhyade tror däremot att de tål mer sol än vad de gör och slarvar oftare med att skydda sig och att titta efter tidiga cancertecken. Så även om mörkhyade mer sällan drabbas av hudcancer så har den oftare en dödlig utgång, eftersom den då har upptäckts i ett senare skede. 

A dark-skinned can only stand twice as much UVA-radiation than a fair-skinned

What is your natural SPF-factor? Some people may think that they are immune to the sun, but a really dark-skinned person can only stand twice as much UVA-radiation than someone with the fairest skin. At the most the darke-skinned can have a natural SPF-factor of 13. And a whole summer of tanning can only double your natural SPF-factor. It is a well kown fact that dark skinned persons have a higher risk of dying from skin cancer, since they are more neglective towards the hazards of getting to much UV-radiation.

Solskolan - mer läsning om solen!

Bästa och säkraste solskyddet – enligt EWG's Skin Deep

ewg-skindeep-uv-filter-oxybenzone

Säkra råd från välansedd konsumentorganisation

EWG's Skin Deep är en amerikansk konsumentorganisation som betygsätter ingredienser och kosmetiska produkter utifrån ett miljö- och säkerhetsperspektiv. Jag besöker ofta deras sajt för att kolla upp produktinnehåll. Där kan man även hitta generella råd för säkrare produkter. Här är tex deras syn på säkrare Solskydd:

Undvik i Solkrämer

  • SPF-faktor över 50
  • Vitamin A (Retinyl Palmitate)
  • Solkräm i spray (aerosol) och puderform
  • Oxybenzone (UV-filter som visat sig vara hormonstörande och svårnedbrytbart)
  • Solkräm med insektsmedel

Välj istället:

  • Hatt och skugga mitt på dagen
  • UV-filter: Zinkoxid och Titaniumdioxid som främsta alternativ, annars Avobenzone (3%) som absorberande (kemiskt) UV-filter
  • SPF 15-50 beroende på hudtyp och ljusförhållanden
  • Smörj mycket och ofta!

Obs, Läs gärna mer om Avobenzone här. Det ett ljuskänsligt UV-filter som måste användas i rätt formulering för att fungera optimalt.

In English

I often go to EWG's Skin Deep to check up ingredients and general advices for safer cosmetics. As listed above you can find their advice for safer sun protection.

Solskolan - mer läsning om solen!

 

Ipren kan ge brännskador i solen

chocolate-sun-rodnad

Vanliga värktabletter kan ge fototoxiska reaktioner och göra dig överkänslig mot solen

Många läkemedel, bland annat en helt vanlig Ipren (eller motsvarande värktablett som innehåller ibuprofen) kan göra dig överkänslig mot solen och ge rejäla brännskador. Listan nedan hittade jag på amerikanska The Skin Cancer Foudation "Guide to Sunscreens". Motsvarande lista går även att hitta på Läkemedelsverkets rapport om Fotosensibliserande läkemedel.

ipren-ibuprofen-phototoxic-sunburn-fototoxiskt-solbränna

Källa:

Solskolan - mer läsning om solen!

Vilket UV-filter skyddar bäst?

uva-uvb-uvc-spektrum-zinkoxid 

Källa: Marie Lodén – Ren, mjuk och vacker, tredje utgåvan, 2013, sid 198

Äntligen vår och hög tid att börja med solkräm!

Kanske är det inte bara jag som tycker det hettar lite i kinderna idag, efter en lång dag ute i solen? Vårsolen är så mycket starkare än man tror. Inte många vet att solen i Sverige så här års på sina ställen är lika starka som på Sicilien. En annan jämförelse som ger perspektiv är att solen i april är lika stark som i augusti. Ändå är det inte många som har börjat med solkräm än, fastän det är just nu man behöver den som bäst. Vinterblek som man är. Och helst ska man förstås undvika att använda fjolårets kvarblivna slatt. De flesta kosmetiska produkter har en ganska begränsad livslängd, ofta under ett år. När krämer blir gamla kan de ha sämre effekt och till och med bidra till oxidativ stress som bryter ner huden.

uv-electromangetic-spectrum

Solkräm ska ge bredspektrum-skydd!

Solens strålar mäts i våglängd och anges i nanometer (nm). När man talar om UVA och UVB så menar man med andra ord ultraviolett (ej synlig) strålning i viss våglängd.

uva-uvb-zinkoxid

uva-uvb-absorption-spectra-critical-wavelength-of-uvb-and-uva-sunscreen

UV-filter kan ge olika "brett" skydd

Vilken solkräm och vilken typ av UV-filter ska man välja? En solkräm kan antingen bestå av sk reflekterande (fysikaliska/"mineral"), absorberande (kemiska) UV-filter, eller en blandning av dessa två. Fysikaliska filter (t ex zinkoxid eller titandioxid) lägger sig ovanpå huden och reflekterar där bort solstrålarna så att de inte kan tränga in i huden. Absorberande UV-filter går däremot in i huden och absorberar där den energi som UV-strålningen alstrar. Många undviker solkrämer med kemiska UV-filter eftersom det finns misstankar om att vissa av dessa kan vara hormonstörande. Mer sällan talar man om UV-filter utifrån effekt. Skyddar fysikaliska och kemiska UV-filter lika bra? Faktiskt inte visar det sig. I alla fall inte om man jämför enskilda UV-filter med varandra. De skyddar nämligen olika bra över UV-spektrats olika våglängder. Inom Eu måste en solkräm skydda både UVA och UVB, dvs ha ett bredspektrum-skydd på kritiskt våglängd upp till minst 370 nm. För att uppnå den effekten måste man därför ofta kombinera olika UV-filter med varandra. 

Zinkoxid mest effektiva UV-filtret!

Av alla UV-filter är det bara zinkoxid som ensamt klarar att skydda huden mot alla tre former av UV-strålning: UVA (UVA1 och UVA2), UVB och UVC. Det har en kritisk våglängd mellan 340 och 380 nm. Som jämförelse kan nämnas att titandioxid har en kritisk våglängd mellan 320 och 340 nm. Det är samtidigt viktigt att tänka på att ett UV-filter i sig inte är en garanti för en effektiv solkräm. Det handlar förutom koncentrationer om hur produkten i övrigt är formulerad (komponerad). Samt självklart hur du själv applicerar produkten. De flesta tar bara hälften så mycket som man bör ta för att få det utlovade skyddet. Man måste också smörja flera gånger under dagen. Zinkoxid är än så länge förbjudet inom EU att använda som solskydd, fast många tror det kommer att tillåtas redan under 2014. Det går självklart att köpa solkräm med zinkoxid på många utländska webshoppar som tex:  Naturisimo, eller Iherb.

Amerikansk studie pekar på brister i bredspektrumskyddet

Sedan 2012 måste solskydd som säljs i USA vara bredspektrumskydd med en kritiskt våglängd på minst 370. I december 2000, innan den regleringen kom, publicerades en studie i Journal of The American Academy of Dermatology som visade att bara 10% av 59 undersökta solskrämer nådde upp till det skyddet. Kanske kan vara värt att tänka på när man shoppar solkräm i andra delar av världen, som t ex Asien? Där finns ett helt annat och mycket svagare regelverk. 

studie-uv-filter-2000-fda

UV-filter, effekt och typ av skydd

uv-filter-kritisk-vaglangd-skincancerorg

uv-filter-tillatna-fda

Källa: "The Skin Cancer Foundation's guide to Sunscreens".

Tips på bra solkräm:

Aubrey Natural Sun SPF 30 Green Tea – Parfymfri och med antioxidanter, min solkrämsfavorit från förra året! Antioxidanter anses kunna ge ett extra skydd mot UV-strålningens skador i huden. Läs mer här.

Solskolan - mer läsning om solen!

 
Källa:

 

Favorit i repris: Vilket UVA-skydd har din solkräm?

truck-driver-sun-damage-beautycomesclean

Förra året skrev jag en serie inlägg om sol och solskydd under kategorin "Solskolan". Här kommer en favorit i repris på inlägget om UVA-strålning.

Olika krav på UVA-skydd i olika länder

Att UVA-strålning går genom fönsterglas syns tydligt på bilden ovan. Under de 28 år som den 68-åriga mannen jobbat som lastbilschaufför har huden blivit ojämt exponerad genom bilfönstret.

SPF-faktorn är i sig bara ett mått på skyddet mot UVB-strålning. Inom EU måste en solskyddsprodukt alltid innehålla ett UVA-skydd på minst en tredjedel av SPF-talet. Då får den kallas bredspektrum och bära UVA-symbolen (se nedan). I USA väntades ett nytt regelverk för solprodukter förra sommaren (något som blev uppskjutet) och enligt de kommande  nya direktiven måste UVA-skyddet motsvara SPF-talet och UVB-skyddet. I Storbritannien använder man en stjärnmärkning: en stjärna ger svagast skydd och fem stjärnor bäst skydd. Asiatiska märken (framförallt japanska) använder i sin tur The Protection Grade of UVA (PA). PA+ betyder en skyddsfaktor av 2-5 och det högsta värdeet PA+++ har en skyddsfaktor av över 8. I Asien är kraven alltså lägre än i Europa.

uv-stralning-grafik

UVA är den strålning som går djupast ner i huden och där skadar genom fri radikaler. UVA-strålning får huden att åldras i förtid, kan ge skador på DNA och orsaka cancer. (Läs mer om UV-strålning här.)

Endast ett fåtal UV-filter skyddar mot UVA

Inom EU finns 28 tillåtna UV-filter, medan amerikanska FDA (Food & Drug Administration) tillåter 16. Endast ett fåtal av dessa är effektiva mot UVA-strålning.

Nedan ett citat från Wikipedia:

"Even some products labeled "broad-spectrum UVA/UVB protection" do not provide good protection against UVA rays.The best UVA protection is provided by products that contain zinc oxideavobenzone, and ecamsuleTitanium dioxide probably gives good protection, but does not completely cover the entire UV-A spectrum, as recent research suggests that zinc oxide is superior to titanium dioxide at wavelengths between 340 and 380 nm."

Även Paula Begoun "The Cosmetic Cop" hävdar samma sak på sin sajt:

"To be truly effective and beneficial for skin, sunscreens must protect skin from both the sun’s UVA and UVB radiation. In the United States, there are four ingredients approved by the FDA that protect across the full UVA range: titanium dioxide, zinc oxide, avobenzone (also called Parsol 1789 and butyl methoxydibenzoylmethane), and Mexoryl SX (ecamsule). Outside the United States, Tinosorb is another. Mexoryl SX is a L’Oreal-patented sunscreen ingredient that received FDA approval in July 2006 for use in a single sunscreen, Anthelios SX SPF 15, from the L’Oreal-owned line La Roche-Posay. This is the only sunscreen with Mexoryl SX that is approved for sale in the United States (Sources: International Journal of Pharmaceutics, June 2002, pages 85–94; Photodermatology, Photoimmunology, Photomedicine, August 2000, pages 147–155 and www.photodermatology.com/sunprotection.htm; Skin Therapy Letter, volume 2, number 5, 1997; and www.fda.gov/bbs/topics/NEWS/2006/NEW01417.html)."

 

effekt-uva-skydd

 uva-bredspektrum-beautycomesclean-skonhetsblogg

UVA-symbolen som används inom EU.

Tips på bra solkräm:

UV-Bio SPF 40, läs recension här.

Fler inlägg i samma serie:
Sola säkert del 1: Sola eller inte?
Sola säkert del 2: Gör ett enkelt backside-test
Sola säkert del 3: Strålning att ha koll på
Sola säkert del 4: Vilken SPF är du? 
Sola säkert del 5: Ta det lugnt därute!
Sola säkert del 6: Låt dig inte luras av en hög SPF!
Sola säkert del 7: Solkräm med antioxidanter ger extra skydd
Sola säkert del 8: Var extra extra rädd om barnen
Sola säkert del 10: Smart guide från EVG Skindeep 
Sola säkert del 11: Undvik hormonstörande UV-filter
Sola säkert del 12: Mängden solkräm viktigare än SPF-faktorn
Sola säkert del 13: Varför nanopartiklar i solkräm anses så farliga
 

Källa:
Jennifer R.S. Gordon, M.D., and Joaquin C. Brieva, M.D., N Engl J, "Unliteral Dermatoheliosis", The New England Journal of Medicine, April 2012

Naturlig olja som spf?

natural-oils-spf-value

Ofta hör man att vissa vegetabiliska oljor kan fungera som naturligt solskydd. Något jag länge tyckt verkar spännande och därför försökt hitta mer information om. Men det har visat sig vara rätt svårt. SPF-faktor hos vegetabiliska oljor verkar inte ha undersökts särskilt mycket. Kanske är sådana tester helt enkelt för dyra? En studie jag snubblade över är "In vitro sun protection factor determination of herbal oils used in cosmetics" från 2009. Ovanstående lista är hämtad därifrån. Den är inte tänkt som någon färdig guide utan snarare råvaruinformation för den som formulerar solskyddsprodukter. Solskyd och UV-filter är rent allmänt ett knöligt ämne där många faktorer spelar in. Rätta mig gärna om jag har fel, men så här har jag förstått det:

Naturliga oljor enlig lag inte tillåtna som UV-filter

Inom Eu är solskyddsprodukter är extra hårt reglerade. Bland annat får de endast innehålla något/några av 26 godkända UV-filter och ha en SPF-faktor på minst 6. Inga naturliga oljor är godkända som UV-filter. Läs mer här och här.

Bredspektrum och verklig SPF-faktor

Ett godkänt UV-filter måste ha en skyddande effekt över hela den kritiska våglängden av 290-400nm. Listan ovan är tyvärr bara testad inom intervallet 290-320. SPF-faktorn måste också testas på en färdig produkt. Den faktiska SPF-faktorn avgörs av många olika faktorer, i det här fallet bland annat av hur flyktig oljan är och hur länge den sitter kvar på huden. Den här texten är hämtad ur samma undersökning som listan ovan:

"However, there are many factors affecting the determination of SPF values, like the use of different solvents in which the sunscreens are dissolved; the combination and concentration of the sunscreens; the type of emulsion; the effects and interactions of vehicle components, such as esters, emollients and emulsifiers used in the formulation; the interaction of the vehicle with the skin; the addition of other active ingredients; the pH system and the emulsion rheological properties, among other factors, which can increase or decrease UV absorption of each sunscreen. The effect that different solvents and emollients have upon the wavelength of maximum absorbance and upon the UV absorbance of several sunscreen chemicals, alone or in combination, is well known and documented. Excipients and other active ingredients can also produce UV absorption bands, thus interfering with those of UV-A and UV-B sunscreens. This effect is reflected in a finished formulation, especially for lotions with an SPF greater than 15."

Säkerhet – Phototoxisitet och fria radikaler

Produkter som är tänkta att användas i solen får inte vara phototoxiska. Dvs, de får inte reagera på ett skadligt sätt ihop med UV-strålning. Ett av skälen till att tex zinkoxid ännu inte är tillåtet som UV-filter inom EU är för att man misstänkt att zinkoxid i nanoform skulle kunna vara phototoxiskt. Man vet att zinkoxid kan bilda nedbrytande fria radikaler ihop med solen, men eftersom zinkoxid i vanliga fall ligger ovanpå huden så har inte det här ansetts som farligt. Men i och med användningen av zinkoxid som nanopartiklar har man haft en farhåga att ämnet skulle kunna penetrara hudens djupare lager och där göra skada ihop med solstrålning.

Hallonfröolja SPF 28-50, kan det stämma?

Det finns ett internetrykte att hallonfröolja (Rasberry seed oil) har en naturlig SPF på mellan 28-50. Eller samma effekt som titaniumdioxid om man så vill. Ryktet baserars på studien Characteristics of raspberry (Rubus idaeus L.) seed oil, Oomah, 2000. En studie jag själv inte läst, men som Chemical of the Day bedömmer som trovärdig. Hur oljan ska användas (mängd, hur länge den sitter på huden etc) har jag ingen aning om. Det är en torr olja, så man kan misstänka att den måste späs ut/inte ligger kvar på hudytan särskilt länge. Förutom UV-filtrerande egenskaper så är oljan också rik på antioxidanter (ytterligare ett skydd mot UV-strålning) samt sägs ha goda fuktbindande och antiiflammatoriska egenskaper. Hallonfröolja har en hög halt omega 3-fettysyror. Du kan köpa hallonfröolja (£7.30 för 100ml) här

Det är som så mycket annat upp till var och en att bedömma vilket typ av solskydd man väljer. Själv tror jag på ett vältestat och säkert fysikalsikt (reflekterande) bredspekturmfilter som titaniumdioxid och zinkoxid (ej nano). Påsmort i riklig mäng och ofta. Sen en antioxidantrik kräm/serum under solkrämen förstås. Plus självklart skugga, hatt och kläder när ljuset är som starkast.

Mer läsning:

Solskolan - mer läsning om solen!

Sidor

Subscribe to Fakta: Solskolan