Fakta: Solskolan

Saluförbud för Clarins Lait Solaire Special Enfants

/sites/clarins-lait-solair-special-enfants-zinkoxide

Clarins använder otillåtet UV-filter i solkräm för barn

Clarins lait solaire special enfants innehåller zinkoxid, vilket är otillåtet att använda som UV-filter inom EU. Därför är produkten belagd med saluförbud sedan i fredags (13 juli). 

Varför Zinkoxid får användas i puder men inte i solkräm

Zinkoxid är ett hett och omdiskuterat ämne i solskyddsdebatten. Detta eftersom det är ett av de få ämnen som kan användas som fysikaliskt (reflekterande) partikelfilter och som dessutom ger ett gott skydd även mot UVA-strålning. Ändå är det inte tillåtet att använda som UV-filter i solkrämer, men däremot tillåtet som tex färgämne i puder eller i salva för röda barnstjärtar. Konstigt kan tyckas, men det är i form av nanoämne i just solskyddsprodukter som det råder tveksamhet kring säkerheten. Och eftersom det ännu inte finns någon reglering av nanoämnen så är inte zinkoxid i någon form tillåtet som UV-filter.

Vad är nanopartiklar och varför anses de farliga?

Nanopartiklar brukar definieras som partiklar med en dimension på mindre än en miljondels millimeter. De är tillverkade av oss människor och de kan uppvisa andra egenskaper än sina ursprungsämnen. Bland annat pga sin stora yta i förhållande till sin lilla volym, något som gör dem ytterst reaktiva. Åsikterna kring eventuella hälsoproblem förknippade med nanopartiklar är många och motstridiga.

Zinkoxid och titaniumdioxid har i normala fall så stora partiklar att de lägger sig på hudytan och där reflekterar UV-strålningen. Solkrämen blir då vit på huden. Nanopartiklar av Zinkoxid och titaniumoxid används för att undvika den här vita färgen. Känt är att dessa ämnen tillsammans med UV-ljus bildar skadliga fria radikaler, men det råder delade meningar om hurvida partiklarna når djupare än till översta hudlagret.

Det började med oxiderande målarfärg

I Australien upptäcktes för ett antal år sedan oxiderande fingeravtryck i en takfärg av märket Colorbond. Tillverkarna, BlueScope Steel misstänkte att målarna hade använt nano-solkräm, vilket de 2008 kunde bekräfta med egna labanalyser. De nanopartiklar av titanium dioxid och zinkoxid (som fanns i solkrämen och av misstag hade lämnats som fingeravtryck i målarfärgen) fick målarfärgen att i solljuset åldras 100 gånger snabbare än färgen runt omkring. Man tog detta som ett bevis för att nanopartiklar av dessa annars ofarliga ämnen även i huden kan bilda skadliga fria radikaler (läs mer här).

Innehåller Clarins Lait Solaire Special enfants 
zinkoxid i form av nano-ämne?

Jag ställde frågan till Scandinavian Cosmetics AB, som håller i den svenska distributionen, men har inte fått något svar. De flesta eko-certifieringar tillåter inte nano-ämnen. Clarins Lait Solaire Special Enfants är inte eko-certifierad.

(Och så en helt annan sak man kan fråga sig med den här produkten, varför är den så kraftigt parfymerad när den är tänkt till barn?)

Varning eller köptips, beroende på vem man frågar

Zinkoxid är ett populärt UV-filter och anses av många både säkert och effektivt (även mot UVA) i större partikelstorlek. Dvs så stora partiklar att filtret ligger utanpå huden och gör den vit. Det är många som vill undvika kemiska UV-filter som också önskar att zinkoxid vore tillåtet att använda i solprodukter. Så för den som letar efter ett solskydd som just innehåller zinkoxid och inte oroar sig för ifall den här solkrämen innehåller nano (och heller inte bryr sig om övriga ingredienser i innehållsförteckningen) kan ju passa på att bunkra innan den försvinner från hyllorna.

Om du vill veta mer om zinkoxid så läs den här serien inlägg av Rosella på Puriosity.

 

Sola säkert del 11: Undvik hormonstörande UV-filter

/sitesuv-filters-beauty-comes-clean-skonhetsblogg-nicole-nodland

För de flesta som valt naturlig hudvård är det ingen nyhet att många kemiska (absorberande) UV-filter har rapporterats vara hormonstörande. Men likväl är det intressant när nya rapporter kommer ut.

I en nyligen publicerad studie i International Journal of Andrology ifrågasätter ett antal forskare från universiteten i Köpenhamn och Zurich hälsoeffekterna av att använda UV-filter. De menar att vi ännu vet för lite om UV-filtrens eventuellt hormonstörande effekter för att helt säkert kunna säga att de är säkra att använda och efterlyser därför mer forskning. Deras förhållningssätt utgår från tre perspektiv:

- Användadet av UV-filter ökar världen över.
- Hudcancer, malingt melanon (som UV-filtren är tänkta att skydda mot) ökar snabbt.
- Fler och fler studier pekar på att UV-filter kan ha hormonstörande effekter.

Följande UV-filter och deras hormonstörande effekt har granskats:
· Benzophenone-3  (BP-3)
· 3-benzylidene camphor (3-BC)
· 3-(4-metyhyl-benzylidene) camphor (4-MBC)
· 2-ethylexyl 4-methoxy cinnamate (OMC)
· Homoslate (HMS)
· 2-ethylhexyl 4-dimethylaminobenzoate (OD-PABA)
· 4-aminobenzoic acid (PABA)

Enligt rapporten finns flertalet djurstudier som indikerar att de undersökta UV-filtren har en reproduktionstoxisk effekt och kan vara skadliga för foster. Men även att de har en påverkan på sköldskörteln. Forskarna beslyer samtidigt hur få studier som är gjorda på människor, även fast man vet hur snabbt dessa ämnen penetrerar hudbarriären. 

Som tillägg nämns även att ett av UV-filtren, kemikalien BP-3 finns i 96% av alla urinprov i USA. Ett flertal av UV-filtren återfinns dessutom i 85% av all testad bröstmjölk i Schweiz. 

Bättre solskydd!

brita-zackari-keps-beauty-comes-clean-skonhetsblogg

För det första, solkräm ska användas som komplement till kläder och skugga. Punkt. Gärna en hellång kaftan eller multifunktionell kombatkepa som min allra snyggaste kompis Brita Zackari använder här (kan för övrigt avslöja att hon är en riktig krämjunkie, dessutom begåvad med en avundsvärt tjusig hy).

Min solstrategi är att hålla strålningen så långt borta från huden så möjligt. Så näst efter skugga och kläder väljer jag ett fysikaliskt (reflekterande) UV-filter - som titandioxid. Eftersom det inte tränger ner i huden, utan ligger på ytan och där reflekterar bort UV-strålningen. Obs, partikelfilter bör inte vara i nanoform, eftersom det ännu är omdiskuterat om de i den formen är skadliga eller inte. Nästa sommar träder en ny kosmetikaförordningen i kraft inom EU och då först blir det obligatoriskt för en tillverkare att deklarera nanoämnen i sina produkter. Tills dess, säkrast att välja ett ekoceritfierade solskydd, eftersom dessa inte får innehålla nano.

För den som aboslut inte står ut med att bli vit av sin solkräm och inte är nojjig för kemikalier kan i stället följa EVG Skindeeps råd och leta efter de kemiska (absorberande) UV-filtren: Mexoryl SX (ecamsule), Tinosorb S och, samt avobenzone (3% för bästa UVA-skydd). Men se till att UNDVIKA den kända hormonstörande oxybenzone (särskilt för barn).

Solskolan - mer läsning om solen!

 

Källa:
Department of Growth and Reproduction, University of Copenhagen, Rigshospitalet, Copenhagen, Denmark - Krause M, Klit A, Blomberg Jensen M, Søeborg T, Frederiksen H, Schlumpf M, Lichtensteiger W, Skakkebaek NE, Drzewiecki KT,"Sunscreens: are they beneficial for health? An overview of endocrine disrupting properties of UV-filters." International Journal of Andrology, juni 2012

Bild: Nicole Nodland 

Sola säkert 10: Smart guide från EVG

evg-skindeep-sunscreen-guide-1-beauty-comes-clean-skonhetsbloggevg-skindeep-sunscreen-guide-3-beauty-comes-clean-skonhetsbloggevg-skindeep-sunscreen-guide-4-beauty-comes-clean-skonhetsbloggevg-skindeep-sunscreen-guide-6-beauty-comes-clean-skonhetsbloggevg-skindeep-sunscreen-guide-7-beauty-comes-clean-skonhetsblogg

Ett smart ställe att söka efter bra solkrämer är EVG skindeep. De gör en seriös rating baserat på känd research kring varje ämne och produkt. Man måste bara komma ihåg att det är en amerikansk sajt så vilka ämnen som är tillåtna och inte kan silja sig mot i Europa. Zinc oxide är ju t ex ej tillåtet som UV-filter inom EU.  
 

Solskolan - mer läsning om solen!

 
 
 

ACO svarar på frågor om sina solprodukter

aco_sol_beauty-comes-clean-skonhetsblogg

Aco är förvisso inget eko-märke, men jag ville ändå veta hur en av Sveriges mesta tillverkare av solkrämer tänker kring dessa produkter (vilka UV-filter de använder och varför etc). Så jag mejlade ett antal frågor och fick följande svar av Maria Matsson (PhD, Manager Cosmetics Development):

Mitte: Varför är det viktigt att använda särskilda solkrämer för barn? 
På vilket sätt skiljer sig dessa från krämer till vuxna?

Maria: Det är generellt viktigt att individanpassa solkrämer. Detta för att optimera användningen av produkterna. Vi vill underlätta att använda solkräm när man behöver det, men samtidigt inte uppmuntra till att använda solkräm i onödan. För små barn är det extra viktigt att tänka på att minimera ingredienser som kan gå in i huden, då de är känsligare för till exempel kontaktallergier. Därför rekommenderas produkter med partikelfilter, som garanterat lägger sig på hudytan. Nackdelen med dessa produkter är att de kosmetiskt kan vara mindre attraktiva: dels vitheten som inte uppskattas av vuxna eller ungdomar (men gör att man ser tydligt var man smort och inte), dels att de är lite trögare att smörja in, vilket kan göra att lite större barn tröttnar på att bli insmorda. Då är kombinationsfilterprodukter bra, som fortfarande minimerar halten kemiska filter, men samtidigt ger en bättre kosmetisk upplevelse. Större barn badar också ofta, oftare än vuxna, vilket gör att vattenresistens är en mycket viktig faktor. För vuxna är det framför allt de kosmetiska egenskaperna som är viktiga – och att det finns olika produkter för personer med olika preferenser, till exempel har män och kvinnor olika förväntningar på solskyddsprodukter. Många vuxna (kvinnor framför allt) vill även gärna ha särskilda produkter för ansiktet, som kan ersätta dagkrämen sommartid, vilket ställer krav både på kosmetik och funktion hos produkterna.

Hur kan man vara säker på att man får en solkräm med tillräckligt bredspektrum-skydd?

Maria: Man bör kunna lita på att olika leverantörer följer gällande lagstiftning och håller sig till de lagar & rekommendationer som gäller inom EU. I Sverige gör Läkemedelsverket regelbundet stickprov för att se att de produkter som lanserats på marknaden är i enlighet med dessa krav. EU-rekommendationen kring solskyddsprodukter säger bland annat att UVA-skyddet ska vara minst 1/3-del av UVB-skyddet, vilket ses som balanserat. Uppfyller produkten kravet får man märka den med en särskild symbol (texten UVA i en cirkel). Följaktligen, om man hittar denna symbol på förpackningens fram- eller baksida, så ska produkten ge fullgott skydd i hela UV-området. Tänk på att det är olika lagstiftning i olika delar av världen, så det lönar sig att vara noga om man köper produkter på resmålet, eller via internet. Produkter som säljs i Asien & Australien märks enligt ett system som kräver lägre UVA-skydd än i Europa.

Vilka UV-filter använder ni i era produkter och vilka spektrum täcker de var för sig (Särskilt intresserad av att veta vilket UVA-filter ni använder)?

Maria: Vi använder ett flertal olika UV-filter för att tillsammans kunna täcka in hela UV-spektrat, både UVA- och UVB-området. Som rena UVB-filter använder vi Ethylhexyl Salicylate, Ethylhexyl Triazone och Octocrylene. De har lite olika bredd på sina spektrum och olika hög effekt (skydd/mängd filter), men gemensamt är att deras huvudsakliga absorption sker i UVB-området och att de alla har sin absorptionstopp inom detsamma. Filter som har sin absorptionstopp i UVA-området är då i stället UVA-filter, varav vi använder Butyl Methoxydibenzoylmethane och Diethylamino Hydroxybenzoyl Alkyl Benzoate. Slutligen använder vi ett par bredspektrumfilter: Bis-Ethylhexyloxyphenol Methoxyphenyl Triazine och partikelfiltren Methylene Bis-Benzotriazolyl Tetramethylbutylphenol och Titanium Dioxide, vilka har absorptionstoppar inom både UVA- och UVB-området.

Hur är deras stabilitet?

Maria: Alla UV-filterkombinationer vi använder är stabila, dvs skyddet försämras inte av solstrålning. Det är ett av de tester vi gör för att säkerställa produkternas effekt och att absorptionen är jämn under hela användningsperioden. Ett av de UVA-filter vi använder är dock fotoinstabilt i sig självt, men genom att kombinera det med andra UV-filter går det dock att stabilisera, så att denna nedbrytning inte sker.

Fördelar/nackdelar med absorberande/reflekterande uv-filter som ni ser det?

Maria: Se även svar under frågan kring produkter till barn. Viktigast är att välja UV-filter som har låg penetration genom huden, låg toxicitet och god effekt, för att minimera totalhalten av UV-filter, oavsett sort. Många nyutvecklade filter som är rent absorberande görs med hög molekylstorlek för att även för dessa filter minimera absorption in i huden. Värt att nämna är att även reflekterande filter, som titandioxid, till en betydande andel absorberar UV-strålning.

Vilka är de största utmaningarna när man formulerar en solprodukt?
Vad påverkar produktens effekt? Val av vehikel, formulering etc?

Maria: Det är svårt att ge ett kortfattat svar på denna fråga, då detta kan ta flera år att sätta sig in i på ett bra sätt. Vilka utmaningar man ställs inför beror så mycket på vilket syfte produkten ska ha och vilken effekt man önskar sig. Några stora utmaningar är förstås löslighet av UV-filter, kompatibilitet mellan olika ingredienser och optimering av UV-skydd för att få största möjliga synergieffekt mellan de använda filtren. Givetvis påverkar också haltbegränsningar av olika filter hur man kan formulera sin produkt. En annan utmaning är att optimera produktens miljöegenskaper samtidigt som man självklart inte får kompromissa med säkerhet och effekt. Solskyddskrämer ska också stå ut med mycket mer än många andra kosmetiska produkter, då vi tar dem med till stranden och utsätter dem för både smuts, vatten och höga temperaturer.

Produktens effekt påverkas självklart av val av UV-filter, men även i stor utsträckning av själva vehikeln, andra ingående ämnen med mera. En faktor är till exempel andelen olja i produkten, en annan att UV-filtren både kan ha synergistiska och antagonistiska effekter. Dessutom påverkar valet av innehållsämnen hur väl en produkt står emot och bibehåller sin effekt när den utsätts för bad & svett.

För/nackdelar med mineralolja/vegetabilisk olja i solprodukt?
Tex ev risk för att vegetabiliska oljor oxiderar och bildar fria radikaler?

Maria: Om det bildas fria radikaler eller ej från vegetabiliska oljor beror väldigt mycket på deras kvalitet. En högkvalitativ vegetabilisk olja som är lågomättad oxiderar långsamt och bidrar inte nämnvärt till bildandet av fria radikaler. Till exempel använder vi en särskild sorts rapsolja som är framställd så att halten tokoferol (vitamin E) har anrikats i den och denna produkt har visat sig ha en skyddande effekt mot effekterna av UV-strålning. Val av vegetabiliskt/petrokemiskt ursprung blir därför framför allt en fråga om kvalitet på den enskilda råvran och sen miljömässig hållbarhet. Tyvärr finns det många vegetabiliska oljor av sämre kvalitet, som inte är tillräckligt renade och kan innehålla allergener eller höga halter oxidationsstimulerande ämnen. För känsliga individer kan därför mineraloljor, som är väldigt inerta, vara ett bättre val. Oljor med höga halter fleromättade fettsyror är också mindre lämpliga för solprodukter, då just dessa oljor oxiderar lättare.

Använder ni nanopartiklar i era solprodukter?

Maria: Nanofrågan är komplicerad och fortfarande inte utredd för kosmetiska produkter. Vi använder några råvaror som eventuellt kommer att klassas som innehållandes nanopartiklar beroende på vilken definition som slutgiltigt antas för kosmetika. I slutprodukt agglomererar dessa partiklar och bildar betydligt större strukturer, dvs produkterna innehåller inte några detekterbara mängder av nanopartiklar. Klassificeringen görs dock på ursprungsråvaran, vilket i praktiken gör att produkter som inte innehåller nanopartiklar ändå kommer att behöva märkas med det innehållet. Vi kommer att märka våra produkter i samband med antagande av ny lagstiftning för kosmetika under 2013.

Det är viktigt att i sammanhanget poängtera att nanomaterial är lika olika varandra som större partiklar av olika ursprungsmaterial. Den egenskap som främst påverkar ett enskilt ämnes säkerhet är dess kemiska struktur, vilket gör att två olika nanomaterial kan ha väldigt olika säkerhetsprofil även om de till sin struktur är likvärdiga. Nanobegreppet är komplicerat att förstå, vilket gör att den föreslagna märkningen tyvärr riskerar att ge upphov till mer förvirring och oro än de problem den löser. Funktionen hos ett ämne som använts i tiotals år har inte förändrats bara för att man framöver kommer skriva ”(nano)” efter det i innehållsförteckningen.

Använder ni några antioxidanter i era solprodukter?

Maria: Vi använder flera vitaminer som fungerar som antioxidanter. Framför allt vitamin E i stor utsträckning, men även vitamin C och Koenzym Q10 (Ubiquinone) i vissa produkter.

 

 

Sola säkert del 9: Vilket UVA-skydd har din solkräm?

truck-driver-sun-damage-beautycomesclean

Att UVA-strålning går genom fönsterglas syns tydligt på bilden ovan. Under de 28 år som den 68-åriga mannen jobbat som lastbilschaufför har huden blivit ojämt exponerad genom bilfönstret.

Olika krav på UVA-skydd i olika länder

SPF-faktorn är i sig bara ett mått på skyddet mot UVB-strålning. Inom EU måste en solskyddsprodukt alltid innehålla ett UVA-skydd på minst en tredjedel av SPF-talet. Då får den kallas bredspektrum och bära UVA-symbolen (se nedan). I USA väntades ett nytt regelverk för solprodukter denna sommar (något som nu blivit uppskjutet) och enligt de kommande  nya direktiven måste UVA-skyddet motsvara SPF-talet och UVB-skyddet. I Storbritannien använder man en stjärn-märkning: en stjärna ger svagast skydd och fem stjärnor bäst skydd. Asiatiska märken (framförallt japanska) använder i sin tur The Protection Grade of UVA (PA). PA+ betyder en skyddsfaktor av 2-5 och det högsta värdeet PA+++ har en skyddsfaktor av över 8. I Asien är kraven alltså lägre än i Europa.

uv-stralning-grafik

UVA är den strålning som går djupast ner i huden och där skadar genom fri radikaler. UVA-strålning får huden att åldras i förtid, kan ge skador på DNA och orsaka cancer. (Läs gärna mer om UV-strålning i ett av mina tidigare inlägg här.)

Endast ett fåtal UV-filter skyddar mot UVA

Inom EU finns 28 tillåtna UV-filter, medan amerikanska FDA (Food & Drug Administration) tillåter 16. Endast ett fåtal av dessa är effektiva mot UVA-strålning.

Nedan ett citat från Wikipedia:

"Even some products labeled "broad-spectrum UVA/UVB protection" do not provide good protection against UVA rays.The best UVA protection is provided by products that contain zinc oxideavobenzone, and ecamsuleTitanium dioxide probably gives good protection, but does not completely cover the entire UV-A spectrum, as recent research suggests that zinc oxide is superior to titanium dioxide at wavelengths between 340 and 380 nm."

Även Paula Begoun "The Cosmetic Cop" hävdar samma sak på sin sajt:

"To be truly effective and beneficial for skin, sunscreens must protect skin from both the sun’s UVA and UVB radiation. In the United States, there are four ingredients approved by the FDA that protect across the full UVA range: titanium dioxide, zinc oxide, avobenzone (also called Parsol 1789 and butyl methoxydibenzoylmethane), and Mexoryl SX (ecamsule). Outside the United States, Tinosorb is another. Mexoryl SX is a L’Oreal-patented sunscreen ingredient that received FDA approval in July 2006 for use in a single sunscreen, Anthelios SX SPF 15, from the L’Oreal-owned line La Roche-Posay. This is the only sunscreen with Mexoryl SX that is approved for sale in the United States (Sources: International Journal of Pharmaceutics, June 2002, pages 85–94; Photodermatology, Photoimmunology, Photomedicine, August 2000, pages 147–155 and www.photodermatology.com/sunprotection.htm; Skin Therapy Letter, volume 2, number 5, 1997; and www.fda.gov/bbs/topics/NEWS/2006/NEW01417.html)."

 

effekt-uva-skydd

 uva-bredspektrum-beautycomesclean-skonhetsblogg

UVA-symbolen som används inom EU.

Fler inlägg i samma serie:
Sola säkert del 1: Sola eller inte?
Sola säkert del 2: Gör ett enkelt backside-test
Sola säkert del 3: Strålning att ha koll på
Sola säkert del 4: Vilken SPF är du? 
Sola säkert del 5: Ta det lugnt därute!
Sola säkert del 6: Låt dig inte luras av en hög SPF!
Sola säkert del 7: Solkräm med antioxidanter ger extra skydd
Sola säkert del 8: Var extra extra rädd om barnen
Sola säkert del 10: Smart guide från EVG Skindeep 
Sola säkert del 11: Undvik hormonstörande UV-filter
Sola säkert del 12: Mängden solkräm viktigare än SPF-faktorn
Sola säkert del 13: Varför nanopartiklar i solkräm anses så farliga
 

Källa:
Jennifer R.S. Gordon, M.D., and Joaquin C. Brieva, M.D., N Engl J, "Unliteral Dermatoheliosis", The New England Journal of Medicine, April 2012

Årets solprodukt. Varför då?

biotherm-lait-solaire-arets-solprodukt-2012-swedish-beautyc-awards

Bästa solskyddet?

En kompis tipsade om en ny solkräm: "Biotherm någonting... har fått pris till och med, typ årets solprodukt tror jag..."

Varför tror ni min väninna köpte den här solkrämen?
För att hon tänkte att det var en riktigt bra SOL-kräm? 
Alltså ett riktigt bra skydd mot solen? 

Eller tror ni hon tänkte att den verkar bra, eftersom den är skön att smörja sig med och doftar gott?

Läser man juryns motivering kan man nämligen tro att det var därför den fick pris. Årets solprodukt i 2012 i Swedish Beauty Awards (en tävling arrangerad av KTF, Kem-tekniska Leverantörförbundet) gick till Biotherm Lait Solaire med motiveringen: "Lika härlig som solen är denna lotion med generös och skön formula plus en beroendeframkallande doft som vi gärna njuter av när vi siktar in oss på stranden."

Jag mejlade en av jurymedlemmarna, Madelaine Edholm på KTF för att ta reda på mer om varför den här produkten utsetts till "årets solprodukt". Hade dess solskyddande egenskaper testats på något sätt? Jag fick följande svar:

"Vi har bedömt de produkter som kom in enligt följande

swedish-beauty-awards-kriterier

Att det sedan framstår som mest kosmetisk bedömning kan måhända låta så när man skall få till en vettig och slagkraftig motivering i slutänden, alltid svårt att få med alla goda egenskaper =) Absolut har vi tittat på dess skyddande egenskaper men måste också på ngt sätt räkna in i den stora helheten att de håller vad de lovar med den SPF skyddet de lovar, annars hade vi fått ägna månader i labratorier eller på stranden för att verkligen ha garantier för att produkterna levererar det som står, om ens det hade räckt."

Användarvänligt, framgångsfaktorer, doft, design..?

Tyckte svaret snarare väckte nya frågor, så jag mejlade Madelaine en gång till med följande frågor:
Vad innebär dessa kriterier för en solkräm och hur har de bedömts/testats?
- Lever upp till vad den lovar?   
- Användarvänligt? 
- Framgångsfaktorer? 
Och varför är doft ett ämne som återkommer i två av kriterierna? Anser ni doften vara extra viktig? Innebär det i så fall att en oparfymerad solkräm inte skulle ha chans att vinna denna tävling?

Svaret kom från Hedvig von Mentzer, en annan jurymedlem:

"Hej,
Vi har inte möjlighet att testa produkterna under samma vetenskapliga kriterier som exempelvis skönhetsföretagen själva eller vissa oberoende tester (Testfakta, universitet/institut/högskolor). Vi kan alltså inte gå i god för att produkterna ger exakt det skydd de utger sig för att göra. Även om några av oss testar produkterna kontinuerligt och på solstarka platser är det svårt att ge ett annat än subjektivt utlåtande. Vi kan säga att vi testar ATT det funkar, men har svårt att säga hur väl.

Det finns de skydd som är mer stabila, men det beror på hur de formuleras och förvaras och utan att testa i labb går det inte att testa effektiviteten. Olika solfilter täcker också olika spektra, så en blandning är att föredra. Exempelvis tycker jag att en kombination av avobenzone, drometrizole trisiloxane eller ecamsule/ terephthalylidene dicamphor sulfonic acid (Mexoryl XL respektive Mexoryl SX, som tillhör L’Oréalgruppen) och titandioxid är bra och har fått bra resultat i kliniska tester.

Allra viktigast är att välja ett solskydd med tillräckligt högt SPF och bra UVA-skydd och att applicera tillräckligt mycket och ofta för att få ut det mesta av solskyddet. Det vi tittar på i bedömningen är också annat som ingår i en bra solskyddsprodukt, exempelvis antioxidanter och andra hudvårdande ingredienser, som hjälper huden att skydda sig mot solens nedbrytande verkan. Vi premierar också innovation, vilket kan vara en ny formula/konsistens (skum, genomskinligt sprej etc) eller nytt sätt att applicera produkten.

Skönhetsföretagens forskare är överens om att konsistens och doft har stor betydelse för hur ofta och mycket vi applicerar solskydd, så man ska inte underskatta dess roll i en välformulerad solskyddsprodukt.

Bästa hälsningar,
Hedvig von Mentzer" 

Varken ett bättre eller sämre solskydd än någon annan solkräm med andra ord?

Så här ligger det alltså till: Tillverkaren är själv ansvarig för att göra de tester som krävs och se till att produkten inte marknadsförs på något felaktigt sätt. En "produktinformationshållare" (oftast tillverkaren själv, annars tex en distributör) ska på begäran kunna lämna rätt typ av dokumentation (tester, innehåll etc) för varje produkt som ställs ut på marknaden. Enligt Magnus Crona på Läkemedelsverket så händer det dock att den här typen av dokumentation saknas när man begär in den. Som svensk myndighet har Läkemedelsverket bara möjlighet att begära dokumentation från en produktinformationshållare som sitter i Sverige. I annat fall måste Läkemedelsverket gå via myndigheterna i respektive land.

Men om nu alla solkrämer enligt lag måste leva upp till sina utlovade SPF-tal, vad är det då som gör en solkräm så mycket bättre än en annan att den förtjänar att få full pott på bedömningspunkten "håller vad den lovar" och även kamma hem priset "årets solprodukt"? Den här gången svarde Peter från KTF:

"Tillverkaren kan (eller ska kunna) säga exakt vilket SPF samt UVA-skydd produkten ger i test. Avseende den parametern kan man alltså säga att alla solskyddsprodukter som klarar kraven i EU:s riktlinjer bör ha 5, eller 3? Alla ska hur som helst klara kraven."

Så med andra ord, alla solkrämer är lika bra, ingen är bättre eller sämre än någon annan, bara doft och konsistens som skiljer dem åt? Eller?...

Jag inbillar mig att det är en större konst än så för en skicklig produktutveklare att formulera en riktigt bra solskyddsprodukt. Särskilt när det är så många olika faktorer att ta hänsyn till. En solkräm ska ju både ge ett bra skydd samtidigt som den ska vara säker att använda både för människa och miljö. Och dessutom vara lätt att smörja in, sitta länge utan att klibba eller orsaka acne och komedoner. Och självklart är det fråga om hurvida man väljer kemiska (absorberande) eller fysikaliska (reflekterande) UV-filter. Om man vill ha en ekocertifierad produkt eller inte.

Den prisbelönta doften av allergener

Tillbaka till doften. Om den nu är så viktig förtjänare den väl lite extra uppmärksamhet? En av Biotherms storsäljare heter "Lait Corporel", en bodylotion känd för just sin härliga doft. Lait Solaire måste sägas doftar väldigt snarlikt. Med tanke på hur allergiframkallande många parfymämnen är så kan det vara intressant att veta om Lait Solaire innehåller någon av de 26 mest allergiframkallande parfymämnena (som måste innehållsdeklareras inom EU)? En närmare titt på INCI-listan avslöjar inte mindre än fyra av dessa välkända allergener: Linalool, Citronellol, Citral, Benzyl Alcohol. Och som om inte det skulle räcka, lite extra "Parfum" ovanpå det. 

biotherm-lait-solaire-inci 

Biotherm Lait Solaire, SPF 30 – INCI

- Aqua
- C12-15 Alkyl Benzoate – mjukgörare (1)
OctocryleneKemikaliskt (absorberande) UVB-filter. Kan ge allergiska reaktioner, miljöfarlig. (Kan ev bilda fria radikaler vid exponering av UV-ljus) Maximalt tillåten i koncentration av: 10%  (3)
- Propylene Glycol – fuktbindare, kan ge allergiska reaktioner (3)
- Glycerin- fuktbindare (0)
- Isohexadecane – mjukgörare, hudvårdande (1)
- Butyl Methoxydibenzoylmethane (synonym: AVOBENZONE) – kemiskt (absorberande) UV-filter – mest vanligt förekommande bredspektrum (även fullgott skydd för UVA-strålning). Maximalt tillåten i koncentration av: 5%. Kan ge allergiska reaktioner. Miljöfarlig.(2) 
- Nylon-12 (Nylon-12 is a type of synthetic polymer known as polyamide) - förtjockningsmedel, (0)
- Titanium Dioxide – Fysikaliskt (reflekterande) UV-filter (både UVA och UVA) (1-3)
- Zea Mays Starch
-Alcohol Denat
- Potassium Cetyl Phosphate – Emulgeringsmedel, tensid
- Syntehtic Wax
- Ethylhexyl Triazone – Kemiskt (absorberande UV-filter) Kan ge en allergisk reaktion, miljöfarlig, maximalt tillåten i koncentration av 8%, (1)
- Stearic Acid, tensid, emulgeringsmedel (1)
- Triethoanolamine – tensid, emulgeringsmedel, parfymämne, ph-neutraliserare (5)
- Phenoxyethanol – konserveringsmedel (3-4)
- PEG-100 Stearate – stabiliseringsmedel, mjukgörare (3-6)
- Glyceryl Stearate – mjukgörare, förtjockningsmedel (0)
- Dimethicone – en silikonbaserad polymer, mjukgörande (3)
- Caprylyl Glycol- mjukgörande (0)
- Palmitic Acid, tensid/emulgeringsmedel, mjukgörande, (1)
- Terephthalylidene Dicaphor Sulfonic Acid (synonym: Mexoryl SX) Kemiskt (absorberande) UV-filter. Maximalt tillåten i koncentrationer av: 10%, (2)
- Limonene – doftämne, allergen (6) 
- Aluminum Hydroxide – färgämne, kan ha en viss reproduktionstoxikologisk effekt, (4)
- Acrylates/C10-30 Alkyl Acrylate Crosspolymer – ”film-forming” (3)
- Xanthan Gum – förtjockningsmedel (0)
- Disodium EDTA -  stabiliseringsmedel (1)
- Linalool – doftämne, allergen (4)
- Tocopherol – Vitamin E (0)
- Vitreoscilla Ferment - påstås ha hudvårdande egenskaper, framställs med hjälp av bakterier. 
- Citrus Grandis Extract – konserverande? (1)
- Citronellol – doftämne, allergen (4) 
- Citral doftämne, allergen (6)
- Benzyl Alcohol – konserverings- och doftämne. Kan ge allergiska reaktioner (6)
- Parfum 

OBS: Siffran inom parantes ovan hänvisar till det betyg ämnet har fått av EVG Skindeep Cosmetics Database, enligt hazard score key nedan:

skindeep-hazard-score-key

Läs mer om UV-filter och deras säkerhet här

 

 

Sola säkert del 8: Var extra extra rädd om barnen

soldrakt-barn-mittes-skonhetsblogg-naturlig-hudvard

80% av alla solskador uppkommer före 18-års ålder

Barn ska vara extra försiktiga med solen eftersom större delen av livets sammanlagda, lagrade solskador uppkommer redan före 18-års ålder. Hudcancer ökar mest och står idag för 14% av alla cancerformer. Mellan 1999 och 2008 ökade antalet hudcancerfall med 62 procent, vilket experterna tror mycket beror på ändrade res- och beteendemönster. Små bäbisar ska överhuvudtaget inte vistas i direkt solljus, eftersom de nästa helt saknar skydd mot UV-strålning. För resten av småfolket gäller det definitivt att undvika solens starkaste strålar mellan 11 och 15 samt bära heltäckande kläder, hatt, solglasögon (något jag tyvärr inte får på min son) och tjockt lager solkräm. Gäller även i skuggan, eftersom solstrålarna kryper in där med.

solklader-barn-mitte-blomqvist-blogg-naturlig-hudvard

Supersköna soldräkter från Aussie finest

De här fina dräkterna från Aussie finest är i ett helt ljuvligt material, känns mer som bomull än läbbigt baddräkts-spandex. Ändå torkar de lika fort. Vi har förbrukat ett antal av dem från Hector var ett halvår tills han växte ur den sista efter Ibiza förra året. De är så luftiga och sköna att de funkar lika bra som pyamas. Synd bara att de inte görs större än stl 80 eller som tvådelat set för äldre barn. 

Här och här kan du läsa mer om solråd för barn.

Solskolan - mer läsning om solen!

 
 

Sola säkert del 7: Solkräm med antioxidanter ger extra skydd

antioxidanter-uv-skydd-beautycomesclean

Antioxidanter i solskydd en "nyckelstrategi" framöver

Ingen har väl missat hur viktigt det är att få i sig antioxidanter med kosten? Dessa fantastiska ämnen som skyddar oss mot fria radikaler och som fungerar som ett slags rostskyddsmedel i kroppen. Att antioxidanter kan ha samma skyddande effekt när de smörjs direkt på huden har visat sig i studie efter studie på senare tid. Varför? En av anledningarna till att UV-strålning är skadlig är för att den just bidrar till att öka mängden fria radikaler i huden. Så inte konstigt att American Academy of Dermatology föreslår antioxidanter i solskydd som en nyckelstrategi framöver. 

Vid deras årliga sommarmöte 2011 presenterade doktor Steven Q. Wang, överläkare för den hudkirurgiska avdelningen vid Memorial Sloan-Kettering Cancer Center, resultatet av en studie om solskydd och antioxidanter:

"Dr. Wang explained that sunscreens that filter UV rays are providing “passive” protection by absorbing or reflecting harmful UV rays from the skin. By adding antioxidants to sunscreens, Dr. Wang believes that these combination sunscreens could offer a second, “active” level of protection. While not necessary for UV protection, the antioxidants could boost the body’s natural antioxidant reserve and stop any free radicals generated from UV that pass through the filters." ... “Adding antioxidants to sunscreen is an innovative approach that could represent the next generation of sunscreens, which would not only filter UV radiation, but also offer other tangible skin health benefits.“

Antioxidanter kan med andra ord inte ersätta klassiska solskydd som har till uppgift att blockera själva strålningen. Men eftersom det inte finns något 100% UV-filter så kan antioxidanter hjälpa till att minska den skadliga reaktionen orsakad av de strålar som väl trängt igenom.

Effektiv kombination av C- och E-vitamin

Att E-vitamin skyddar mot fria radikaler är känt sedan länge. Det finns naturligt i huden men halten minskar vid UV-bestrålning. Samma sak gäller vitamin C. Tillsammans stärker dessa två vitaminer effekten av varandra. Nyligen publicerade en grupp spanska forskare vid Universitetet i Malaga en studie i The Journal of Dermatological Science där 20 frivilliga personer smordes med en kombination av C- och E-vitamin (2,5% E-vitamin och 5% C-vitamin) före och efter UV-exponering. Enligt deras resultat så minskade antalet personer som brände sig med 36.9% i gruppen som hade smort sig före och med 19.8% i gruppen som hade smort sig efter exponering.

 broccoli-uv-skydd-beautycomesclean

Långvarigt skydd med broccoli-extrakt

Det har visat sig att extrakt av broccoli kan skydda huden mot UV-strålning flera dagar efter att det applicerats. Broccoli innehåller substansen sulforaphane som stimulerar kroppens egna försvarsmekanismer mot gifter och cancerogener. Den akuta brännskadan minskade med 37.7% visade en studie från 2007 gjord vid John Hopkins Univerity School of Medicine i Baltimore. Och inte nog med det, skyddet satt i flera dagar. Testgruppen som hade fått smörja sig tre dagar i sträck med broccoliextrakt blev inte exponerade för UV-strålning förrän 48-72 timmar efter sista insmörjningstillfället.

green-juicing-antioxidanter

Green juicing – skydda huden från insidan!

Sen är det så klart dubbelt upp om du kan äta antioxidanterna också! Vilka som är de mest kraftfulla kan man se på den sk ORAC-listan, där våra svenska blåbär ligger ganska bra till. Extra viktigt med antioxidanter är det för den som tränar. Eftersom man då har en högre syreförbränning i kroppen. På min kära sambos blogg coachmike.se kan du läsa mer om sådana kost- och träningsråd.

Läs mer om antioxidanter här och i detta inlägg: Jordgubbar kan skydda mot UVA-strålning


Solskolan - mer läsning om solen!

 

Källa:
José Aguilera, María Victoria de Gálvez, Cristina Sánchez, Enrique Herrera-Ceballos – Photobiological Dermatology Laboratory, Medical Research Center, Department of Dermatology and Medicine, Faculty of Medicine, University of Malaga, ”Changes in photoinduced cutaneous erythema with topical application of a combination of vitaminsC and E before and after UV exposure", 3 April 2012, The Journal of Dermatological Science

Paul Talalay, Jed W. Fahey, Zachary R. Healy, Scott L. Wehage, Andrea L. Benedict, Christine Min, and Albena T. Dinkova-Kostova, "Sulforaphane mobilizes cellular defenses that protect skin against damage by UV radiation", PNAS, Proceedings of the National Academy of Science of the United States of America, 2007-09-13

 

 

Sola säkert del 6: Låt dig inte luras av en hög SPF

camilla-akrans-sola-sakert-spf

Är man som jag maniskt rädd för solen så är det frestande att smeta på den högstaSPF man kan hitta. Men då är det värt att tänka på att skillnaden i effekt mellan t ex en SPF 15 och SPF 30 bara är 3 procentenheter. Risken är att man betalar ett onödigt högt pris för den lilla skillnaden. Och då menar jag inte bara i kronor. Här, en indikation på hur mycket UVB-strålning som släpps igenom:

SPF 2 – 50%
SPF 4 – 25%
SPF 10 – 10%
SPF 15 – 6%
SPF 30 – 3%
SPF 60 – 1,5%

SPF-talet brukar beskrivas som den tidsökning man kan vara i solen utan att bränna sig. Vilket innebär att du t ex med en SPF 2 skulle kunna vara dubbelt så länge i solen som utan. Men eftersom intensiteten av UVB-strålningen varierar över dagen, fungerar inte den jämförelsen i praktiken.

Faktorer som påverkar det ”verkliga” SPF-talet:

  • Hudton
  • Hur mycket och ofta man smörjer sig
  • Om man svettas mycket eller badar
  • Hur mycket solkräm som absorberas av huden
  • Var på jorden man är och när
  • I vilket land produkten är tillverkad/inköpt och hur den är testad

Så testas SPF-effekten

I olika länder använder man olika testmetoder för att bedöma SPF-effekten. Inom EU har man enats om den metod som den europeiska branschorganisationen Cosmetics Europe (Colipa) har publicerat. Testet måste utföras på människor - in vivo och innebär att en bestämd mängd (2mg/cm²) av produkten smörjs på ryggen på minst 10 personer. Ryggen delas sedan in i små ytor som belyses av en solljus-liknande lampa under olika lång tid. Ett dygn senare avläses sedan rodnaden på dessa ytor och man kan bedöma hur många gånger längre en behandlad yta kunde bestrålas jämfört med en obehandlad. Det är alltså ett sätt att mäta den kortvågiga UVB-strålningen och inte någon mätmetod för blockering av den långvågiga UVA-strålningen. Vissa kemiska (absorberande) UV-filter är instabila och kan förlora i effekt när de exponeras för UV-strålning. Vilket inte behöver innebära något problem så länge produkten har testats på ovanstående sätt. Men i länder utanför EU kan tillverkare använda sig av andra testmetoder. Har man t ex testat in vitro, ej på människor så kan bland annat instabila UV-filterkan ge ett missvisande och högre SPF-tal. För att få önskad SPF-effekt är det inte bara avgörande vilka UV-filter som valts, utan också hur produkten är formulerad. Själva vehikeln, krämbasen är t ex viktig för hur väl UV-filtret sprider sig på huden. Använder man fysikaliska (reflekterande) filter så spelar även partikelstorleken roll. Mindre och mer osynliga partiklar (mindre vita på hudytan) kan ge ett sämre skydd vid högre våglängder.

Olika regelverk i olika länder

Eftersom SPF-faktorn varken beskriver det egentliga skyddet eller hur länge det varar, så har man i olika länder försökt minska förvirringen genom begränsningar. Inom EU får t ex bara en produkt marknadsföras som solskydd om den minst har enSPF på 6. Man får heller inte påstå att en produkt ger "fullständigt skydd" eller kalla en den för ”sunblock”. I tillägg till SPF-talet och lika tydligt angivet ska produkten delas in någon av följande fyra kategorier: Lågt, medelhögt, högt och mycket högt skydd. Solprodukter måste även ha tydliga anvisningar för hur de ska appliceras och specifika varningstexter. I Astralien får en solprodukt ej klassas med högre SPF än 30+ (detta för att man där anser att det saknas bevis för att en högre SPF ger bättre skydd). Amerikanska Food and Drug Administration (FDA) förväntades utkomma med ett nytt regelverk för solprodukter denna sommar (första ändringen sedan 1978), men det är nu uppskjutet till december 2013. 

SPF, inget mått på UVA-skydd

Det finns ingen global standard för hur man mäter och klassar ett UVA-skydd. Olika länder har olika system och i vissa fall saknas helt krav på att produkten ska skydda mot UVA-strålning. Enligt EU-kommisionens regelverk måste alla produkter som marknadsförs som solskydd inom EU innehålla ett UVA-skydd som motsvarar en tredjedel av SPF-talet. Bra med någon form av krav kan tyckas, men när man tänker efter så innebär det ju att solkräm med SPF 30, som bär UVA-symbolen och kallas bredspektrum, fortfarande kan släppa igenom 60% av UVA strålarna.

Hög SPF = falsk känsla av trygghet

En solkräm med hög solskyddsfaktor kan ge en falsk känsla av trygghet eftersom den: 

  • Endast ger utlovat skydd vid rätt applicering  (de flesta använder betydligt mindre eftersom den utprovade dosen på 2mg/cm² enligt många ger en kladdig känsla).
  • Det finns inget 100% UV-filter, den känslige kan bränna sig trots hög SPF.
  • Är ofta dyrare, vilket gör att man lätt snålar och smörjer för lite
  • Krävs mer kemikalier – är man det minsta tveksam till absorberande (kemikaliska) UV-filter bör man tänka på att en högre SPF kräver ett betydligt högre innehållav dessa kemikalier.
  • SPF är ett mått på skydd mot UVB-strålning. När UVB-strålarna filtreras bort bränner du dig inte, men samtidigt försvinner hudens varningsignal för att du fått för mycket sol. Huden tar även skada av UVA-strålnig.

Solskolan - mer läsning om solen!


Bild: Camilla Åkrans/Lundlund, för New York Times

Källa:
- Marie Lodén, "Ren, mjuk och vacker-kemi och funktion hos kosmetika", andra utgåvan, sid 150-151, 174-176
- Paula Begoun, ”The original beauty bilble”, tredje upplagan, sid 87-99. 
http://en.wikipedia.org/wiki/Sunscreen
http://shop.cancercouncil.com.au/t-faq.aspx

Sola säkert del 5: Photoaging – ingen snygg historia

solskadad-hud

Photoaging

Huden åldras av två huvudsakliga skäl: av en inre genetiskt betingad åldringsprocess och av skadliga yttre orsaker. Solen står för ca 90% av de yttre orsakade skadorna. Man kallar det ”photoaging”. Skador uppstår i samma ögonblick som du exponeras för UV-ljus. Det är den repeterade exponeringen, 365 dagar om året (även när du sitter innanför ett fönster) som tillsammans spelar en roll. Detta eftersom hela livets samlade mängd UV-strålning och skador lagras i huden och läggs till varandra. Mellan 40 och 80% av den här samlade skadan anses komma redan före 18 års ålder. Därför så viktigt att skydda barn från solen! Hur du solar som vuxen spelar så klart också roll, eftersom det kan vara ”droppen som får bägaren att rinna över”.

Energi som skadar DNA

Solljus innehåller en stor mängd energi som när den tränger ner i huden absorberas av våra celler. Där skadar den direkt vårt DNA, cellernas arvsanlag. Något som leder till ökad celldöd (aptos) och risk för hudcancer. Genom UV-strålningen bildas också en mängd fria syreradikaler som i sig också har en starkt nedbrytande effekt på huden. Melaninet (vårt pigment) är hudens egna försvar och fungerar genom att både absorberar solenergi och motverkar skadorna från de fria radikalerna. Tyvärr är melanin ett ganska klent skydd mot den kraftiga UV-strålningen, varför huden även försvarar sig på ett annat sätt, genom att förtjockas i de övre lagren. Så uppstår den karaktäristiska läderhuden.

Bryter ner kollagen och elastin

Hudens djupare lager tunnas däremot ut då både kollagen och elastinet bryts ner av UV-strålning, vilket leder till en rynkigare och slappare hud. Även hudens ytliga blodkärl försörs av UV-ljus. De kan bli tunnare och spricka så att de framträder och syns. Särskilt på kinder, näsa och haka. De Langerhanska cellerna som sitter i överhuden och utgör en del av vårt immunförsvar är också känsliga för UV-strålning. Även en relativt liten UV-exponering skadar dessa celler tillräckligt för att minska hudens immunkapacitet. Det finns också misstankar om att hudbarriären påverkas negativt av UV-strålning. Ännu saknas dock tillräckligt med forskning för att kunna säga exakt hur. Men eftersom solen har en så kraftig påverkan på vår hud totalt sett så är det rimligt att tro att den har en nedbrytande effekt även på hudbarriären enligt docent Lars Norlén på Karolinska Institutet.

Hudförändringar till följd av photoaging:
- Mörka fläckar (hyperpigmentering)
- Rynkor
- Slapp hud
- Gulaktig hudton
- Sprukna ytliga blodkärl
- Läderartad hud
- Hudcancer

Solskolan - mer läsning om solen!


Källa:
- Lennart Emtestam, ”Huden, rynkor, veck, prickar”, första upplagan, sid 15-19.
- Paula Begoun, ”The original beauty bilble”, tredje upplagan, sid 87-99.
- Skin Cancer Foundation, http://www.skincancer.org/prevention/uva-and-uvb/shining-light-on-ultraviolet-radiation
- Jan Lapins och Johan Heilborn,”Sol och vuxna”, netdoktorn.se, publicerad 2006-06-13


Sidor

Subscribe to Fakta: Solskolan