Hälsa, Kost & Träning

Plastbanta 2014 – Undvik att slå in maten i plastfilm av PVC!

plastfilm-plastfolie-gladpack-pvc-cling-wrap-ost-fet-mat

Varning för butiksplastad mat!

PVC (Polyvinylklorid) är en av de giftigaste och mest hormonstörande plasterna och finns i en mängd olika plaster omkring oss. Allt från elsladdar, plastgolv till leksaker. Och tyvärr även plastfolie som man använder för att slå in mat. Förr gjordes all plastfolie (gladpack) i PVC. Sen upptäckte man att de farliga mjukgörande ftalaterna vandrar över i maten. Särskilt fet mat, som t ex ost. Numera är det inte tillåtet att sälja plastfilm gjord av PVC till konsument, utan de görs istället av Polyeten (PE, eller PE-LD). Polyeten är nämligen fri från mjukgörare. Men konstigt nog använder butikerna fortfarande plastfilm gjord av PVC. Den här PVC-plastfilmen är endast tillåten att använda för att slå in frukt och grönt och inte feta livsmedel, eller grillat kött. Men butikspersonalen vet inte alltid skillnaden eller struntar i att följa rekommendationerna. Så när du köper ost i ostdisken, eller buktispackat kött så riskerar du alltså att få din mat full av ftalater. 

Lär dig siffer-koden som skiljer bra plastfilm från dålig

Ett hett tips är vara lite jobbig och alltid fråga i en butik vilken plastfilm de använder. Inne i rullen ska det stå vad det är. Eller i alla fall ett den här trekanten med en siffra som alltid finns på plastförpackningar. 3 betyder PVC och ska alltså undvikas, medan 4 betyder Polyeten (PE, eller PE-LD)är ok. Ju fler som frågar, ju större chans är att butiken börjar bry sig och lär sig skillnaden.

pvc-polyvinylklorid-polyeten

bees-wrap-lapland-eco-store

Packa om osten när du kommer hem!

Om du ändå köper ost eller fet mat över disk i butik, så packa för säkerhets skull om den när du kommer hem. Kolla självklart vilka typer av påsar du har köpt och använd inte frukt- och gröntpåsarna från grönsaksdisken i butiken. Men vet ju inte vad de är gjorda av. Helst av allt bör du inte alls lägga din mat i plast. Istället kan du förvara i matlådor av rostfritt eller glas. En fin gammal ostkupa är toppen (kan man ofta hitta på blocket eller tradera), men de finns även att köpa nya. Ett annat alternativ, som låter otroligt spännande (har tyvärr inte hunnit testa själv) är Bee's Wrap. Det är bomullsmuslin behandlat med bivax, jojoba och kåda. 

Bee's Wrap, naturligt och återanvändningsbart alternativ till plastfilm!

En spännande ny produkt (som jag själv tyvärr inte hunnit prova än) är Bee's Wrap. Så här beskriver tillverkaren själv produkten: "Bee's Wrap är ett naturligt, ekovänligt och plastfritt alternativ till plastfolie och aluminiumfolie. Äntligen finns det ett alternativ! Bee s Wrap är tillverkad av ekologisk bomullsmuslin, bivax, jojobaolja och kåda. Denna kombination ger en följbar och förseglande folie som kan användas om och om igen. Det är enkelt att forma Bee´s Wrap! Lägg arket över den bunke eller skål som du vill täcka och forma den över kanterna med värmen från dina händer, genom att göra så skapas en tätning. Ställ in bunken med Bee´s Wrap i kylen och när tyget blir kallt (tar bara några sekunder) så skapas en försegling/tätning. Använd samma metod för att linda in ost, grönsaker, bröd och bakverk! Bee´s Wrap rekommenderas inte till rått kött, kyckling och fisk. Bivax och jojobaolja har antibakteriella egenskaper som hjälper till att hålla maten fräsch och gör att du kan använda Bee s Wrap om och om igen. Bee s Wrap är en gammaldags lösning som känns mirakulös i den moderna världen!"

Källa:

Kemikaliebanta: Krukväxter renar hemmet från gifter

krukvaxter-aralia-fatsia_japonica_leaf-gifter-kemikalier

Tre krukväxter som skapar renare luft

Den indiska forskaren Kamel Meattle har under lång tid forskat på hur man kan rena en rejält skitig innomhusluft (vi pratar New Dehli) med hjälp av endast tre typer av gröna växter. De här tre vanliga krukväxterna är, om de förekommer i tillräcklig mängd, allt du behöver för att skapa en ren luft. Till och med i ett lufttätt och helt slutet system. (Kolla gärna in Meattles ca 4 min långa TED-talks.)

krukvaxter-giftrenare-guldpalm-svarmorstunga-gullranka
 
  • Guldpalm – Tar upp koldioxid ur luften och ger oss gott om syre
  • Svärmorstunga  – Tar upp koldioxid ur luften och ger oss gott om syre nattetid
  • Gullranka – Tar upp formaldehyd och andra lättflyktiga ämnen ur luften

7 krukväxter som kan ta upp gifter ur luften

Det finns fler växter som är bra på att rensa luften på gifter. Här kommer en lista om totalt 7 växter, förutom guldpalm, svärmorstunga och gullranka så anges ytterligare fyra stycken. (Det här inlägget har jag kopierat från bloggen Obesprutat.com. Jag tycker det var så bra och att informationen förtjänade att spridas!) 

krukvaxter-giftrenare

Fredskalla, Aralia, Svärmorstunga, Gullranka, Guldpalm, Paradisträd och Ampellilja

  1. Ampellilja (Chlorophytum comosum) – Binder giftet formaldehyd ur luften
  2. Svärmorstunga (Sansevieria trifasciata) – Renar luften från bensen, formaldehyd och trikloretylen
  3. Paradisträd (Crassula ovata) – Tar upp koldioxid ur luften och ger oss gott om syre nattetid
  4. Guldpalm (Chrysalidocarpus lutescens) – Tar både upp Xylen och Toluen och är en mycket bra luftfuktare
  5. Aralia (Fatsia japonica) – Mycket bra på att ta upp formaldehyd ur luften
  6. Gullranka (Epipremnum pinnatum) – Tar upp bensen och formaldehyd
  7. Fredskalla (Spathiphyllum Wallisii) – "Det här är luftrenarnas Rolls-Royce. Den tar upp gifterna bensen, formaldehyd, trikloretylen, xylen, toluen, aceton, alkohol och ammoniak.Växten innehåller däremot vissa irriterande ämnen som kan vara besvärliga för allergiker och den är giftig för katter." enligt Obesprutat.com

Vilka är gifterna och var finns de?

  • Aceton- nagellackbortagningsmedel, kosmetika, blanketter
  • Alkohol - fibermaterial, spånskivor, golvmaterial, heltäckningsmattor, kopiatorer, klister, målarfärg och tapeter
  • Ammoniak – rengöringsmedel, skrivare och fotolabb
  • Bensen – lösningsmedel, rengöringsmedel, avgaser och industriutsläpp men även i plaster, tapeter, takskivor, färger och gummi
  • Formaldehyd – plaster, möbler, tapeter, textilier, pappersprodukter, färger, spånplattor och cigarettrök
  • Trikloretylen – rengöringsmedel, lim och lack
  • Xylen och Toluen -  kan avges i luften från datorer, skrivare, lim, färger, spånskivor, fotokopieringsmaskiner, fernissa, golvmaterial, klister, takskivor, tapeter, lösningsmedel och flamskyddsmedelLäs gärna mer på Ekologisk trädgård
 
 

Plastbanta 2014 – Giftfri stekpanna!

gjutjarnspanna-ronab-sigurd-persson

Gjutjärnspannor, giftfria och med bästa stekegenskaperna

Det var 2001, när min fina mormor gick bort vid 95-års ålder som jag fick ärva hennes gamla gjutjärnspanna (av märket Ronab, desig Sigurd Persson). Några år innan hade jag slängt min repiga teflonpannan och däremellan försökt bli kompis med en nyinskaffad gjutjärnspanna, tyvärr utan att lyckas. Gjutjärnspannor är ett riktigt arvegods, de bästa pannorna är nämligen de som varsamt har stekts in under en hel livstid. Hemligheten med gjutjärnspannor är konsekvens och tålamod. Man får inte snåla på smöret och aldrig, aldrig, någonsin använda diskmedel. Bara borste och hett vatten. Om man sköter en sån panna rätt, blir den bara bättre och bättre med åren och kan hålla i generationer. Bästa stekegenskaperna, garanterat giftfri och tillför tillför dessutom järn till maten. Många klagar på att gjutjärnspannor är tunga, men min är ganska nätt, så inget jag tänker på. Man behöver kanske inte den största storleken, som alternativ finns annars nu en ny typ av lätta gjutjärnspannor från Ronneby som alternativ. Gamla gjutjärnspannor hittar man nästan alltid på tradera eller blocket.

Släng ut den gamla teflonpannan!

Det verkar råda delade meningar om hurvida moderna Teflonpannor innehåller de här riktigt läbbiga perflourerande ämnena, PFOS, PFOA med flera (fett- och vattenavvisande ämnen som är såväl cancerframkallande som hormonstörande) eller inte. Man får olika besked från olika organisationer och experter. På de miljöseminarier och konferenser jag har varit på senste tiden har man ändå varnat för just teflonpannor. Min magkänsla säger mig hur som helst att det omöjligt kan vara bra att lägga livsmedel i den här typen av kemisk beläggning och sen utsätta den för så hög värme. Teflon smälter vid  330 grader och kan förstöras vid 250 grader, en temperatur man kan komma upp i vid fritering eller om pannan står tom på högsta värme. Vid så höga temperaturer bryts teflonet ner och blir giftigt, det rör sig om kemiska beståndsdelar som inte kan brytas ner i naturen. Så sent som i våras såldes grillgaller med teflon, något som uppmärksammades i media (se aftonbladets artikel här). En vanlig grill kan komma upp i temperaturer på över 500 grader. Om det är något jag tycker man kan "plastbanta" ur sitt hem (eller landställe) så är det väl de där riktigt gamla och extra repiga teflonkastrullerna och pannorna. Gud vet vad de tidiga teflonbeläggningarna innehöll.

Behövs verkligen non-stick?

Numera finns det många olika alternativa non-stick-beläggningar i stekpannor. Några kallar sig till och med eco (läs gärna Naturskyddsföreningens svar på en läsarfråga ang just det). Jag vet inte om de är giftfria eller inte, det får nog framtiden utvisa. Men jag kan ändå inte riktigt förstå poängen med dessa pannor. De jämförs ofta med gjutjärnspannor vad gäller stekegenskaper, så varför egentligen då ta risken att använda ett nytt okänt och dessutom ofta skört material när man istället kan använda en garanterat giftfri gjutjärnspanna som håller hela livet? Så jäkla svårt är det faktiskt inte att lära sig sköta den rätt. Trots allt är det ju uppenbarligen gjutjärnspannan som anses ha de rätta/bästa stekegenskaperna. Se t ex texten om den keramiska beläggnigen Ceratec från Hackmans hemsida:

"Matador-produkterna har stekegenskaper som påminner om gjutjärn. Pannorna bryner väldigt bra och ger en vacker stekyta. Kärlen har en rejäl stomme i rostfritt stål."

Så här sköter du en gjutjärnspanna

  • Stek alltid i rikligt med fett t ex smör eller cocosfett (obs, fett är inte farligt :)
  • Diska endast med borste och varmt vatten (aldrig med diskmedel)
  • Om du bränt fast något: lägg ett lager grovsalt i pannan och värm på låg värme några minuter, därefter värm ett tjockt lager olja i pannan och torka sedan ur
  • Om du stekt något med kraftig smak/doft (lax tex): gör som ovan
  • Ju oftare du använder pannan, ju bättre blir den. Med åren en riktig guldklimp!

Lycka till!

Källa:

Plastbanta 2014 – Giftfri matförvaring!

matlador-glas-rostfritt-forvaring-mat

Nu plastbantar jag hemmet!

Ett av mina egna nyårslöften för 2014 är att plastbanta hemmet. Först ut är alla matbehållare. De flesta plastlådor slängde vi för många år sedan. Men av någon outgrundlig anledning har de dykt upp några nya i skåpet. Var ifrån vet jag inte, förmodligen några kvarlevor efter sommarens picknick. Plast är dåligt eftersom det kan läcka ut hormonstörande ftalater och annat otrevligt i maten. Särskilt jättedåligt är det att micra mat i plast. BPA- eller Ftalatfritt, spelar ingen roll. Kontroversiella och förbjudna kemiklier byts ofta ut mot någon snarlik molekyl som man kan misstänka har samma effekt i kroppen. Bara att just den (nya) molekylen inte har forskats så mycket på och rent lagligt inte heller är reglerad.

Giftria matlådor av hög kvalitet i glas och rostfritt

Rostfria matlådor har annars kommit i ropet igen. Varken glas eller rostfritt läcker ut något till maten. Onyx gör riktigt fina behållare i såväl rostfritt som glas. Den runda på bilden ovan håller tätt genom en slags snäppspännen. Och de fina glaslådorna med rostfritt lock blir lufttäta genom att bilda vakum när man trycker på den runda silikonknappen. Alla behållare ovan kostar runt två hundra kronor på nätet. Annar är ett billigt och hett tips är att spara alla glasburkar efter sylt och andra matvaror. De funkar utmärkt att sen förvara annan mat i. 

I butikerna nedan hittar man även många andra fina produkter, som tex nappflaskor i glas eller rostfritt, Eller vad sägs om sugrör i glas? Eller klassiska glassformar i rostfritt, för hemmagjorda ispinnar. 

  • Rekolek – lådor i glas och rostfritt från bland andra Onyx, men även från andra märken.
  • Lapland Eco Store – Väldigt snyggt matset i bambufiber som alternativ till plast.
  • Medveten mini – Såväl bambu-matsetet och lådorna från Onyx

 

 

5 viktiga varor att byta till eko!

mest-besprutade-matvarorna-viktigaste-byta-till-ekologiskt 

Dags för ett nyårslöfte som gör skillnad?

Bara en dag kvar innan det är dags att avlägga sitt nyårslöfte. Tänk om alla vi som ens ids pyssla med slikt i år kunde välja något som verkligen gjorde skillnad? För hälsan och miljöns skull kan det t ex betyda mycket att bara byta ut ett fåtal matprodukter till eko. Här har jag snattat en suverän lista direkt från Naturskyddsföreningens sajt:

1. Kaffe

På kaffeplantager används ett av världens farligaste bekämpningsmedel som varit förbjudet länge i Sverige och EU. Det skadar - och dödar - både natur, djur och människor. Välj ekologiskt kaffe så gör du stor nytta för en liten kostnad.

2. Bananer och vindruvor

Två frukter som är riktigt hårt besprutade. På bananodlingar används extremt miljöfarliga bekämpningsmedel som kan ge arbetarna och deras barn nervskador. Och vindruvor, med sina tunna skal, kan innehålla rester av flera kemiska bekämpningsmedel. I ett EU-stickprov på ett paket vindruvor hittades till exempel rester av 26 olika bekämpningsmedel. Om du inte hittar ekologiska bananer, vindruvor, russin eller vin kan det alltså vara en idé att välja något annat.

3. Mejeriprodukter

För några kronor extra kan du få ekologiska mejerivaror som gör stor nytta både i Sverige och i andra delar av världen. På hemmaplan bidrar du till friskare vatten, mindre gifter och att fler fåglar och blommor trivs. Och i länder som Brasilien behöver ingen regnskog skövlas eller natur och människor förgiftas. Varför? Jo, ekokossorna mumsar mest på växter från den egna gården, istället för hårt besprutat foder från andra sidan jordklotet. 

4. Kött

Vill du ha kött från gladare djur? Välj eko. På köpet får du samma viktiga miljöfördelar som när du köper de ekologiska mejerivarorna. Finns inte ekologiskt så är svenskt naturbeteskött också bra. (Nope, inte brasilianskt, svenskt ska det vara.) Men det viktigaste av allt är faktiskt att käka mindre kött överhuvudtaget.

5. Potatis

Visste du att det finns bekämpningsmedel i nästan alla svenska vatten? Ja, till och med i regnet som faller över oss. Genom att välja ekologiskt sprids mindre gifter i vår natur. Potatisen är en av de grödor som besprutas mest i Sverige. En riktig skurk är King Edward  – en kung som borde störtas!

KällaNaturskyddsföreningen

 

Kemikalierna och folkhälsan – från gårdagens konferens

seminarie-astma-allergiforbundet-naturskyddsforeningen-carolina-klyft-kemikalier-folkhalsan

Tack Naturskyddsföreningen och Astma- och allergiförbundet för årets viktigaste dag!

Sitter och sammanfattar alla lärdomar och intryck från gårdagens Kemikalierna och folkhälsan - en konferens om miljögifter i vardagen och effekter på hälsa, arrangerat av Naturskyddsföreningen och Astma- och allergiförbundet. Konferensen som var öppet för allmänheten och fullbokat långt i förväg, bjöd på en tung uppställning av sakkunniga talare såväl som välbehövlig politisk debatt. Moderatorn Carolina Klüft ledde dagen på proffsigast möjliga vis.

Astma av babysim och värktabletter

Barns hälsa, eller snarare ohälsa till följd av dagens omfattande kemikalieexponering var en av konferensens huvudtema. Det handlar om hormonstörande ämnen och dess långtgående och skrämmande effekter, särskilt om påverkan skett under fostertiden. Flickor kommer tidigare i puberteten och utvecklar t ex bröst i genomsnitt ett helt år tidigare idag än för knappt 20 år sedan. Fler pojkar föds med missbildade könsorgan och testikelcancer bland unga män ökar också kraftigt. Dagens fertilitetsproblem till följd av undermålig spermakvalitet drabbar så många som 40% av den manliga befolkningen. Det handlar alltså inte längre om att vi utrotar vissa vilda djurarter, vi är tydligen på god väga att utrota oss själva också. En annan koppling som lyftes fram var sambandet mellan kemikalier och astma och allergi hos barn. Sjukdomar som ökar och som kan ge såväl akuta som livslånga funktionsnedsättningar. Kai Haakon Carlsen professor i pediatrik vid Oslo Universitet, även verksam vid den norska idrottshögskolan kunde genom sin forsknig t ex påvisa ett samband mellan klor och astma. Barn som deltagit i babysim löper högre risk att utveckla astma, likväl som elitsimmare. Av 25 undersökta elitsimmare hade 15 utvecklat astma. Efter två timmar med tävlingstempo i basängen har en simmare nått upp till gränsvärdet för klor enligt arbetsmiljölagen. Ett annat skrämmande samband är mellan astma och konsumtion av värktabletter hos barn under sex månaders ålder. Både acetylsalicylsyra och paracetamol har visat sig kunna öka risken för astma. Vidare presenterade Naturskyddsföreningen sitt arbete Operation giftfri förskola och rapporten Giftfria barn leka bäst samt checklistan 13 punkter som giftbantar förskolan. Även Kemikalieinspektionen presenterade sitt arbetat med giftfri vardag och förskolor.

Vad kostar det samhället när folk bryter benen av Kadmium i maten?

Det kostar 4 miljarder om året. Faktiskt kan man räkna ut det. Exakt hur en sådan ekvation ställs upp visade miljöekonomen Jenny von Bahr, utredare på Kemikalieinspektionen. Otroligt intressant och otroligt viktigt. Först när man kan visa de faktiska samhällskostnadena för miljögifternas hälsoeffekter så blir det tydligen lite fart på politikerna. Men fler studier behövs. Det finns ytterst lite gjort av den här typen av ekonomisk forskning, allt är i sin linda.

Kemikalier och hudallergi

Ett för mig och bloggen särskilt intressant ämne var det om kemikalier och hudallergi. Carola Lidén, professor i yrkes- och miljödermatologi Karolinska Institutet förklarade varför kontaktallergier ökar och vem som drabbas. Att oxiderande doftämnen från helt naturliga eteriska oljor kan vara kraftigt allergena presenterades av Ann-Therese Karlberg, professor i dermatokemi och hudallergi Göteborgs Universitet (läs mer om den studien i mitt tidigare inlägg).

Miljöminister Lena Ek vädjar till opinionen och lägger ansvaret på EU-kommissionen

Miljöminister Lena Ek presenterade regeringens nya kemikaliepolitik. Det mesta handlade om löften och om prioriterade fokusområden (kläder och skor, hemelektronik, byggprodukter och barnprodukter) snarare än konkreta åtgärder och lagförändringar. Ansvaret sägs ligga hos både landsting (som fortfarande inte sköter sina upphandligar som de ska) och EU-kommissionen som går hårt åt de medlemsländer som vill gå i förväg vad gäller skärpta miljölagar. Tja, vad mer kan man förvänta sig av en miljöminister? Helt klart är i alla fall att EU-kvarnarna mal på tok för långsamt och att Sverige ändå behöver gå i förväg med egen strängare lagstiftning. Naturskyddsföreningens ordförande Michael Karlsson pekade på en ny rapport om EU:s kemikalielagstiftning vad gäller barnkläder och kom med konkreta förslag på åtgärder. Lena Ek svarade med att vädja till opinionen. Som hjälp i diskussionerna med EU-kommissionnen anser hon att det kan väga tungt med en svensk stark opinion. Jag tar henne på orden, här och nu!

Fullständig innehållsdeklaration av alla produkter!

Lena Ek, här kommer mitt bidrag till opinionen. Jag vill att alla varor som tillverkas och marknadsförs inom EU ska innehållsdeklareras. Jag vill t ex vet ifall ett par hörlurar till 10% består av ftalater? Eller ifall sovmadrassen är fullproppad av flamskyddsmedel? Jag tycker faktiskt jag har rätt att veta vad jag köper. Hur ska jag som konsument annars jag ska kunna fatta medvetna beslut? Kravet på fullständig innehållsdeklaration finns ju när det gäller mat och kosmetika. Och se vilken härlig opinion vi har fått om innehållet i dessa varugrupper! 

Vad kan du göra?

Sprid information! I sociala media, på jobbet, förskolan och bland vänner och bekanta. Var lite jobbig. Snacka på om sånt som folk inte vill höra, men ändå behöver veta. Hur ska man annars sprida viktiga men typiskt svinjobbiga saker? Gör aktiva val och bli en aktiv konsument. Köp bra miljöval. "Var alert, läs på och bilda dig en egen uppfattning" som Olle Söder, professor i barnmedicin vid Karolinska Institutet och överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus uttryckte sig. Och gå med i en organisation du har förtroende för. T ex Naturskyddsföreningen. Tack för din tid!

Konferensens talare och innehåll:

  • Kemiklaierna och folkhälsan - Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen – en ögonöppnande summering av dagsläget.
  • Kemikalier och allergiska sjukdomar – Ulf Brändström, kanslichef Astma- och Allergiförbundet , gav ett perspektiv man lätt glömmer: En stor grupp männsikor lider idag av olika allergiska besvär. Många fler än man tror är dessutom så akut sjuka att de direkt handikappas till följd av miljögifterna i vardagen.
  • Allmän översikt kring sambandet mellan kemikalieexponering och allergiska sjukdomar – Kai Haakon Carlsen professor pediatrik Oslo Universitet – Att våra barn mår dåligt av exponeringen för miljögifter i vardagen är ställt utom all rimlig tvivel. Kopplingen mellan vardagskemikalier och den ökade mängden allergiska sjukdomar (som t ex astma) hos barn befästs i ett stort antal vetenskapliga studier
  • Hormonstörande ämnen och barns utveckling – Olle Söder, professor pediatrik Karolinska Institutet, de hormonstörande ämnenas effekter mycket större än man tidigare trott. Ett stort antal funktioner i kroppen påverkas och effekterna kan sitta i över generationer. Särskilt skrämmande fakta kring fosterutveckling, där sambanden dessutom är komplexa och svåra att leda i bevis.
  • Samhällskostnader av Miljögifter – Jenny von Bahr miljöekonom, utredare på Kemikalieinspektionen – Att räkna på de samhälleliga kostnadena för miljögifternas hälsoeffekter ligger i sin linda. Fler studier behövs eftersom de utgör viktiga politiska underlag. Först när de faktiska kostnadena blir synliga blir det eld i baken på politikerna!
  • En ny kemikaliepolitik – Miljöminister Lena Ek – berättade om regeningens nya kemikaliepolitik
 
På eftermiddagen fortsatte seminariet i tre parallella block (där jag valde att närvara vid "Kemikalier och allergi" där perspektivet kring kemikaliera och hudallergier lyftes fram)
 

1) Inomhusmiljö. Moderator: Naturskyddsföreningen

  • Kemikalieinspektionen om deras arbete med giftfri vardag och förskolor – Helén Andersson, toxikolog Kemikalieinspektionen
  • Operation giftfri förskola (Naturskyddsföreningen) – En färsk genomlysning som mynnat ut i rapporten Giftfria barn leka bäst och checklistan 13 punkter som giftbantar förskolan
  • Sundbybergs kommuns arbete med giftfria förskolor – Jonas Nygren, kommunstyrelseordförande i Sundbybergs kommun 

2) Kemikalier och allergi. Moderator: Astma- och Allergiförbundet

  • Kemikalier som orsakar hudallergi – Carola Lidén, professor i yrkes- och miljödermatologi Karolinska Institutet
  • Förföriska dofter från naturliga försvarskemikalier – Ann-Therese Karlberg, professor i dermatokemi och hudallergi Göteborgs Universitet
  • Miljöhälsorapporten och luftvägsallergi – Greta Smedje, enhetschef Socialstyrelsen 

3) Störda hormoner och låga halter. Moderator: Naturskyddsföreningen 

  • Skyddas barnen tillräckligt genom Reach? – Linda Molander, doktorand ITM Stockholms Universitet
  • Att bedöma hormonstörande ämnen baserat på experimentella data – Helen Håkansson, professor i Toxikologi vid institutet för miljömedicin Karolinska Institutet
  • En hälsobov i inomhusmiljö – CG Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet 

Myndigheternas arbete med kemikalier och folkhälsa – Moderator: Ulf Brändström

  • Greta Smedje enhetschef Socialstyrelsen
  • Jan Hammar stf generaldirektör KEMI,
  • Leif Aringer överläkare på Arbetsmiljöverket
  • Sara Elfving utredare Boverket
  • Rickard Bjerselius toxikolog Livsmedelsverket

Politisk debatt – Moderator: Mikael Karlsson

  • Politiker: Sara Karlsson (s)
  • Karin Karlsbro (Fp)
  • Linda Wemmert (M)
  • Helena Leander (mp)

Lågutbildade kvinnor störst risk att dö i förtid

Utbildningsnivå avgör livslängd

Risken att dö i förtid, i åldern mellan 35 och 64 år, har generellt sett minskat i Sverige det senaste decenniet. Men bland lågutbildade kvinnor har minskningen inte hängt med i samma takt som för andra grupper i samhället. Rökning sägs vara främsta orsaken. Lågutbildade kvinnor har inte dragit ner på sin rökning och därför heller inte förbättrat sin hälsa på samma sätt som tex högutbildade kvinnor. Ytterst är det en fråga om jämlikhet skriver Socialstyrelsen när de i går publicerade statistiken på sin sida. Från och med i år kommer därför Socialstyrelsen ha med skillnaden i hälsa beroende på utbildningsnivå i den officiella statistiken över dödlighet.

Minskad förtida dödlighet (i åldern 35-64 år) från 1991 till 2012:
  • Män med eftergymnasial utbildning: 43%
  • Kvinnor med eftergymnasial utbildning: 33%
  • Kvinnor med endast grundskoleexamen: 6%

Rökning en (arbetar)klassfråga?

Rökning dödar. Det vet alla. Medan rökning minskar i många samhällsgrupper så fortsätter alltså lågutbildade kvinnor att utsätta sig för en av de främsta hälsorisker vi känner. I sammanhanget känns det så klart galet ytligt att tala om hudkvalitet och skönhetsvård, men kanske skulle en bättre hy motivera fler unga kvinnor att ge upp sin rökning? Jag har själv rökt, jag har själv skjutit det där fimpandet framför mig. Och jag har också själv lyckats slutat röka och sett vilken skillnad det kan göra i allmänt välbefinnande. Konditionen, andedräkten, huden, allt. Så otroligt ofräscht att röka. Idag är det för mig helt obegripligt att jag faktiskt en gång har gjort det. Så lycka till alla ni som har ett avgörande nyårslöfte framför er. Det bästa med att sluta röka? På sikt, självklart ett längre och hälsosammare liv. Men just här och nu, ett problem mindre att ha ångest över. Tänk vilken energi det kan frigöra!

 

Drink your greens! – Green juice senaste hälsotrenden

green-juice-chooze-unif-morotsjuice-spenatjuice

green-juice-tipco-broccolijuice

Gröna färdigjuicer hittade jag gott om i en Tesco-supermarket i Thailand förra vintern.

green-juice-radiance-cleance

Snygg design från Radiance Cleanse som säljer gröna juicer i detox-syfte

Dagens fem portioner grönsaker i en smarrig juice!

Ingen har väl missat den enorma juice-trend som råder just nu. Det ploppar upp nya juicbarer i varenda hörn, ofta härligt inspirerade av drink- och cocktailkulturen. Häromdagen drack jag t ex en jättesmarrig juice på Espressobaren på Fridhemsgatan: apelsin, annanas, ingefära och mynta...Mmmm godare än mojito! Och efter alla "Superjuicer" (fulla av superfrukter som t ex granatäpple, havtorn och acai) kommer nu nästa stora trend "Green Juicing". Alltså frukt och grönsaksjuicer. Gröna juicer behöver inte vara just gröna, även om de ofta är det, principen är att blanda nyttiga grönsaker i smarriga fruktjuicer. På så sätt får du i dig massa nyttiga vitaminer, mineraler och antioxidanter samtidigt som sockerhalten i juicerna sjuker. Grönt är dock extra skönt. Inte konstigt eftersom kålväxter (kale/grönkål, broccoli mfl) och gröna blad (spenat, mangold) just nu anses så otroligt nyttigt, bland annat tack vare bevisat cancerskyddande egenskaper. Nyttigast är så klart att äta grönsakerna råa som de är, då får man även i sig alla fibrer. Men, det kan vara segt att få i sig (och framförallt sina matvägrande barn) alla fem portioner frukt och grönt om dagen. En del kanske tycker att gröna juicer låter läbbigt, men jag tycker det är förvånansvärt gott. Det gäller att hitta rätt blandning av grönsaker och frukt. Fräscha frukter som citrus och äpple kan ta bort den annars lite unkna smaken från vissa grönsaker.

Gröna färdigjuicer kommer stort – färskpressat självklart nyttigast

Förpackningarna ovan hittade jag förra vintern i Thailand. Där kunde man hitta långa gångar med hyllor fulla av olika grönsaksjuicer och de jag testade var faktiskt riktigt goda! Självklart kan färdiga juicer aldrig bli lika nyttigt som att dricka helt färskpressat, men ändå. Nu väntar jag på samma invasion i svenska butikshyllan.

philips-juice-master-breville-juice-fountain-crush-slow-juicer-williams-sonoma

Mandelmjölk och vetgrässhots med nya generationens pressar

Min juicpressar-historia började för många år sedan. Då med en liten halvkass Moulinex. Den var rätt så trög så jag bytte så smånnig om upp mig till en Philips. Den har varit en pålitlig trotjänare i många år! Stark och kraftfull motor, stort hål så att man kan släna i hela äpplen utan att behöva skära upp först. Grymt bra faktiskt. Philips har flera juicecenterifuger i olika prisklasser. Men nu drömmer jag ändå om en ny typ av juicepress, en som både krossar och pressar under lägre hastighet och värme och som på så sätt kan få ut fler näringsämnen. Ta t ex Breville Juice Fountain Crush Slow Juicer från Williams Sonoma för lite drygt två tusen kr. Den klarar till och med vetegräs och att göra mandelmjölk!

(Och vad hände med Moulinexen? Den gav jag faktiskt till min vän Lotta Lundgren en gång när hon var riktigt krasslig och inte kunde få i sig någon vidare näringsrik vanlig mat.)  

Recept på Grön Goblin-juice och Pink Panter Röbetsjuice

 green-juicing-pink-panter-rodbetsjuice

Färglada juicer kan vara ett sätta att få i barnen dagens fem portioner av frukt och grönt. Extra kul tycker mina barn att det är om de heter något kul också. Så... grön juice kallar vi "Goblin-juice" och röd "Pink Panter". Vad gör man inte...:)

Grön Goblin-juice

Släng ner i en juicecentrifug, pressa och drick direkt (de oxiderar fort):

  • 1 äpple
  • 1 päron (ej för mosigt, då slammar juicen igen)
  • 1 halvstort grönkålsblad
  • liten skvätt lime
  • Extra nyttigt: + en liten kvist broccoli
  • Frivilligt: 1/2 selleristjälk

Pink Panter Röbetsjuice

Släng ner i en juicecentrifug, pressa och drick direkt (de oxiderar fort):

  • 1 stor, eller 2 halvsmå rödbetor
  • 1 halv blodgrapefrukt
  • 1 liten apelsin eller mandarin
  • Lite mildare med: 1 äpple

Fler recept hittar du bland annat hos Josefin Jäger på jfine.se, hon vurmar mycket för gröna drinkar och smoothies. Teresa på Blooming on Bainbridge har också en hel del fina gröna-juice-recept!

 

Har du koll på dina järn-nivåer? Skydda dig mot kadmium i livsmedel

jarn-kadmium-toxboxnu-testfakta

50 - 100g vetemjöl/dag, max för ett barn på 10 kg

Vanligt vetemjöl innehåller höga halter av tungmetallen kadmium enligt Testfaktas analys från 2012. Kadmium finns i jorden och tas upp av det vi odlar, bland annat vete men även annat som t ex rotfrukter. Det mjöl som hade högst värde var Finax dinkelfulkornsmjöl, det innehöll 0,07 milligram kadmium per kilo jämfört med övriga fabrikat som låg mellan 0.03 och 0.04 milligram per kilo. Om man ska följa rekommendationerna för hur mycket kadmium som får finnas i livsmedel så innebär det att ett barn på 10 kg inte ska få i sig mer än 50 - 100 g vetemjöl om dagen (beroende på fabrikat och sort)!

Skydda dig med järn!

Eftersom kadmium finns i allt vetmjöl är det svårt för många att undvika. En källa till föroreningen tros vara det slamm som används som gödsel på våra åkrar. Men det finns vissa saker man kan göra för att skydda sig. Inte röka, äta varierat och se till att man har en bra nivå av järn i kroppen. Det här är något jag fick lära mig under en av föreläsningarna på Toxboxnu ("knocka ut vardagskemikalierna som gör oss sjuka") tidigare i september. Ett helt fantastiskt ideellt initiativ av Linda Rosendahl Nordin som jobbar för att sprida kunskap i miljöfrågor. Summa sumarum, det kan vara en smart idé att testa sina järnvärden. Som kvinna är det ju inte helt ovanligt att ha låga järnvärden, något som dessutom gör en rätt så trött och hänging. Själv brukar jag äta Holistic's Järn som du tex kan köpa på Netoteket.

jarn-holistic-kadmium

Läs mer om Testfakta's varning för kadmium i mjöl i den här artikeln i DN.

 

Hormonstörande kemikalier – därför ökar bröstcancer, fertilitetsproblem och övervikt

hormonrelaterade-sjukdomar-brostcancer-overvikt-okar

hormonstorande-kemikalier-testikelcance

Toxboxnu, föreläsning om miljögifter med professor Åke Bergman

För ungefär två veckor sedan var jag på en grymt intressant (och helt gratis!!) seminarie om våra vardagsgifter arrangerat av Toxboxnu. En av dem som föreläste var Åke Bergman, professor i miljökemi vid Stockholms Universitet. Här kommer några av bilderna från hans föreläsning. Ett av Åke Bergmans specialistområden är hormonstörande kemikalier, bland annat fick han 2011 det tunga FN-uppdraget (WHO och UNEP) 2011 att leda arbetet med översynen av kunskapsläget om hormonstörande kemikalier. Här kan du läsa den sammanfattningen från 2012. 

 800-hormonstorande-kemikalier

 

hormonrelaterade-sjukdomar-okar

EDC's, Endocrine Disruptor Chemicals - därför har 40% av alla män fertilitetsproblem!

EDC's, Endocrine Disruptor Chemicals kallas alla de kemikalier som på olika sätt har förmågan att störa våra hormoner, bland annat genom att ta hormonernas plats i kroppen. De är hormonstörande med andra ord. Eftersom hormonsystemet är kroppens känsliga signalsystem kan man lätt förstå hur galet det blir när yttre ämnen kan tränga in i kroppen och stöka med något så livsviktigt. Enligt Åke Bergman är t ex EDC's orsaken till att 40% av alla västerländsk män har fertilitetsproblem idag. 40%!! Förutom att sänka spermakvaliteten så påverkar hormonstörande kemikalier en rad andra sjukdomar och faktorer. T ex så kommer flickor idag tidigare i puberteten. Hormonrelaterade sjukdomar som bröst- och testikelcancer samt övervikt (faktiskt!) ökar också kraftigt. Otroligt läskigt är också hur EDC's kan påverka foster som befinner sig i känsliga utvecklingsfaser. 

 edc-fosterutveckling-hormonstorande-kemikalier

Bilden ovan visar när olika organen utvecklas under fostertiden. Under dessa perioder är fostret extra känsligt för hormonstörande kemikalier. De hormoner som styr i livmodern är så finkäsliga att det räcker med så små mängder som en tiondels triljon av ett gram för att förändra livmoderns miljö. I storlek motsvarar det ungefär en sekund på drygt tre hundra år. Värt att notera är att en människa inte är färdigutvecklad när hon föds, utan fortsätter att utvecklas upp till 20-års åldern. Och den påverkan av hormonstörande kemikalier man utsatts för under fosterstadiet fortsätter att påverka en resten av livet! Bilden nedan visar när och vilka olika sjukdomar som kan utvecklas som en konsekvens av EDC-påverkan under fostertiden.

endrocine-disruptor-chemicals-sjukdomar

Ett foster som exponerats för hormonstörande kemikalier under graviditetstiden kan långt senare i livet utveckla en mängd olika allvarliga sjukdomar.

exponeringsvagar-edc-hormonstorande-kemikalier

oonskade-kemikalier-ake-bergman

Kemikalier viktiga att begränsa

Det finns mer än 800 kemikalier som man misstänker är hormonstörande. De finns överallt, men det går att minska exponeringen! Det mest förorenade rummet i hemmet är ofta barnkammaren, pga alla plastleksaker (ftalater) och all elektronik som ofta finns i barnens rum. Några av de mest otvivelaktigt skadliga och därför viktigaste att begränsa är:

Ftalater är ett ämnen som man tillsätter som mjukgörare i plast. De finns med andra ord i den mesta mjuka plasten omkring oss. När något luktar "plastigt" kan man misstänka att det innehåller ftalater; leksaker, plastgolv, plastslangar, plasttofflor, vissa tryckfäger på kläder, men ftalater tillsätts också i parfym för att den ska lunkta längre. Bromerade Flamskyddsmedel tillsätts i nästan all elektronik (datorn, TVn..) och avges i störremängd när dessa saker blir varma (tänk på laptoppen i knät, inte bra för småpojkar!). Flamskyddsmedel tillsätts också i en mängd textilier (möbeltyg, ofta i stor mängd i soffor och fåtöljer från 70-talet), ibland rätt omotiverat. Man har bland annat hittat flamskyddsmedel i amningskuddar! Flamskyddsmedel är bioackumelerande, dvs lagras i kroppen och ökar i mängd. Perflourerade ytaktiva substanser tillsätts för att de är fett- och vattenavvisande. Finns i allt från hamburgerpappret, take-away-lattemuggen, duschdraperiet och Teflonpannan till barnens allväderskläder. Extra läsiga eftersom de lagras i kroppens proteiner där de ackumeleras. Det tar mer än 8 år för mängden perflourerande ämnen att halveras när de väl har kommit in i kroppen. Några få barnklädstillverkare har börjat ta fram ytterkläder utan perflourerande ämnen, bland annat Isbjörn of Sweden och Didrikssons. En del stora klädkedjor använder även Bionic finish Eco som är en impregnering fri från perflourerade ämnen.  Bisfenoler (undvik helst alla bisfenoler, inte bara Bisfenol-A) finns i hård genomskinlig plast, men också (i stor mängd) i kassakvitton och konservburkar, tandfyllnadsmaterial, CD- och DVD-skivor och epoxylim och epoxyfärger. 

Handfasta råd för att minska exponeringen av EDC's

  • Minimera mängden plastmaterial hemma
  • Släng all gammal plast, särskilt leksaker (farligare ftalater i plast äldre än 2007)
  • Dammsug ofta! (ftalaterna bildar ett damm som man annars andas in) och fukttorka gärna!
  • Vädra minst 5 min om dagen (gärna korsdrag)
  • Var mycket ute
  • Värm aldrig mat i plastbehållare!
  • Förvara helst mat i burkar av rostfritt stål och glas hellre än i plast
  • Undvik konservburkar (särskilt fet mat, köp tetra istället)
  • Använd gärna nappflaska av glas 
  • Köp oparfymerade rengöringsmedel och hygienprodukter
  • Stäng av all elektronik när den inte används (helst allt i hemmet nattetid)
  • Släng ut Teflonpannan!! Ersätt med gjutjärn (då får du in dig nyttigt järn dessutom)
  • Köp ytterkläder som är "PC-free" (inte impregnerade med Perflourerande ämnen)
  • Köp så mycket ekologiska och miljömärkta produkter som möjligt!
  • Tvätta all nyköpt textil
  • Undvik TV och elektronik i barnrummet!

Men tyvärr finns det långt många fler hormonstörande kemikalier. Här kan du ladda ner en lista över de 870 EDCs man känner till idag.

 

Sidor

Subscribe to Hälsa, Kost & Träning