Fakta: Solskolan

"The Shadow Lenght Rule" – så vet du när du behöver söka skydd mot solen!

shadow-lenght-rule-uv-index

Enkelt test för att se när solen är som farligast

Äntligen sommar! Och dags för alla som inte redan är under cover att börja använda lite seriöst solvett. Ca 90% av hudens yttre orsakade åldrande kommer av UV-strålning. Det handlar inte bara om fåfänga och rynkor, faktum är att solen är så skadlig för huden och ögonen att den klassas som en mänsklig cancerogen av WHO (Världshälsoorganisationen) som rekommenderar innohusvistelse eller täckande kläder, hatt och solglasögon när solen är som starkast. Ett enkelt sätt att mäta solens strålning och när du behöver skydda dig är med hjälp av din egen skugga, "The Shadow Lenght Rule:

  • Skuggan kortare än du själv = sök skydd!
  • Skuggan längre än din egen längd, men kortare än din dubbla längd = något slags skydd behövs
  • Skuggan längre än dubbla din egen längd = säkert utan skydd

who-shadow-lenght-rule-solskydd-text

Solskolan - mer läsning om solen!

Källa: 
- World Health Organization, Ultraviolet radiation and the INTERSUN programme, Sun protection
- IARC (The International Agency for Research on Cancer), Summary Recommendations for Public Health Action 

Bra inlägg om D-vitamin!

coach-mike-d-vitamin-solar

Vad vi bråkar om hemma, bland annat :)

Min kille och jag har helt olika uppfattning om solen. Han dyrkar den och missar inte en möjlighet att lapa upp mängder av D-vitamin. Jag däremot sitter helst i skuggan, med högsta spf och hatt. Förutom att solen är hudens fiende nummer ett och garanterat ger dig rynkor (och i värsta, värsta fall hudcancer) så har Coach Mike rätt i en sak: D-vitamin är superviktigt för hälsan och solen är den främsta källan till det. Läs hans inlägg här.

 

Nu är solen i Sverige lika stark som på Sicilien

varsol-solskydd-uv-stralning

Vårsol starkare än man kan tro

Solen är starkare än du tror så här års. Faktum är att UV-strålningen i vissa delar av Sverige på vår och försommar är lika stark som på Sicilien. Enligt Professor Peter Boyle, som leder det EU-finansierade forskningsprojektet EuroSun borde vi nordbor skydda oss mot solen betydligt tidigare på året än vad vi gör idag. – På 90-talet var dödligheten i hudcancer högst i de nordiska länderna och lägst i södra Europa, i länder som Grekland, Spanien och Portugal, säger Peter Boyle.

April nästan lika stark sol som i augusti

Den totala mängd solstrålning som träffar marken kallas globalstrålning och mäts i kWh/m². Normaldata för globalstrålningen i Stockholmstrakten för april månad är 105 kWh/m². I juni har samma område ett värde på 180 kWh/m² och i augusti ligger det på 130 kWh/m². Om man jämför det med oktober, då globalvärdet är nere på 40 kWh/m² eller deppiga december med 8 kWh/m² så framstår ju april nästan som en sommarmånad.

Tips på bra solkräm:

Solskolan - mer läsning om solen!

 

Källa:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/farlig-uv-stralning-redan-pa-varen
http://www.eurosun-project.org/UV-Maps.html
http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning 
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Sol-och-solarier/njut-av-s...

Bild: Outnorthbloggen 

De fem bästa solskydden

/sites/basta-solskyddet-skugga-snygg-pa-stranden

Just när man började ge upp på sommaren, kom värmen. Har vi tur blir resten av augusti lika fin och ett inlägg om bästa solskyddet kan komma till pass:

1. Skugga – The shadow lenght rule

Håll koll på din skugga, är den kortare än du själv, sök skydd i skuggan. Metoden kallas "the shadow length rule" och rekommenderas av Världshälsoorganisationen, WHO. Kom ihåg att skuggan från parasoll och träd inte ger något heltäckande skydd. Se bild nedan

2. Kläder och hatt

Klä inte av, klä på. Kläder ger mindre skydd än vad man kan tro. En vanlig T-shirt brukar jämföras med SPF 7 (och bara SPF 3 om den är blöt).

3. Solkräm du blir vit av (oparfymerad!)

Solkräm ska användas som komplement, på de ställen som inte kan skyddas av kläder. Jag solar inte och smörjer därför bara ansiktet, halsen, bröstet och armarna där huden är mer känslig och exponerad sommartid. Jag föredrar oparfymerade solkrämer med fysikaliskt, reflekterande partikelfilter. Parfym kan innehålla ftalater och vara allargiframkallande. Kemiska UV-filter känns för osäkert att använda (med tanke på att flertalet är miljöskadliga, allergena och dessutom ev hormonstörande). Blir man vit av solkrämen syns det att man smörjer tillräckligt. Glöm inte att smörja tjockt och ofta.

4. Antioxidanter – i mat och kräm

Antioxidanter är inte ett solskydd i sig, men kan minska de skadliga effekterna av fria radikaler när väl huden utsatts för solljus. Läs mer 

5. Om du måste, välj ett snällare kemiskt UV-filter

För den som aboslut inte står ut med att bli vit av sin solkräm och inte är nojjig för kemikalier kan i stället följa EVG Skindeeps råd och leta efter de kemiska (absorberande) UV-filtren: Mexoryl SX (ecamsule), Tinosorb S och, samt avobenzone (3% för bästa UVA-skydd). Men se till att UNDVIKA den kända hormonstörande oxybenzone (särskilt för barn).

The shadow lenght rule:

/siteshadow-lenght-rule-solskydd-skonhetsblogg

Japanskor är kända för att vara rädda om sin hy. Inget konstigt med ett paraply en solig dag:

/sites/dsolskydd-japansk-stil-parasoll-skonhetsblogg

Klä dig för solen! Inspriation Marrakech style, Yves Saint Laurent, Paul och Talitha Getty 1969:

ysl-getty-vogue-marrakech-solskydd-kaftan

Solskolan - mer läsning om solen!

Källa: 
- World Health Organization, Ultraviolet radiation and the INTERSUN programme, Sun protection
- IARC (The International Agency for Research on Cancer), Summary Recommendations for Public Health Action 

Bild:
- Patrick Lichfield, Paul and Talitha Getty, Vogue 1969
Encyclopedia of New Zealand

 

Jordgubbar kan skydda mot UVA-strålning

 

/sites/default/files/iantioxidanter-solskydd-jordgubbar-uv-skydd-skonhetsblogg

Ny studie visar cellskyddande egenskaper hos jordgubbsextrakt

Det forskas mycket på antioxidanter och deras förmåga att skydda huden mot fria radikaler orsakade av solen. Nu senast har Italienska och spanska forskare upptäck att extrakt från jordgubb i cellodling minskade UV-strålningens skadliga inverkan och ökade cellernas livskraft. "We have verified the protecting effect of strawberry extract against damage to skin cells caused by UVA rays" kommenterar Maurizio Battino som ledde studien vid Univeristà Politecnica delle Marce i Italien.

Jordgubbar rika på viss typ av antioxidanter 

Jordgubbar innehåller antocyanidiner och antocyaniner som är de vattenlösliga flavonider som ger jordgubbarna dess färg och skydd. Ett par kraftfulla antioxidanter som pga sina goda hälsoeffekter på huden har varit populära inom skönhetsindustrin sedan lång tid tillbaka. 100 g jordgubbar innehåller mellan 15-20 mg antocyanidiner.

I studien behandlades mänskliga celler med extrakt från jordgubbar i olika koncentration och utsattes för strålning motsvarande "90 minuter, mitt på dagen en solig sommardag på Franska Rivieran". 

Läs mer om antioxidanter som solskydd

Källa:
Francesca Giampieri, Josè M. Alvarez-Suarez, SaraTulipani, Ana M. Gonzàles-Paramàs, CelestinoSantos-Buelga, Stefano Bompadre, José L. Quiles, Bruno Mezzetti och Maurizio Battino, "Photoprotective Potential of Strawberry (Fragaria × ananassa) Extract against UV-A Irradiation Damage on Human Fibroblasts", journal of agricultural and food chemistry, Februari 2012

9 saker du inte visste om solkräm

/sites/defaulsolkram-beautycomesclean-mitte-skonhetsblogg

1. Det finns inget entydigt bevis för att solkräm skyddar mot hudcancer

Att solkräm verkligen skyddar mot hudcancer finns det egentligen inga entydiga bevis för. Hudcancer är den cancerform som ökar mest, trots ett alltmer utbrett solkrämsanvändande. 2011 uttalar sig Food and Drug Administration (FDA, amerikanska motsvarigheten till Läkemedelsverket) så här: “do not demonstrate that even [broad spectrum products with SPF greater than 15] alone reduce the risk of skin cancer and early skin aging.” IARC (The International Agency for Research on Cancer) rekommenderar kläder, hatt och skugga som främsta skydd mot UV-strålning och hävdar: “sunscreens should not be the first choice for skin cancer prevention and should not be used as the sole agent for protection against the sun” (IARC 2001a).

2. Solkräm kan indirekt öka risken för hudcancer

För vissa personer kan solkräm öka risken för den dödligaste formen av hudcancer. Orsaken är inte klarlagd men forskare spekulerar i fall man som solkrämsanvändare, krämen till trots utsätter sig för en totalt sett högre dos UV-strålning, eller om det beror på de fria radikaler som kan bildas när vissa kemiska UV-filter bryts ner i solljuset. Det kan också bero på den gamla sortens solkräm med för dåligt UVA-skydd som dominerat marknaden de senaste 30 åren. 

3. En hög SPF kan ge en falsk känsla av trygghet

De flesta använder solkräm på fel sätt, man smörjer för tunt och för sällan och får därmed ett lägre skydd än vad man tror. Solskyddet ökar exponentiellt med mängden kräm, vilket innebär att om du använder halva den rekommenderade mängden så får du ändå bara en fjärdedels så mycket skydd. Du kan med andra ord smörja med SPF 30, men kanske bara få effekten av SPF 8. Det finns också forskare som menar att den uteblivna röda solbrännan (varningssignalen att du har fått för mycket sol) gör att man stannar längre i solen än man borde. Läs mer här

4. A-vitamin i solkräm kan öka risken för hudcancer

En vanlig ingrediens i solkräm är A-vitamin, eftersom det är en effektiv antioxidant som sägs kunna motverka hudens åldrande. Men ihop med UV-ljus kan en form av A-vitamin, retinyl palmitate påskynda utvecklingen av hudskador och cancertumörerer. Det har varit känt länge att A-vitamin såväl kan öka celldelningen som att bilda fria radikaler i solljus. Endast 9 minuters daglig intensiv strålning räckte för att i en studie på försöksdjur visa att A-vitaminkräm påskyndade utvecklingen av tumörer. Studien, som var ettårig genomfördes nyligen av amerikanska FDA. Undvik solkrämer och andra krämer med “retinyl palmitate” eller “retinol” i innehållsförteckningen om du ska vistas i solen.

5. Vissa solkrämer kan ge allergiska reaktioner

En del UV-filter kan ge allergiska reaktioner och dessutom innehåller många solkrämer parfymämnen, som kan vara allergiframkallande. Läs mer om UV-filter. Läs mer om parfymämnen.

6. För lite sol kan ge D-vitaminbrist

För lite sol kan vara skadligt, eftersom det minskar kroppens nivå av D-vitamin. Om du inte får i dig D-vitamin på annat sätt vill säga, dvs via kost eller kosttillskott. Samtidigt är det inte lång tid i solen som behövs för att få i sig tillräckligt med D-vitamin,15-30 min i lätta kläder och stark sol räcker enligt många rekommendationer. Läs mer

7. Strängare regelverk i vissa länder

Tyvärr finns inget globalt regelverk för solskyddsprodukter. SPF-talet är bara ett mått på UVB-skyddet och säger i sig inget om skyddet mot de skadliga UVA-strålarna. Inom EU måste alla solkrämer ha ett UVA-skydd som minst motsvarar en tredjedel av UVB-skyddet. I andra delar av världen har man andra regelverk . Läs mer.

8. Den perfekta solkrämen finns inte

Den perfekta solkrämen skulle blockera alla typer av UV-strålning utan risk för solbränna, allergi, skadliga fria radikaler eller potentiellt hormonstörande kemikalier. Och samtidigt sitta osynligt på huden hela dagen, inte täppa till porerna, dofta gott, kännas behaglig att smörja sig med och inte vara skadlig för miljön. Tyvärr finns ingen sådan solkräm. Det är alltid frågan om en kompromiss. Eller för den som formulerar en solskyddsprodukt; att beräkna en benefit-to-risk-ratio. På en solkräm för barn ställer man t ex ett högre krav på säkerhet och får då acceptera att den inte har lika bra kosmetiska egenskaper. Fysikaliska (reflekterande) UV-filter i större partikelstorlek anses vara de säkraste och mest effektiva, men de ger tyvärr en vit yta på huden. Zinkoxid är ännu inte tillåtet som UV-filter inom EU (även fast EU's säkerhetskommité har gett klartecken) och det råder delade meningar om ifall titaniumdioxd som enda partikelfilter kan ge ett tillräckligt bredspektrumskydd även mot UVA-strålning. Men den största oenighet handlar om ifall de kemiska (absorberande) UV-filter och nanopartiklar av zinkoxid och titaniumdioxid är helt säkra att använda eller inte: ifall de kan vara hormonstörande och kan bilda skadliga fria radikaler. Många UV-filter är även skadliga för miljön. Framtagna för att vara stabila på huden kan de även vara svårnedbrytbara i naturen. Läs mer om hormonstörande UV-filter, läs mer om UVA-skydd och läs mer om UV-filter.

9. Bästa solskyddet inte en kräm

Med det här inlägget vill jag inte på något sätt uppmuntra till ett oförsiktigt och överdrivet solande. Både av hälsoskäl som av fåfänga anser jag det otroligt viktigt att skydda sig mot den cancerogena UV-strålninen! Solkräm kan funka som ett komplement. Men det finns ett betydligt bättre solskydd: Skugga, hatt och kläder! 

 

Källa:

- M. Lodén, H. Beitner, H. Gonzalez, D.W. Edström, U.A Kerström, J. Austad, I. Buraczewska-Norin, M. Matsson and H.C. Wulf, Sunscreen use: controversies, challenges and regulatory aspects, British Journal of Dermatolgy, 2011 

EWG Skindeep Sunscreens 2012

 

D-vitamin, så mycket sol behöver du

d-vitamin-tid-sol-beauty-comes-clean-skonhetsblogg

15-30 minuter, lättklädd och utan solkräm 

D-vitaminbehovet och därmed soltiden är indivduellt, bland annat beroende på kroppsstorlek, hudfärg, ålder och vilken D-vitamin nivå du har i kroppen från början. Men att utsätta sig för stark sol mellan 15 och 30 minuter, utan solkräm och med bart ansikte, armar och ben brukar vara en vanlig rekommendation.

I Sverige räcker bara solen mellan maj och augusti

D-vitamin bildas av kolesterol i huden när vi träffas av UVB-strålning. Eftersom atmosfären filtrerar bort det mesta UVB när solen står lägre än i 45 graders vinkel så är det bara mitt på dagen mellan maj och augusti som solen räcker på våra breddgrader. Är din skugga kortare än du själv så står solen tillräckligt högt. I solarium finns inga UVB-strålar och en solkräm med hög SPF filtrerar bort alldeles för mycket UVB-strålning för att man ska kunna bilda tillräckligt med D-vitamin.

Därför så viktigt med D-vitamin

D-vitamin är egentligen en grupp fettlösliga prohormoner som omvandlas till aktiva och livsnödvändiga hormon i kroppen, inblandat i en mängd biologiska processer. Vi har över 1000 gener som är känsliga för D-vitamin, så en brist kan teoretiskt sett ge nästan vilken sjukdom som helst. Allt från depression, infektionskänslighet, graviditetskomplikationer, hjärtsjukdomar och autism har kopplats till D-vitaminbrist. Och brist har de flesta svenskar, särskilt vintertid.  Med åldern försämras förmågan att bilda D-vitamin.

Testa din nivå av D3!

Eftersom solsäsongen är så kort här i Norden (och för den som ogärna solar) och eftersom D-vitamin inte lagras så länge (halveras efter tre veckor) så kan det vara smart att ta tillskott. Men helst bör man först ta ett blodprov testa sin D-vitamin-nivå för att få rätt dosering. Ett sådant test kan man tex få hjälp med av min sambo som är kost och träningsrådgivare och bloggar här. Han har skrivit ett par bra inlägg om D-vitamin här och här.
 

Sola säkert del 13: Nanopartiklar i solkräm, farliga eller inte?

/sites/nanopartiklar-solkram-beauty-comes-clean-mitte-skonhetsblogg

Nanopartiklar inte farliga i kräm, men bör undvikas i puder

Nanopartiklar brukar definieras som partiklar med en dimension på mindre än en miljondels millimeter. Eller en hundradel av en röd blodcell. De används ofta inom skönhetsindustrin pga sin förmåga att jämnt sprida ut sig. Många är och har varit skeptiska till nano, inte minst jag själv. Detta eftersom nanoämnen kan vara så reaktiva pga sin stora yta i förhållande till sin lilla volym. Men nanopartiklar är ändå mycket större än en enskild molekyl och kan därför inte penetrera hudbarriären och nå hudens djupare/levande vävnad. I kräm är därför inte nanoämnen farliga att använda. Däremot anser många att de bör undvikas i pulverform – som puder och puderbaserad makeup (läs mer här) och ev även i sprayer. Alltså inte för att de kan tränga igenom huden, utan för att de då kan komma in i kroppen via inandning. Enligt lag inom EU måste nanoämnen deklareras på innehållsförteckningen.

Nanoämnen och förbudet mot zinkoxid som UV-filter

Inom EU är det fortfarande inte rent formellt tillåtet att använda zinkoxid som UV-filter. Detta eftersom man har befarat att zinkoxid kunde vara farligt i nanoform som UV-filter. Känt är att både titandioxid och zinkoxid bildar fria radikaler tillsammans med UV-ljus. Fria radikaler som bryter ner hudens DNA och kan leda till rynkor och cancer. Zinkoxid i nanoform som UV-filter har därför testas noggrannt och bedömts av EU-kommisionens vetenskapliga säkerhetsråd (SCCS- Sientific Comitty on Consumer safety. Deras bedömning är nu att zinkoxid är säkert att använda nano i krämer. Ändå är ämnet än så länge inte godkänt som UV-filter, eftersom det inte rent formellt har satts upp på EUs lista över godkända UV-filter, något de flesta förväntar sig ska ske inom kort. 

En tickande miljöbomb?

Det finns en utbredd oro kring nanoämnen i miljön. Solkrämerna hamnar ju direkt i våra vattendrag. Kritiska forskare hävdar att nanopartiklar är en tickande bomb och nästa stora miljögift. Studier visar att nanoämnen kan hamna i maten vi odlar. De flesta eko-certifieringar tillåter inte nano.

Det började med oxiderande målarfärg

I Australien upptäcktes för ett antal år sedan oxiderande fingeravtryck i en takfärg av märket Colorbond. Tillverkarna, BlueScope Steel misstänkte att målarna hade använt nano-solkräm, vilket de 2008 kunde bekräfta med egna labanalyser. De nanopartiklar av titandioxid och zinkoxid (som fanns i solkrämen och av misstag hade lämnats i målarfärgen) fick fingeravtrycken att åldras 100 gånger snabbare än färgen runt omkring. Man tog det här som en indikation på att nanopartiklarna även kunde bilda fria radikaler i huden (läs mer här).

Mer lästips från Australien

Min svägerska kommer från Melbourn och i Australien är solskydd kanske ett mer högprioriterat ämne än här hemma. Hennes gudfar, som är kemist (och själv rätt skeptisk till nano) har hjälpt mig att hitta lite bra referenser i djungeln av länkar. En av dem är en något tyngre läsning, en rapport från den australieska motsvarigheten till Läkemedelsverket som har valt att godkänna nanoämnen av både zikoxid och titaniumdioxid i solprodukter. En annan länk visar på en mer tveksam hållning.

http://www.choice.com.au/reviews-and-tests/food-and-health/beauty-and-personal-care/cosmetics/sunscreen-and-nanoparticles.aspx

http://www.cancer.org.au/cancersmartlifestyle/SunSmart/nanoparticles_sunscreen.htm

http://www.tga.gov.au/pdf/review-sunscreens-060220.pdf 

Och vill du läsa mer om fria radikaler kan jag rekommendera: "Syreradikaler och Oxidativ Stress – Grundorsaker bakom cancer, allergier och åldrande", januari 2009, från Caner och Allergifonden skriven av Göran Petersson Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers.

Solskolan - mer läsning om solen!

 

Hur solar du?

/sites/dsolbranna-solvanor-beauty-comes-clean-mitte-skonhetsblogg

solvanor-beauty-comes-clean-mitte-skonhetsblogg

Hittade en gammal undersökning från 2006 om solvanor på Skönhetsguiden. Smaken är som baken, själv tycker jag inte ens det är särskilt snyggt att vara så där grisbrun (särskilt om man är blond), men uppenbarligen tycker de flesta annorlunda: Tänk att så många som nästan 60% (unga kvinnor får man anta?) faktiskt ligger och hårdsteker i grillolja. Att hudcancer är den cancerform som ökar mest är i så fall inte så värst förvånande. Eller stämmer inte den här undersökningen längre, är vi bättre på att skydda oss 2012? Hur solar du?

 

Sola säkert del 12: Mängden solkräm viktigare än spf-faktorn

solkram-mangd-beauty-comes-clean-mitte-skonhetsblogg

Du smörjer med SPF 30, men får kanske bara effekten av SPF 8

Alldeles oavsett vilken typ av solkräm du väljer (med kemsikt eller fysikaliskt UV-filter) så är SPF-faktorn beroende av hur tjockt du smörjer. Alla SPF-tal är framtagna utifrån en mängd av 2mg/cm² hud. Eller sex teskedar för en normalstor människa (hur stor nu en sådan är?). Med andra ord, ungefär så mycket som på bilden ovan. Problemet är bara att de flesta smörjer med betydligt mindre. Halva mängden hör snarare till vanligheterna. 

solskydd-lag-effekt-vid-normal-applicering-spf-30_0

Halva mängden ger bara en fjärdedel så mycket skydd

Kruxet är att SPF-faktorn inte bara halveras om man tex använder hälften så mycket kräm utan minskar exponentiellt. Vid normal applicering (vilket alltså bara ger halva mängden kräm mot den testade mängden) så får du bara eb knapp fjärdedels SPF. Du kan alltså ha köpt en solkräm med SPF 30, men i sjäva verket få effekten av en SPF 6-8. 

SPF-talet minskar efter ett visst antal timmar

Lika viktigt som mängden kräm är det att man återupprepar insmetandet flera gånger om man vill få utlovat skydd. Bad och svett får effekten att försvinna fortare, men även om du inte gör något alls har du förlorat en fjärdedel av SPF-talet efter 8 timmar. Okänt varför, men ändå något som visat sig i tester (på männsikor i vila, ej i sol).

 

Rekommendation

  • Smörj rikligt! 
  • Smörj en gång till (ca en halvtimme efter första insmörjningen) - då får du totalt sett ett bättre skydd och mer i linje med den rekommenderade mängden.
  • Upprepa insmorningen efter ett par timmar

Solskolan - mer läsning om solen!

 Källa:

M. Lodén, H. Beitner, H. Gonzalez, D.W. Edström, U.A Kerström, J. Austad, I. Buraczewska-Norin, M. Matsson and H.C. Wulf, Sunscreen use: controversies, challenges and regulatory aspects, British Journal of Dermatolgy, 2011

Sidor

Subscribe to Fakta: Solskolan